Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Andras erfarenheter - Tryckförlust vid pneumatisk transport, av Wll - Uran 235 genom centrifugering, av SHl - Hårdhetens beroende av ytaktiva ämnen på metallytan, av J Murkes - Plastlaminat som värmeskärmar, av SHl - Böcker - Lästeknik, av GAH - Keramikhandboken, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där wi är hastigheten, r\i dynamiska viskositeten och
D rördiametern, har ur proven beräknats en
friktionsfaktor y, fig. 2, som insatt i ekv. (4) ger
frik-tionstryckförlusten
1 L qs l U
Apfrikt = -QlW*iip– — - y-
(4)
2 D qi M Qi
Giltighetsområdet för ekv. (4) och fig. 2 omfattar
enligt de gjorda proven kvoten d/D = 0,007 till
0,245, där d är kornstorleken för det
transporterade godset, Qs/Ql = 800 till 6 000 och qs/q\ från
0 till ca 6. Hur partikelform och rörskrovlighet
möjligen kan inverka har ännu inte blivit närmare
undersökt (H E Rose & H E Barnacle i Engineer
14 och 24 juni 1957 s. 898—901, 939—941). Wll
Uran 235 genom centrifugering
För anrikning av uranisotopen 235 provade man i
USA redan på ett tidigt skede centrifugering, men
denna metod övergavs, då den inte gav önskat
resultat. Nu har den emellertid tagits upp igen på
allvar i Tyskland där man vid Bonns universitet
börjat göra prov med separering av uranhexafluorid
1 ett batteri på åtta nya centrifuger.
Maskinernas diameter är 180 mm och höjd 1 200
mm. De roterar med en periferihastighet på ca 300
m/s och ger en centrifugalkraft av ca 100 000 X g.
Vid tidigare försök med två maskiner med samma
diameter men bara 625 mm höjd nådde man 2 %>
anrikning. Då anrikningen per steg beror på
förhållandet mellan centrifugens höjd och diameter,
väntas de nya maskinerna, tillsammans med en
annan 3 000 mm hög, ge mycket större anrikning.
Centrifugering drar bara 10—12 °/o av
energikostnaden vid diffusionsseparering (Chemical
Engineering juli 1957 s. 144). SHl
Hårdhetens beroende av ytaktiva ämnen på
metallytan
Vid en rysk undersökning belastades en
diamantpyramid med 0—4 000 g varvid inträngningsdjupet
i järn-, koppar- och zink mättes dels på torra
metallplattor, dels på plattor bestrukna med
paraffinolja eller en 0,2 °/o lösning av oljesyra eller
stearinsyra i paraffinolja.
Resultaten visar att smörjmedlens inverkan på
inträngningsdjupet är av samma karaktär för
samtliga undersökta metaller. Vid liten belastning
inverkar smörjmedlen ej på mätresultatet. Den belastning
vid vilken en inverkan börjar framträda är mindre
ju mindre metallens hårdhet är och beror dessutom
av smörjmedlets karaktär. Diamantspetsens
inträng-ning vid hårdhetsbestämning beror sålunda ej
enbart av belastningen utan även av närvaron av
ytaktiva ämnen på provets yta (V D Kuznecov & A J
Loskutov i Fizika Metallov i Metallovedenie 2
(1956) h. 3 s. 509—513). J Murkes
Plastlaminat som värmeskärmar
Skydd för värmekänsliga delar i flygplan mot för
hög temperatur har blivit mycket aktuellt. Man har
nu funnit att silikon-glasfiberlaminat är en utmärkt
bas för effektiva skydd mot värmestrålning. Med
glasväv som armering får man ett material med
största hållfasthet per viktenhet, men det är svårt
att forma.
Silikon-asbestlaminat har utmärkt böjhållfasthet,
men mindre draghållfasthet och slagseghet än
glas-fiberlaminat. De förra uppges behålla sina
hållfasthetsegenskaper bättre än de senare vid långvarig
upphettning till mer än 340°C. Värmeresistenta
fe-nolhartser armerade med glasfiberväv har också
visat sig användbara.
På den mot värmekällan vända sidan beläggs dessa
laminat med ett strålningsreflekterande material.
Som sådant har man provat aluminium med en
tunn skyddshinna av oorganisk natur,
aluminium-flagor dispergerade i en värmeresistent, ugnsbränd
grundmassa och guld. Det första och sista av dessa
material har ungefär lika god reflexionsförmåga,
men plasten förändras fortare under aluminium än
under guld.
Aluminiumbeläggningen tål upp till 650°C men
angrips av saltvatten och alkalier. Aluminiumflagorna
har mindre reflexionsförmåga än aluminium, men
påverkas inte alls av saltvatten. Guldbeläggning tål
upp till 980°C (J G Stansbury i Modern Plastics
juni 1957 s. 188, 192, 294). SHl
böcker
Lästeknik, av Äke W Edfeldt. KF:s bokförlag,
Stockholm 1956. 126 s., ill. 7,50 kr.
Flödet av information i form av memoranda,
rapporter, uppsatser, böcker osv. växer ständigt. De
som arbetar med sådant material måste för att
kunna följa med öka sin läshastighet. Lästekniken har
sedan många år varit föremål för studier, särskilt
i USA. En svensk forskare på området som också
lett kurser i ämnet har skrivit föreliggande bok som
ger var och en möjlighet att genom självstudier öka
sin egen förmåga att snabbt uppfatta innehållet i
tryckt informationsmaterial.
En inledande läsövning får läsaren att ödmjukt
inse behovet av ytterligare träning, varpå det första
kapitlet om lästeknik och lässvårigheter ger
förklaringen till varför vi ej läser fortare än vi gör.
Därefter genomgås de metoder som man använder för
att mäta och öka läshastigheten.
Innehållsuppfattningen får ett särskilt kapitel liksom ordförrådets
betydelse. Den viktiga läsmetod som kallas
skumning ägnas ett avsnitt varpå boken avslutas med ett
kapitel om läsvanor och studieteknik. Varje kapitel
innehåller övningsuppgifter vartill svar ges i slutet
av boken.
Boken är lättläst, rolig och nyttig. De som läst
denna recension på mindre än 10 s (och fattat
innehållet) behöver dock ej skaffa boken. GAH
Keramikhandboken, av Madeleine Boije af
Gennäs & Bull Lidbeck. Norstedts, Stockholm
1957. 189 s., ill. 24,50 kr.
Arbetet är en populärt hållen keramisk-teknisk
lärobok. Det inleds med avsnitt om svensk keramisk
industri, klassificering av keramiska produkter och
råmaterial för keramiska massor. Därefter beskrivs
massaberedning, material för glasyrer och dessas
framställning, formgivning och godsets behandling
efter denna, glasering, dekorering, framställning av
gipsformar, brännugnar (även hemgjorda) och
ugnsarbetet. Boken avslutas med ett antal recept på mas-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
