Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 40 - Böcker - Arcs in inert atmospheres and vacuum, av G Bg - Stress corrosion cracking and embrittlement, av Inge Fäldt - »Uddia lärospån» - Svenska Siemens AB - AB Robo - Hänt inom tekniken - IVA:s högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke-konsumerbara elektroder, för enfas- eller
trefasström, för inert atmosfär eller för vakuum, för
titanlegeringar och för stål samt med olika slag av
omrörare, regulatorer eller stabilisatorer för
ljusbågen.
I den tredje delen avhandlas ett helt annat
område, nämligen användning av högströinskolbågen
|Beck-ljusbågen) inom kemisk och metallurgisk
teknik. Alla artiklarna i denna del är författade
av personalen vid forskningslaboratoriet hos Vitro
Corp. of America. Under passagen genom ljusbågen
vid över 7 000°C kan en eljest svårgenomförbar
reaktion genomföras, varvid energiförbrukningen
håller sig mellan 6,5 och 15 kWh/kg material. Man
slipper också bekymmer med deglar eller andra
eldfasta material. Metodiken lämpar sig bl.a. för
reduktion, förångning och klorering av
svårreager-bara element.
I en sammanställning av ett antal uppsatser med
olika författare kan upprepningar och luckor inte
undvikas, men varje uppsats är i stället en
avrundad framställning, ofta med utmärkta illustrationer.
Man hade i många fall önskat flera
litteraturhänvisningar; totalt finns endast 86, men över hälften av
dessa hör till tre uppsatser.
Boken kan dock anses som en bra uppslagsbok för
den som vill veta mer om elektriska ljusbågars
egenskaper och användning. Den kan därför
rekommenderas särskilt för metallurger. som sysslar med de
nyare metallerna, för vilka ljusbågssmältning är
den enda möjliga smältmetoden. G Bg
Stress corrosion cracking and embrittlement,
av W D Bobertson. Wiley & Sons, New York
-— Chapman & Hall. London 1956. 202 s., 110
fig. 7,50
Boken är en presentation av ett urval föredrag från
ett av Electrochemical Society 1954 i Boston
arrangerat symposium över spänningskorrosion.
Inledningsvis föres läsaren genom definitioner och
jämförelser mellan olika hypoteser för brott genom
spänningskorrosion bitvis in i problemställningarna
för att efterhand genom en enkel kristallografisk
och icke betungande termodynamisk framställning
få en mera allmän bakgrund till fenomenet. De
praktiska tillämpningarna är mestadels anknutna
till aktuella material såsom aluminium- och
lätt-metallegeringar samt hög- och låglegerade stål. Den
genom korrosion eventuellt uppkomna
vätespröd-heten behandlas deskriptivt och teoretiskt samt
verifieras med lämpliga exempel.
Den speciella bakgrunden till detta verk måste helt
naturligt orsaka en mindre flytande
framställningsform, varvid ofta samma hypoteser diskuteras på
många olika ställen utan någon påtaglig vinst. Den,
som är mest intresserad av de teoretiska aspekterna
i problemet, kan lätt välja ut de mest givande
delarna, kap. 1 och 7, det senare med en lättförståelig
termodynamisk behandling, medan på samma sätt
den praktiskt arbetande metallurgen eller
metallo-grafen i andra avsnitt bjuds på en framställning
med aktuella tillämpningar och måttlig invävnad av
gängse plausibla hypoteser.
Det är svårt att se vilken speciell kategori utanför
den rena fackkretsen som verket skulle lämpa sig
för. Problemets centrala karaktär kan föranleda en
kemist att läsa genom de teoretiska kristallografiska
avsnitten, medan en metallurg torde kunna berika
sitt vetande inom området genom den bitvis
lämpliga termodynamiska och blygsamt elektrokemiska
framställningen av problemets olika delar.
Inge Fcildt
"Uddia lärospån" är en av Uddeholms AB,
Uddeholm, utgiven instruktiv broschyrserie om
hårdmetallen Uddia. Av de hittills utkomna fyra
broschyrerna handlar den första om hårdämnenas
sammansättning och allmänna egenskaper samt om
framställningen av metallkarbider. Den andra
beskriver hur man tillverkar verktyg med
hårdmetall-skär, medan man i den tredje går in på
spånbild-ningsförloppet och de faktorer som inverkar på
verktygets slitning. Den fjärde broschyren slutligen
ger praktiska synpunkter på verktygets utformning
och innehåller skärhastighetstabeller och
behandlingsexempel. Tre av dessa för spånavskiljande
bearbetning lärorika småskrifter ger även
litteraturhänvisningar.
Svenska Siemens AB, Stockholm, har utgivit
katalog 1957 "Trefas motorutrustningar" (403 s., ill.),
som innehåller detaljerade tekniska uppgifter om
motorer och apparater för effekter upp till ca 270
hk, för spänningar upp till 500 V och för
frekvensen 50 Hz.
AB Robo, Stockholm, har utarbetat en nv
rekommendationstabell för Bosch-tändstift (144 s., ill.),
som innehåller rekommendationer om typ och
avstånd för olika typer av motorer: för bilar,
motorcyklar, skotrar, mopeder, traktorer,
trädgårdsmaskiner, båtar osv.
hänt Inom tekniken
IVA:s högtidssammankomst.
Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst hölls den
24 oktober 1957 i Stockholm.
Efter hälsningsanförande av akademiens preses,
K-G Ljungdahl, parenterade W Borgquist över de
under året bortgångna ledamöterna Hugo Wallin,
Jens Lassen la Cour, Gösta Ekelöf, Töre Lindmark,
Edvard Schön, Evert Norlin, Torsten Hèrnod, Erik
Löf, Einar Hogner, Carl-Gustaf Bossby och
Hjalmar O Dahl.
Geofysiska Året var ämne för ett föredrag av
Bertil Lindblad, tidigare ordförande i International
Council of Scientific Unions (ICSU). För insamlande
av meteorologiska, jordmagnetiska och andra data
i höga latituder organiserade man genom
internationellt samarbete "polaråret" 1882—1883, som
upprepades 1932 och som nu fått formen av ett
världsomfattande geofvsiskt år 1 juli 1957-—31 december
1958.
Den svenska insatsen omfattar en synnerligen
välutrustad expedition till Nordostlandet på
Spetsbergen, under medverkan från Finland och Schweiz,
och under ledning av meteorologen Gösta Liljequist.
Observationsprogrammet omfattar mätningar av
atmosfärens temperatur och av vindförhållanden upp
till 20—30 km höjd med radiosonder, mätningar av
luftens kemiska sammansättning och av
fördelningen av ozon i stratosfären. Vidare görs
norrskensobservationer, och den kosmiska strålningen, det
jordmagnetiska fältet och luftelektriciteten registre-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
