Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Följsamhetsdistorsion vid grammofonavspelning, av Lennart Brandqvist - Statliga företagsformer, av Arne Hedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Följsamhetsdistorsioneri som funktion av
speltiden för mikrospårskivor för 331/3 resp. 45 rim.
Att utvecklingen ändå kunnat gå i den
riktningen beror av flera faktorer. Den främsta
anledningen är kanske att
följsamhetsdistorsio-nen behandlats mycket sparsamt i litteraturen.
Den vanliga erfarenheten av svår distorsion
har man vid en överstyrd förstärkare. Man
hör då en uppenbar distorsion i form av
skaller. En sådan svårartad distorsion är mycket
lätt att framkalla i en förstärkare som i övrigt
kan ha fullkomligt försumbar distorsion vid
en lägre uteffekt. Vid en grammofonskiva kan
däremot inte amplituderna varieras av
åhöraren; dessa ligger just så att skallret vanligtvis
kommer att undvikas.
Sammanfattningsvis kan sägas att
amplituderna sällan eller aldrig blir direkt "klippta" vid
normal grammofonavspelning. I en förstärkare
kan amplituderna lätt justeras så att de blir
"klippta", men detta är ett fel som inte
behöver förekomma.
Distorsionen vid en ljudanläggning fördelar
sig så att högtalaren2 kommer att stå för
distorsionen i basen och mellanregistret samt
skivspelaren för distorsionen i diskanten. En enkel
men riktigt dimensionerad förstärkares
distorsionsnivå kan då försummas i förhållande till
de nämnda enheternas distorsion.
Slutord
På grund av den spektrala
amplitudfördelning-en vid orkestermusik, inträffar sällan en stor
amplitud vid en hög frekvens. På grund
härav erhålles i medeltal vid spelning av
grammofonskivor inte direkt alarmerande värden på
distorsionen. I synnerhet får man vid
avlyssning av soloinstrument med huvudsaklig energi
koncentrerad vid frekvenser bara upp till ca
2 kHz, ett gott intryck av ljudkvaliteten.
En ofta förekommande sammansättning är
emellertid violiner i kör. I detta fall är
distorsionen fullt märkbar. Subjektivt yttrar den sig
som en slöja av falska övertoner vilken
fördärvar violinernas ursprungligt friska klang.
En jämförelse mellan direkt och via
grammofonavspelning reproducerat ljud visar
omedelbart att man faktiskt inte kommit så långt som
många tror.
Litteratur
1. Murlan S Corrington: Tracing distorsion in phonograph
records. RCA Rev. 10 (1949) s. 241—253.
2. Lennart Rrandqvist: Icke linjär distorsion i högtalare.
Tekn. T. 86 (1956) s. 197—198.
Statliga
företagsformer
338.95
De statliga företagsformerna i Europa kan
indelas i fyra huvudtyper. En av dessa är
"statliga förvaltningsgrenar med affärsverksamhet".
Denna motsvaras i Sverige av exempelvis de
affärsdrivande verken, Domänverket och
Vattenfallsverket. Verksamheten har i stort samma
form och funktionssätt som förvaltningen i
övrigt med starkt inflytande från regering och
parlament. Följden blir att man i större eller
mindre utsträckning måste tillgodose sociala,
militära eller kulturpolitiska synpunkter även
om den primära målsättningen är att
producera varor och tjänster åt allmänheten.
En något större frihet från staten har en
grupp "statliga inrättningar för
affärsverksamhet" där man bibehåller ett avsevärt
inflytande från regering och parlament men trots
detta ger företagen en friare och
självständigare ställning än vad som vanligen
förekommer i det övriga förvaltningssystemet. Denna
typ är inte så vanlig som de övriga och
förekommer ej alls i Sverige.
En tredje huvudgrupp är "statliga aktiebolag".
De är egna rättssubjekt och fristående även i
ekonomiskt avseende. Utgifter och inkomster
granskas varken av finansdepartementet eller
parlamentet och redovisningen är skild från
statsbudgeten. Personalen är inte
statstjänstemän, varför lönesättning m.m. ej följer de för
statstjänstemännen gällande föreskrifterna. En
typ som i praktiken skiljer sig obetydligt från
aktiebolagsformen och vilken främst
förekommer i England är "public corporations".
Bakgrunden till utvecklingen mot aktiebolag
och "public corporations" måste vara den att
affärsdrift i statlig förvaltningsform har vissa
nackdelar. Speciellt lämplig är tydligen
bolagsformen för sådana företag som arbetar i
konkurrens med privata företag och som därför
avsetts böra ges samma villkor för
verksamheten.
En decentraliseringsprocess äger alltså rum
med följd att endast beslutanderätten i mycket
väsentliga frågor ligger kvar på
regeringsplanet.
En annan konsekvens är att man skapat
hol-dingbolag för att leda och samordna
verksamheten för grupper av statliga företag samt
särskilda kontrollinstitutioner.
1953 års utredning om de statliga
företagsformerna har efter en allmän granskning av prin-
Utdrag ur Från Departement och Nämnder 1956 s. 333 och
1957 s. 209, vari refererats SOU 1956: 24 och 1957: 26.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
