Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Återställandet av Trollhätte kanal efter skredet vid Göta, av Tore Nilsson - Sovjetunionens naturtillgångar, av Bd - Syntetiskt gummi - Kombinerade skol- och lastmotorfartyg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den omständigheten, att två stora ras inträffat
under sju års tid (Surte 1950 och Göta 1957)
är ju alarmerande. Det förtjänar dock erinras
om att det före Surte var flera hundra år
sedan det föregående stora raset inträffade.
Det synes vara en angelägenhet av stor vikt
att skydda sig mot liknande katastrofer i
framtiden. Man vet, att stora delar av älvdalen på
grund av sin geologiska uppbyggnad liknande
den vid Göta kan bli utsatta för ett skred. Den
utredning rörande orsaken till skredet, som
utföres av Statens Geotekniska Institut och
Sveriges Geologiska Undersökning, motses med
stort intresse. Utredningen blir av betydelse för
den stora utredning beträffande rasriskerna
utmed Göta älv, som pågår. Det gäller därvid
söka reda på de känsliga ställena och vad som
där kan göras till rimlig kostnad för att
förbättra säkerheten i erforderlig grad. Detta är
förvisso ett arbete, som inrymmer svåra
tekniska problem och ekonomiska bedömningar.
Sovjetunionens naturtillgångar. Sovjet har nu
världens största kända reserver av järn, mangan och
krommalmer. Malmletning har bedrivits framförallt
från luften med magnetiska metoder. Med
gravi-metriska metoder har påvisats utomordentligt stora
och rika kromitfyndigheter i Juzjnokimpersajsk. De
viktigaste nyupptäckta järnmalmerna är Kustanajsk
i Kazachstan och Belgorodsk i södra delen av
Kursk-magnetanomalin. Kustanajsk skall dels bidra till
försörjningen av Magnitogorsk, dels utgöra råvarubas
för nya metallurgiska verk.
Bland övriga fyndigheter nämns vidare Lebedinsk
och Michajlovsk i Kursk-magnetanomalin, Kackanar
i Ural, som håller fattiga men lättanrikade malmer,
Angaro-Pitsk och Angaro-Ilimsk i Sibirien,
Juzno-Aldansk och Garinsk i Jakutien och Fjärran östern
och Berezovsk i Nercusko-Zavodsk-området.
Totala reserven uppskattas till 35 300 Mt, varav
51 o/o faller på syd- och centralområdena (Kursk,
Krivoj Rog, Kerc), 16,4 °/o finns i Ural och 17,8 %>
i Kazachstan. År 1956 kom 89 %> av totala
produktionen som var 95,3 Mt från sydområdet och Ural.
Av malmreserverna kan endast 15 %> användas utan
anrikning.
Manganmalmreserverna uppskattas till 2 000 Mt
och Sovjetunionen är den största
manganproducenten i världen. Tillgångarna är koncentrerade till
europeiska delen av Sovjetunionen. Reserverna i
Nikopol uppgår till ca 1 000 Mt och även
Ciaturi-fyndighetens reserver har ökats trots intensiv
brytning; 97,7 °/o av landets produktion kommer från
dessa fyndigheter. Rland nya fyndigheter nämns
Rolsve-Tokmansk i Ukraina, motsvarande Nikopolsk
och fattiga malmer i Kazachstan och i Fjärran
Östern.
År 1938 upptäcktes världens största
kromitfyndig-het, Juznokimpersajsk i Kazachstan, och genom en
snabb exploatering av denna fyndighet är
Sovjetunionen nu världens största producent av kromit
(Promyslenno-ekonomiceskaja Gazeta 2 okt. 1957).
Bd
Syntetiskt gummi svarar nu för 60 °/o av
gummitillverkningen i USA och för 11 °/o i resten av
världen. Produktionskapaciteten för
butadien-styren-gummi har ökats i USA och är nu över 1,5 Mt/år.
Kombinerade
skol-och lastmotorfartyg
629.123.4-468
Medan befälselever tidigare vanligen utbildats
på segelfartyg eller sådana även försedda med
propeller, såsom SAL:s "Albatross", synes de
större svenska rederierna numera allmänt
övergå att förlägga elevutbildningen till
moderna lastmotorfartyg med lämplig inredning
för ändamålet.
Helsingborgs Varfs AB levererade den 18 juli
1957 ett dylikt fartyg M/S "Neva", fig. 1, om
3 720 tdw till AB Transmarin i Hälsingborg.
Det är klassat i Lloyd’s Register med
isför-stärkning enligt finsk isklass 1 B och har
längd överallt ............ 343’—10" = 104,8 m
längd mellan perpendiklar 312’— 0" = 95,1 m
mallad bredd ............ 47’— 6" = 14,48 m
mallat djup till huvuddäck 19’— 6" = 5,94 m
mallat djup till shelterdäck 28’— 0" = 8,53 m
djupgående på sommar-
fribord ................. 19’— 23/4" = 5,86 m
"Neva" har maskineriet akterut och för
därom tre lastluckor, betjänade av fyra 3 t
däckskranar. I den stora överbyggnaden runt
maskinkappen finns inredning för allt befäl och
manskap samt för 12 befälselever och en
åtföljande instruktör.
Den nautiska utrustningen omfattar bl.a.
ekolod, sallogg, radiopejlanläggning, Arkas
automatstyrning, Decca radar och Decca
navigatör-anläggning. Propellermaskinen utgöres av en
sexcylindrig Götaverkens dieselmotor om 2 250
hk axeleffekt vid 160 r/m.
För AB Svenska Amerika Linien sjösattes den
10 juli 1957 vid AG Weser i Bremen ett
betydligt större skol- och lastfartyg, M/S
"Stureholm", av konvertibel shelterdäckstyp om ca
8 400/9 200 tdw. Fartyget har maskineriet
midskepps. Förutom fem stora lastluckor finns en
mindre på popdäck. Samtliga lastluckor på
såväl väder- som mellandäck har McGregors
täckluckor av stål. "Stureholm" klassas i
Lloyd’s Register, får extra isförstärkning och
huvuddimensionerna:
längd överallt ............ 489’—0" = 149,6 m
längd mellan perpendiklar. . 453’—0" = 138,1 m
mallad bredd ............. 63’—0" = 19,20 m
mallat djup till huvuddäck 29’—0" = 8,84 m
mallat djup till shelterdäck 38’—b3/*" = 11,73 m
Inredning för befäl och befälselever samt alla
mässar är förlagd i det stora
midskeppsdäcks-huset, medan manskapet förlagts akterut i
popen. Elevinredningen är gjord för 24
däcks-och maskinbefälselever. Eleverna skall under-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
