Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 42 - Böcker - The training of workers within the factory, av Gösta Lassbo - Transmission circuits, av Bengt Jiewertz - AB Kanthal - STF i oktober
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I varje land besöktes företag inom alla branscher.
I första hand ingick i undersökningen företag, där
man visste att något slag av utbildningsverksamhet
pågick. Någon förteckning över industrier med
systematisk träning för tempoarbete har icke
utredarna haft tillgänglig och samma problem skulle
sannolikt möta även en svensk inventering.
Rapporten ger först besked om berörda länders
industriella nivå, den allmänna medborgerliga
bildningen, olika sätt att klassificera arbeten samt läget
på arbetsmarknaden. Samtliga uppgifter är lätta att
jämföra med motsvarande i Sverige. Så är
förhållandet även med utbildningen av lärlingar, som
därpå följer. Träning av äldre och nyanställda synes
ha kommit i gång efter andra världskriget och i
särskilt stor utsträckning i Holland, Frankrike och
Italien. Bland träningssystemen nämner man
allmänt det från Amerika hämtade TWI ("7’raining
Within /ndustry", Tekn. T. 1948 s. 372).
Undersökningen har berört 688 företag som redovisat
sammanlagt 846 träningsställen varav de flesta inom
textil-, elektromaskin-, sko- och kemiska industrin
samt vid transport- och distributionsföretag. Av allt
att döma är träning vanligare för anställda över
20 år än för ungdomar.
I fortsättningen redogör rapporten mer i detalj för
träningens utformning, såsom dess organisation,
(ansvariga, instruktörer och instruktörers träning,
träningsplats m.m.), dess utformning (nivå, system,
undervisningshjälpmedel m.m.) samt övergången till
produktionen. Anmärkningsvärt är i hur få fall
instruktörer genomgår speciell pedagogisk skolning,
trots att sådan vid flera tillfällen framhålles som
synnerligen önskvärd.
När det gäller att redovisa resultat och vinster,
blir texten av ganska naturliga skäl mer försiktig.
Man rör sig inom träningsområdet med icke
mätbara begrepp. Dock visar en exempelsamling på
reducering av utbildningstider från 18 till 3
månader för lindare av värmespiraler, från 24 till 6
månader för skräddare och från 5 år till 6
månader för sorterare och avsynare liksom 60 %>
nedskärning av kassationer vid svarvning och 75 °/o
mindre antal maskinreparationer i ett stickeri.
Denna för OEEC-länderna framlagda redovisning
har åtskilligt att lära svenska industriledare. I fråga
om systematisk träning på arbetsplatsen av speciellt
den icke yrkesbetonade arbetskraften, ligger vårt
land långt efter, både då det gäller den pedagogiska
organisationen och då det gäller att förstå vikten
av träning för varje befattning, lätt som svår, samt
slutligen den besvärliga infasningen av varje
utbildad till miljö och full produktion. På sätt och vis
är det beklagligt att icke svensk industri fått
medverka vid denna inventering. I företag där träning
av "semi-skilled" arbetskraft genomförts, är man
dock säkert beredd att verifiera
EPA-undersökning-ens iakttagelser och understryka dess slutsatser.
Häftet utgör en kartläggning av en vit fläck inom
näringslivet och bör ge impulser till nya krafttag
på personalutbildningens område till stöd för
produktionen. Gösta Lassbo
Transmission circuits, av Everhard M Williams
& James B Woodford. MacMillan, New York
1957. 156 s., 75 fig. 4,25 $.
Boken inledes med teorin för
transmissionsledningen varvid ledningens parametrar bestämmes och
yteffekten diskuteras. Härefter tillämpas i olika
kapitel transmissionsledningens ekvationer på
kraftledningar, telefonledningar och ledningar för
högfrekvens (ej vågledare). Kortfattat behandlas också
övergångsförlopp på ledningar och genomgås hur
transmissionsledningar kan approximeras med
nätmodeller. Ett appendix innehåller en kort
sammanställning över hur man löser transmissionsproblem
med Maxwells ekvationer.
Textinnehållet är mycket kortfattat och ger endast
en allmän bild av problemen, det mycket
användbara Smith-diagrammet avfärdas t.ex. på knappa
2 s. Boken innehåller ett 80-tal problem som
komplement till de olika kapitlen. Bengt Jiewertz
AB Kanthal, Hallstahammar, har utarbetat en
föredömligt beskrivande instruktionsfolder för
svetsning av Kanthal-material för ugnselement. Den belt
plastbelagda foldern är avsedd för såväl
konstruktörer som svetsare.
STF i oktober
Kursverksamheten
Oktober var högsäsong. Kursverksamheten
avverkade sju kurser, varav tre i Stockholm. "Asiatens"
skugga hängde över kurserna under månadens sista
del, men inga mässfall förekom.
Regleringsmatematik (30 september—2 oktober)
var en förberedande kurs för kurserna
"Analogimaskiner" och "Dimensionering av regleringssystem".
Den hölls i Stockholm och samlade ett oväntat stort
antal deltagare, som här fick friska upp sina
komplexa talplan m.m.
Bergsprängningsteknik (30 september—2 oktober)
gick som internatkurs i Stenungsund och var en
fullbokad upprepning av en tidigare kurs på
samma plats. Den hade planerats efter något andra
principer än de vanliga. Deltagarna blev något
konfunderade av avsaknaden av föreläsningar och
förvåningen blev än större när de upptäckte att de var
tvungna att själva arbeta med att lösa problem.
Arbetet kom dock snabbt i gång och varje grupp höll
styvt på sin lösning även när den sedan
konfronterades med verkligheten. Då Vattenfalls egna
lösningar framlades blev diskussionen livlig och
givande. Denna kursmetodik manar till efterföljd även
inom andra ämnesområden.
Entreprenadfrågor (7—9 oktober) är väl den kurs
inom STF som varit mest seglivad. Trots att den
körts ett tiotal gånger på olika platser har
intresset för den inte minskats och i Karlstad blev det
lapp på luckan. Kursen hade tillkommit på initiativ
av Karlstadsavdelningen av Sveriges
Byggnadsingenjörers Riksförbund samt Värmlands
Byggmästareförening.
I serien "Trafikteknik" behandlades 13—19
oktober i Malmö problem kring parkering och
kollektiva transportmedel. En av programpunkterna var
"Vartill bör gatutrymmet användas?", och
glädjande nog användes här icke begreppet konkurrensen
om gatutrymmet, utan varje talare underströk
betydelsen av samarbete och samordning i dessa
frågor, vilket ytterligare betonades av Gösta Påhlsson
som sammanfattade diskussionen. För övrigt
upptogs tiden med synpunkter på anordnandet av
parkeringsplatser, gatuparkering, parkeringsautomater
osv., samtidigt som man hela tiden höll i minnet
betydelsen av långsiktiga planeringsåtgärder. Under
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
