Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Hänt inom tekniken - Arbetstidsförkortningens verkningar - Produktivitetsnämnden - Metro-Plastic - Debatt: Trollhätte kanal och katastrofen vid Göta Sulfitfabrik, av Wilhelm Ekman och Gösta Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hansen, Konjunkturinstitutet, samt fil. lic. Arne
Nilstein, TCO.
Undersökningen skall syfta till att, mot bakgrunden
av utvecklingen av den totala produktionen inom
enskilda företag, olika näringsgrenar och samhället
i dess helhet, belysa bl.a. arbetsprestationen per
arbetartimme, frånvaro- och olycksfallsfrekvens,
övertid och extraarbete. Det kan även visa sig
önskvärt att klarlägga företagets åtgärder bl.a. gällande
investering, organisation och planering.
Undersökningen skall även omfatta utvecklingen på
arbetsmarknaden, icke minst löneavtalen, varvid
kompensationsfrågor och ackordsvolymen hör till de
viktigare undersökningsobjekten.
Produktivitetsnämnden är en ny organisation
som föreslås av den kommitté som 1955 tillsattes
för att skapa ett enhetligt organ av
Centralkommittén för Produktivitetsfrågor (CP) och Svenska
Nationalkommittén för Rationell Organisation (SNRO).
CP bildades 1953 för att vara svenskt kontaktorgan
inom OEEC, och SNRO representerar Sverige i
Internationella Kommittén för Rationell
Organisation (Cios) i Genève. Sverige är därmed medlem i
båda konkurrerande överorganisationerna, det
"enskilda" Cios och EPA i Paris, vilken sistnämnda
sorterar under OEEC.
Utredningen, som letts av Axel Iveroth i Sveriges
Industriförbund, anser att man bör koncentrera
samarbetet med dessa stora organisationer.
Den nya organisationen föreslås sammansatt av
representanter för Svenska Arbetsgivareföreningen,
LO, TCO, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Lantbruksförbund, Sveriges Hantverks- och
Småindustriorganisation, Kooperativa Förbundet, Sveriges
Grossistförbund, Sveriges Köpmannaförbund och IVA.
Macro-Plastic, International Plastic Fair, är en
internationell plastutställning, som hålles den 13—20
november 1957 i Amsterdam.
Upplysningar erhålles genom NV ’t Raedthuys,
Tesselschadestraat 5, Amsterdam.
debatt
Trollhätte kanal och katastrofen
vid Göta Sulfitfabrik
Generaldirektör Malm kommer i slutet av sin artikel
"Trollhätte kanal och katastrofen vid Göta
Sulfitfabrik" (Tekn. T. 1957 s. 673) in på frågan om
orsaken till rasen vid Göta älv och möjligheterna att
genom geotekniska undersökningar konstatera, om
rasrisk föreligger eller ej. Utan att det direkt
utsäges framgår, att Malm menar, att rasen vid Surte
och Göta uppstått genom överbelastning. Han
skriver sålunda: "Både raset vid Surte och det vid Göta
Sulfitfabrik har ägt rum vid platser med industriell
bebyggelse." Dessutom påpekar Malm beträffande
orsakerna till rasets i Göta uppkomst att
"naturligtvis bör uppmärksammas de stora massavedsupplag,
som syns på tidningsfotografierna från rasplatsen".
Det är givet, att vid undersökningarna noggrant bör
utredas, huruvida förefintligheten av industrier kan
ha bidragit till rasen. Innan man på förhand drar
några slutsatser i denna riktning, är det dock skäl
att observera, att raset vid Surte omfattade ett
antal bostadshus och aldrig berörde industriområdet,
som ligger på ett avstånd av inemot en kilometer
från rasplatsen, samt att vid Göta raset började ca
400 m från det påtalade massavedsupplaget.
Malm anför vidare, att kanalmyndigheterna utgick
ifrån som naturligt, att företagen hade övertygat
sig om att de byggde på fast grund och att
byggnadsgrunderna gjordes betryggande. Senare i
artikeln utsäges, att den geotekniska vetenskapen,
"som vid sekelskiftet låg i sin linda", numera är så
utvecklad och behärskar sådana
undersökningsmetoder, att man bör kunna erhålla säkra resultat.
Jag anser mig i fråga om dessa båda uttalanden böra
påpeka, att de nuvarande ägarna till
Sulfitaktiebolaget Götas anläggningar, dvs. Uddeholms Aktiebolag,
under 1951 och 1952, alltså efter Surteraset (vilket
inträffade 1950 och ej 1953, som uppgives i artikeln)
lät utföra en noggrann undersökning av
industriområdet. Denna ombesörjdes av Statens
Geotekniska Institut, som däröver avlämnade ett skriftligt
utlåtande. Sammanfattningsvis anföres i detta, "att
någon risk för att området skall glida ut i Göta älv
föreligger ej". Huru noggranna än
undersökningarna i detta fall var, blev verkligheten en annan än
vad de gav vid handen.
Vad vedgårdsområdet beträffar gjordes 1954 en
speciell undersökning, även den av Statens
Geotekniska Institut, vars resultat blev att vissa maximala
belastningssiffror angavs. Belastningen har ej i
något fall uppnått dessa värden.
Det förefaller troligt, att problemet rörande
orsakerna till raset vid Göta är betydligt mer
komplicerat än vad Malms artikel ger intryck av, och
att flera faktorer än de som där beröres, t.ex.
älv-erosionen, kan ha påverkat förloppen. Det torde
vara allt skäl att avvakta de pågående
utredningarna om orsakerna till raset, innan uttalanden i ena
eller andra riktningen göres. Må vi hoppas, att man
genom dessa utredningar verkligen skall kunna
komma fram till en vidgad kännedom om
orsakerna till rasen, vilket är en nödvändig förutsättning
för allt framtida arbete, avseende att förebygga
ytterligare katastrofer vid Göta älv.
Wilhelm Ekman
Min artikel, som skrevs i början av sistlidne juli
under vistelse på avlägsen ort (tiden för
Surteraset blev därför ej kontrollerad), var föran^dd av
den oro, vilken kom till uttryck i allmänna
tidningspressen rörande möjligheten att få den nuvarande
farleden i Göta älv trafiksäker.
Ekman söker nu ur artikeln pressa fram den
slutsatsen, "att jag menar att rasen vid Surte och Göta
Sulfitfabrik uppstått genom överbelastning". Jag
måste reagera häremot och betona, att det varit
mig helt främmande att t.ex. beträffande
Surteraset vid sidan av den utförda officiella
utredningen uttala någon mening i fråga om orsaken till
raset, allra helst indirekt. Vill jag framföra en
mening gör jag det nog direkt och rätt fram.
Beträffande raset vid Göta Sulfitfabrik avvaktar
man ju utredning. Ingen vettig människa uttalar
sig väl om orsaken, innan utredningen föreligger.
Sedan min artikel skrevs i juli, har tillsatts en
officiell utredningskommitté och det är ju rätta
vägen fram till målet, en driftsäker farled från Vänern
till Västerhavet. Gösta Malm
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
