Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Automatisering i mekanisk industri, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den till produkten. Skall automatisering av en
större del av ett monteringsförlopp löna sig,
måste tillverkningen ske i mycket långa serier
och med användande av dyrbara
specialinstallationer. Dessa nödvändiggör också ofta en
genomgripande omformning av produkten, där
t.ex. automatisk sammanfogning med skruvar
och muttrar är svår att realisera och därför
ersätts med svetsning eller nitning och där
antalet sammanfogade detaljer nedbringas till ett
minimum. Det synes sannolikt, att montering i
den mekaniska industrin blir ett av de sista
moment, som nås av mer genomgripande
automatisering. Undantag utgör naturligtvis
produkter av relativt enkelt utförande, tillverkade
i stora serier.
Gjutning
I gjuterierna har under senare år en
långtgående mekanisering av arbetet genomförts.
Även automatisering av enskilda arbetstempon
har införts. Förutsättningar föreligger
emellertid för en ganska avancerad automatisering
i gjuterierna. Man har nämligen att göra med
massgods såsom sand, tackjärn och andra
metalliska råvaror samt smält metall, allt gods,
för vilket anordningarna kan rationaliseras
mycket långt. Även i fråga om själva
gjutnings-processen föreligger den grundläggande
förutsättningen för automatisering, nämligen
enhetliga yttermått på arbetsstycket, dvs.
formflaskan. Vilken form gjutstycket i flaskan har är
av mindre betydelse.
Vissa sandberedningar har i Sverige redan
utförts fullt automatiserade. Personal behövs
endast för smörjning och övervakning.
Anläggningarna innehåller element av avancerad
automatik, i det man har automatisk
bestämning av fuktighetshalten i formmassan med
självverkande reglering.
Smältanläggningarna är redan i flera fall
försedda med väl utvecklad regleringsutrustning
av såväl elektrisk som av värmeteknisk art.
Automatisering på detta område företas icke
främst för att spara personal utan för att höja
produktens kvalitet. Den första helautomatiska
beskickningsanläggningen har nyligen tagits i
bruk.
Formningen sker redan nu till en del i
automatiska formmaskiner. Man kan vänta mer
avancerade typer av dessa, som i vissa
gjuterier byggs in i en sluten kedja, bestående av
formtransportörer med kärninläggnings- och
hopläggningsanordningar, avgjutningsstation,
kylstation och automatisk urslagning och
åter-föring av flaskorna till formmaskinen. Hela
förloppet kan ske tvångsstyrt, möjligen med
undantag av avgjutningen, där den mänskliga
arbetskraften alltjämt är nödvändig.
Rensningsavdelningarna har automatiserats
endast i ringa utsträckning och
förutsättningarna härvidlag är ogynnsamma. En viss grad
av mekanisering är dock möjlig.
Gjuteriernas värmebehandlingsavdelningar
förses numera med helautomatisk kontroll av
ugnarna.
Kontors- och beräkningsarbete
De första stegen mot kontorsarbetets
automatisering har tagits i och med att specialtyper
av bokföringsmaskiner och olika slag av
hålkortsmaskiner tagits i bruk.
Hålkortsmaskinerna kan i viss begränsad utsträckning styras
av i förväg uppkopplade program.
Åtskilligt kontorsarbete kan automatiseras
genom att data, som vid upprepade tillfällen skall
skrivas, bearbetas eller överföres och
registreras i hålremsor. Maskinerna kan sedan själva
"läsa" uppgifterna och utföra önskade
arbetsoperationer allt efter givet program. De
maskiner, som användes för denna typ av
automatisering, skall kunna stansa och läsa remsor.
De brukar sammanfattas under den
gemensamma beteckningen remskodmaskiner.
Nästa steg i utvecklingskedjan är
ianspråks-tagandet av elektroniska
databehandlingsmaskiner (EDP-maskiner, Electronic Data
Processing) och elektroniska automatiska
räknemaskiner. I det senare fallet kan maskinen
vara av analogi- eller siffertyp (Tekn. T. 1955
s. 273).
De elektroniska databehandlings- och
räknemaskinerna av siffertyp bygger på element för
transport, behandling och lagring av
information.
Informationen behandlas i den aritmetiska
och logiska enheter. Till denna införes data
från minnen av olika slag och operationerna
styres av kontrollenheten efter order, som
också finns lagrade i minnet.
Inmatningsenheten tar emot data för
bearbetning i form av stansade remsor, hålkort eller
magnetiskt band och vidarebefordrar denna
information till minnet. Utmatningsenheten
avlämnar på särskilda order
bearbetningsresultatet i form av klarskrift, hålkort, remsor eller
magnetiska band.
Utom de vanliga räknesätten kan de
elektroniska databehandlings- och räknemaskinerna
ofta utföra vissa andra operationer, t.ex. val av
fortsatt program, beroende på om ett tal är
större eller mindre än ett jämförelsetal,
sökning efter tal i minnet, sortering av tal i en av
programmet föreskriven ordning osv.
Utmärkande för de elektroniska
databehandlings- och räknemaskinerna är den snabbhet,
med vilken de arbetar samt den mängd
information de kan lagra i minnet.
EDP-maskiner-na skall kunna läsa in, lagra och skriva ut stora
mängder av information snabbt, under det att
bearbetningen av varje inmatad uppgift är
förhållandevis enkel. Vid de automatiska
räknemaskinerna är som regel den mängd
information, som skall tillföras maskinen och som skall
skrivas ut efter räknearbetets slut relativt
obetydlig, medan själva räknearbetet kan vara
mycket omfattande (Tekn. T. 1956 s. 813).
Elektroniska analogi- och siffermaskiner för
matematiskt beräkningsarbete finns nu i flera
exemplar i Sverige såväl i räknecentraler som
i företagen och utnyttjas i stigande omfattning
inom t.ex. flygindustrin och den
elektrotekniska industrin. GAH
1014 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
