Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Limmade träbalkars böjhållfasthet, av Bengt Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållfasthetsvärden bör inte utan vidare
användas vid andra tvärsnittsformer. Vid
dimensionering av större, sammansatta balkar ställes
uppträdande tryck- och dragspänningar mot
tillåtna värden för den aktuella
virkeskvaliteten, men för mindre balkar kan det vara
lämpligt att bibehålla en tillåten böjspänning som
beräkningsgrund, men modifiera för
tvärsnittsformen enligt:
M = kfobW
Faktorn kf benämnes i fortsättningen
formfaktor. Begreppet formfaktor i den här använda
betydelsen är gammalt, och frågan om
tvärsnittsformens inflytande på balkens hållfasthet
vid böjning finnes behandlad i ett flertal
arbeten. För böjning av tvärsnitt med samma
form som standardproven för
böjhållfasthets-bestämningen antager formfaktorn värdet kf =
= 1. I praktiken räknar man med detta värde
för fyrsidigt bearbetat virke i allmänhet.
Böjprovningar med helrena stavar av 25 • 25 •
• 500 mm format, och med homogen sektion,
låd-sektion, och U-sektion har givit till resultat att
brottmomentet kunde förutsägas om
spänningsfördelningen med flytning i tryckzonen, fig. 1,
lades till grund3. Det har därför legat nära till
hands att som komplement till i litteraturen
förekommande empiriskt bestämda
formfaktorvärden beräkna teoretiska värden efter denna
spänningsfördelning, fig. 2. De återgivna
värdena gäller då draghållfastheten är dubbelt så
stor som tryckhållfastheten, dvs n = 2.
Formfaktorerna anger tvärsnittsformens
inflytande på böjhållfastheten hos balkar av
homogent virke. Då balken innehåller kvistar för
vilka tvärsnittsarean måste reduceras blir
normalkrafternas fördelning ytterligare
komplicerad. För ordningens skull påpekas att i de
utförda beräkningarna tvärsnitten antagits
kontinuerliga och plana vid böjningen. Vid
sammansatta balkar uppfylles ej alltid dessa
villkor, i synnerhet då virkesdelarna är förenade
med mekaniska förbindare såsom vid spikade
balkar, i vilket fall hänsyn måste tagas till den
förskjutning mellan virkesdelarna som
avskär-ningskrafterna ger upphov till.
Lamellerade balkar
Lamellering (laminering, skiktning) av trä
utföres då krökta konstruktioner önskas t.ex.
bågar, spant till träfartyg, möbelkonstruktioner,
etc. men även för raka balkar där
förekommande virkesdimensioner ej ger tillräcklig längd
och styrka. Med lamell avses enligt TNC "en
(tämligen tjock) skiva som ingår som skikt i
en av sådana skivor sammansatt kropp’’.
Lamellträ är i vidsträckt bemärkelse en
träprodukt bestående av en kärna av lameller, på
båda sidor försedda med fanérskikt (eller
träfiberskivor). Med lamellträ avses i praktiken
ofta den produkt som har en kärna av
trästavar (stavlamell).
Lamellering ger stora möjligheter att höja
förhållandet mellan träbalkars styrka och vikt.
a-77 b-25 h-2S t-5
Fig. 2. Faktorn oc och formfaktorn kf, beräknade på
grundval av spänningsfördelningen enligt fig. 1, samt
i litteraturen angivna, empiriskt bestämda
formfaktorer vid böjning av träbalkar med olika tvärsnitt2,
ot och o/j träets tryckhållfasthet och böjhållfasthet
enligt standard provning.
Orsaken härtill är inte bara att man kan forma
statiskt fördelaktiga tvärsnitt utan även att
lamelleringen ökar virkeskvaliteten, ty risken för
dominerande kvistar och andra defekter
minskar om tvärsnittet bygges upp av flera klenare
delar. Hänsyn till hållfasthetsökningen kan tas
genom att man multiplicerar tillåten
böjspänning med en faktor större än ett, t.ex. enligt
British Standard CP 112:
Antal
lameller 12345678 9 [-Modifikation-]
{+Modifika-
tion+} .... 1,00 1,23 1,33 1,39 1,44 1,47 1,49 1,51 1,52
Fig. 3. Dimensioner (cm) för provade balkar och
princip för belastning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
