Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 41 - Ekonomingenjörer. Diskussion, av Folke Kristensson, Folke Halldén, Gösta Ingelman, Robert Kristensson, Tarras Sällfors, Gustaf Rydmer, Hans Tysklind, Oskar Åkerman, T Paulsson Frenckner - Jordsatelliters omloppstid, av Robert Engström - Det svenska jordbrukets mekanisering - Aluminium korroderar inte i varmt vatten - Ladugården på mönstergården Simontorp - »Problemet är alltid att nå god ekonomi»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en mycket grundlig ekonomisk utbildning. Denna
typ av herrar visade sig så småningom vara varken
fågel eller fisk. Det förslag som nu utarbetats
synes undvika den svårigheten.
Överingenjör Gustaf Rydmer: Robert Kristensson
har antytt vad kursplanen skulle innehålla men jag
skulle här vilja betona att man inte skall försöka att
trycka alltför mycket på de specifika kunskaperna
på detta grundstadium. Man skall i stället lära
teknologerna att definiera problemen och att kunna
diskutera dem t.ex. under speciella seminarier.
Folke Kristensson: Vi kommer inte ifrån
problemet med undervisningskapaciteten endast genom
att producera licentiater. Problemet är i stället att
få behålla dessa licentiater för en fortsatt
akademisk verksamhet och lärargärning.
Detta är delvis en fråga om lön och ersättning. Det
är också möjligt att våra akademiska traditioner
effektivt hindrar licentiater att disputera bl.a. därför
att dessa numera ofta forskar på gränsområden
mellan två gamla discipliner och därför icke har
något avgjort fack att disputera i.
Vi kommer som sagt inte ifrån frågan om
kapaciteten och problemet är ej vad som skall hända om
20 år utan om vad som kan göras på fem år.
Högskolorna måste utnyttja tillgänglig kapacitet för
undervisning så väl som möjligt. Att utnyttja
lärarkrafter från annan hårt belastad fackhögskola är
i hög grad irrationellt eftersom dessa kommer att
få arbeta med en mycket lägre kapacitet än vad de
gör på den egna högskolan.
Med de utgångspunkterna så får man sätta ett
frågetecken för om det just i det läget är lämpligt
att sätta i gång med Robert Kristenssons program.
Civilingenjör Hans Tysklind: Vid 1930-talets början
var det ungefär 40 °/o av de nyutexaminerade
ingenjörerna som blev konstruktörer. I dag är det inte
mer än ungefär 15 %>. År 1932 gick ungefär 60 °/o
av de nyutexaminerade ingenjörerna till industrin
medan siffran 1953 var 40 %>. Ar 1932 var det ca
10 "/o som sysslade med affärsverksamhet,
försäkringsverksamhet, konsulterande och en del övriga
sysselsättningar medan det 1953 var 20 %> som
sysslade med sådant.
Civilingenjörerna får i större utsträckning och allt
fortare arbetsledande funktioner och därmed en hel
del administrativa uppgifter. Civilingenjörerna har
också utvecklats från att vara rena problemlösare
till att bli problemställare.
Uppgiften som problemställare fordrar en vidare
blick, den kräver en hel del administrativa och
ekonomiska kunskaper. Vi har svårt att här i Sverige
utbilda och framför allt placera ingenjörer med
mycket specialiserade kunskaper.
Civilingenjör Oskar Åkerman: Den tyska
erfarenheten visar att det finns många olika former av
ingenjörer och ekonomingenjörer. Det är farligt om
vi i Sverige tror att det finns en typ
ekonomingenjörer som skall bliva den allena saliggörande i vårt
industriella liv. Vi bör hellre tillse att de vanliga
ingenjörerna får en bättre ekonomisk utbildning. Vi
har tillräckligt med civilekonomer och andra
ekonomer som kan ta hand om de stora ekonomiska
problemen i de större industrisammanhangen. Låt
oss inte tro att vi tillfredsställer den ekonomiska
utbildningen genom att göra en särklass vid KTH.
Professor T Paulsson Frenckner: Den vidare
ekonomiska färdighet som man anser att en civilingen-
jör skall ha bör ges honom vid företagen. En ökad
ekonomiutbildning på KTH bör åstadkommas
genom integrerande seminarier. Det finns ingenting
som civilingenjörerna kan vara så glada över som
att ha en rejäl matematisk utbildning i bottnen.
Förfuska inte den!
Jordsatelliters omloppstid. En jordsatellits
omloppstid kan beräknas enligt Keplers tredje lag, som
lyder
4 n- a31 T- = G (m1 + m2)
dvs. T = 2 Ji a\laj\jG + m2)
där gravitationskonstanten G = 6,670 • 10"11 m3/kg s2
och jordens massa m± = 5,975 • 1024 kg. För
satellitmassan kan man sätta m2 = 0. För cirkulär bana
är a radien (m), för ellipsbanor halva storaxeln,
kallad medelradien. För alla ellipsbanor med
samma a-värde är omloppstiden T (s) konstant.
Jorden räknas som en punktformig massa. För a =
6 371 230 m (jordens medelradie) erhålles
T = 5 061,54 s = 1 h 24 min 21,54 s
För olika medelhöjd över jordytan får man
följande omloppstider:
Höjd km Omloppstid h min s Hastighet m/s km/h
0 1 24 22 7 909 28 472
100 1 26 21 7 848 28 253
200 1 28 22 7 788 28 037
300 1 30 23 7 729 27 824
400 1 32 26 7 672 27 619
500 1 34 29 7 616 27 418
600 1 36 33 7 561 27 220
700 1 38 38 7 507 27 025
800 1 40 44 7 455 26 838
900 1 42 51 7 403 26 651
1 000 1 44 59 7 353 26 471
Om "Sputniks" omloppstid är 1 h 35 min, vilket
angavs i första meddelandet, motsvarar
medelhöjden 525 km, eller t.ex. största höjden 830 km och
minsta höjden 220 km vid elliptisk bana.
Robert Engström
Det svenska jordbrukets mekanisering fortgår
med en investering av ca 350 Mkr/år. Elmotorerna
i jordbruket har nu en sammanlagd effekt av 2 milj.
hk och förbränningsmotorerna 3 milj. hk.
Jordbruksmaskinernas tillverkning och service
sysselsätter ca 15 000 personer, vilket är 5 000 mindre än
det antal som årligen frigörs genom
mekanisering-en. j ]
Aluminium korroderar inte i varmt vatten,
om det är legerat med litet nickel.
Ladugården på mönstergården Simontorp har
gummimattor i stället för halm åt korna att stå på.
Detta är en av orsakerna till att antalet bakterier
i mjölken därifrån aldrig överskrider 300 och ofta
håller sig på 20—30 bakterier per milliliter mot
"vanlig mjölks" 1—5 miljoner. Den låga
bakteriehalten gör mjölken oduglig för osttillverkning.
"Problemet är alltid att nå god ekonomi — en
deluppgift därvid är en noggrant övervägd och
försiktigt tillämpad automatisering", säger
Generaldirektor Nordhoff i Volkswagenwerk.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 9 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
