Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Nybyggen - Europas högsta jorddamm, av G Lbg - Svenska krafttransformatorer, av G Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turbiner med vertikala axlar och sammanlagt 160
MW effekt.
Dammkroppen utföres av stenfyllning med kärna
av tätjord samt mellanliggande filter. Tätjorden
tillverkas genom inblandning av lera i alluvial sand
och grus. Möjlig arbetstid för dammen är endast
150—170 dagar per år. För tätkärnan skulle man
på grund av regn ej kunna disponera mer än 55
dagar per år, som dock kan ökas till 80 dagar per
år genom att man bygger tak över arbetsplatsen.
Materialet till dammen tas ut med 14 grävmaskiner
av skilda typer. Transporten till
blandaranläggning-en sker med 41 Euclid-bilar, medan 14 traktorer
hjälper grävmaskinerna och ytterligare traktorer
håller i ordning vägarna m.m.
Blandningsanläggningen består av en Eirich-enhet med tre torn,
vardera med två blandare. Sorterverket med 200, 100
och 8 mm siktar behandlar 800 t/h. Härifrån föres
materialet 2 000 m med en bandtransportör till ett
60 000 m3 lager.
För närvarande är 17 vattenkraftanläggningar
under byggnad i Schweiz. År 1960 skall landet
producera 15 000 MkWh/år (World Construction sept.
1957 s. 42). G Lbg
Svenska krafttransformatorer
Den kraftigt stigande elförbrukningen har medfört
att överföringsledningar för allt högre spänningar
blivit nödvändiga. I Sverige utföres sålunda de nya
överföringsledningarna från norra till södra och
mellersta delarna av landet för 400 kV. I
inmatningsänden måste därför en kraftig
upptransformering från generatorspänningen ske och i
mottagningsänden en nedtransformering till lämplig
distributionsspänning. För detta ändamål fordras
transformatorer som dels klarar den höga spänningen
och dels har stor märkeffekt. De mest intressanta
av de transformatorenheter, som utförts för
storkraftöverföringen, framgår av följande provkarta
på svenska transformatorer.
De första 380 kV transformatorerna i Sverige
levererades 1951—1952. Samtliga dessa
transformatorer utfördes som enfasenheter, av vilka de största
fick märkdata 115 MVA, 16/370 : kV och
installerades i Harsprångets kraftstation. Två år senare,
1953—1954, färdigställdes de första trefasenheterna
för 380 kV. Dessa fick märkeffekten 100 MVA och
omsättningen 13,5/400 kV. Till de stora 380/130 kV
transformatorstationerna i södra och mellersta
Sverige, vilka tillkom under 1954—1956, utfördes
enfasenheter om vardera 170/170/100 MVA, 425 : V’3/
146:]/3/21,2 kV. Den hittills största levererade 380
kV transformatorn installerades i Lasele
kraftstation 1956. Varje enfasenhet har märkeffekten 200/
150/32,5/32,5 MVA vid omsättningen 400 : ^37235 :
N/3/13,5/13,5 kV, fig. 1.
I slutet av 1958 beräknas Stornorrfors kraftstation
tas i drift. I stationen skall fyra enfasenheter om
vardera 100/100/200 MVA, 18/18/400 : V3~ kV
installeras. Transportvikten för kärna med lindningar
och transformatorlåda är beräknad till 180 t och
vikten av komplett monterad transformator med
olja till hela 227 t. En 220 kV transformator med
lika stor typeffekt som denna är beställd för en
planerad ny transformatorstation vid Uppsala.
Transformatorns data blir 170/170/60 MVA, 210/76/6
kV. Transportvikten har beräknats till 195 t och
vikten av komplett monterad transformator med
olja till 267 t, dvs. 40 t mera än transformatorerna
för Stornorrfors.
För att inom ett distributionsområde minska
Fig. 1. Enfastransformator för 200/150/32,5/32,5
MVA, 400 : \j3~/235 : tf3/13,5/13,5 kV, 50 Hz,
uppställd för provning utan kylare och med kabelboxen
tillfälligt ersatt med en 400 kV genomföring.
de ofta stora kostnader, som kravet på
transformatorreserv medför, kan man använda såväl
tåg-som bilburna reservenheter. Sådana transformatorer
kan relativt lätt flyttas från en plats till en annan
och därför tjäna som gemensam reserv för flera
transformatorstationer. Ett exempel härpå är en
20 MVA trefas tågburen enhet med omsättningen
Fig. 2.
Järn-vägsmobil trefastransformator för 20 MVA,
133/6,3 kV, 50Hz,
y—O/D.
Aggregatets brytare
visas i
transportskick.
1022 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
