Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Stockholms flygplats — en försutten chans? av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms flygplats —
en försutten chans?
Överdirektör Bo Lundberg, Stockholm
656.71(485)
711.553.9(485)
I presskommentarerna till
kommunikationsministerns beslut i flygplatsfrågan har två
omdömen fällts som icke är riktiga. Det ena är,
att efter avvisandet av Jordbro och Skå-Edeby
inga andra möjliga lösningar på rimligt
avstånd skulle finnas utan att blott Halmsjön
återstod och därför måste väljas. Det andra är,
att "militärerna segrat", ett omdöme, som
antyder, att militärledningen skulle ha
förhindrat en god lösning på flygplatsfrågan.
Verkliga förhållandet är i själva verket det,
att man från militär sida anvisat flera — ur
militär synpunkt olägliga — möjligheter till
för den civila luftfarten gynnsamma lösningar
på flygplatsproblemet under avsevärd tid. En
av de av militärledningen anvisade utvägarna
skulle möjliggöra en mycket god totallösning
— även för framtiden — av Stockholms
flygplatsfråga.
Storflygplats på Barkarby
Överbefälhavaren har påpekat möjligheten att
anlägga en med Bromma huvudbana parallell
bana på Barkarby samt att senare successivt
minska den militära flygverksamheten på
denna plats. Detta pekar direkt mot målet att få
en storflygplats på Barkarby.
En närmare analys av den
Bromma—Bar-karby-lösning, som sålunda öppnats visar att
en storflygplats på Barkarby kan utbyggas och
tas i civilt bruk i så relativt långsam takt, att
den militära flygverksamheten på F 8 icke alls
eller tidigast om 15—20 år skulle behöva
minskas. Överbefälhavarens och chefens för
Flygvapnet tillmötesgående inställning i detta
avseende synes därför icke behöva tas i anspråk,
i varje fall icke i någon större omfattning.
Interferensen Bromma-Barkarby
Fig. 1. Den med Brommas huvudbana parallella och redan projekterade
tvärbanan på Barkarby samt den av S.4S föreslagna förlängningen av
Brommabanan.
Det stora problemet med Bromma och
Barkarby är att deras långbanor nu har korsande
riktningar, vilket kan innebära
kollisionsrisker, om båda platserna samtidigt användes för
start eller landning. Denna korsning av
ban-riktningarna har, alltsedan långbaneprincipen
infördes, varit anledning till dagliga
svårigheter och bekymmer för de båda
flygplatsernas trafikledningar; ofta ser man sig ingen
annan råd än att radikalt avstänga trafiken på
den ena flygplatsen för att kunna begagna den
andra.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
