Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Golvbeläggningar, av Christer Bring och Nils Sundén - Korttidsprovning av golvmaterials avnötningshållfasthet, av Nils Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutord
Utvecklingen av nya golvbeläggningar har till
stor del dikterats av önskemålet att få fram
material som kräver mindre skötselarbete än
de tidigare vanliga typerna. Man har försökt
göra material med ringa känslighet för vatten
och smuts för att därigenom minska behovet
av rengöring och skyddsbehandling. De flesta
av våra vanligaste golvbeläggningar är från
denna synpunkt fortfarande otillfredsställande
och de som är bra har brister i andra
väsentliga hänseenden. Det förefaller som om man
främst bland plasterna kan vänta sig nya
material som har sådana fysikaliska och kemiska
egenskaper samt sådan mikrostruktur (slät yta)
att man kommer att kunna tala om verkliga
framsteg.
Korttidsprovning
av golvmaterials
avnötningshållfasthet
Fil. dr Nils Sundén, Stockholm
620.178.10 : 69.025.3
För undersökning av golvbeläggningarnas
avnötningshållfasthet finns ett relativt stort
antal förfaranden utarbetade. Man kan indela
dessa i två huvudgrupper, dels sådana där man
använder ett bundet slipmedel i form av
slipduk eller slipskivor, dels sådana där man
använder ett löst slipmedel. I den senare gruppen
återfinnes metoder enligt vilka sand faller eller
blåses mot provet, sådana där provet får rotera
under ett sandlager och slutligen apparater i
vilka provet trycks mot en roterande stålskiva,
vilken successivt påföres slipmedel. Alla dessa
metoder ger endast vid jämförelse mellan
prover med i huvudsak likartade egenskaper
slitningsvärden som någorlunda överensstämmer
med praktisk erfarenhet. Utsträckes
jämförelsen till material av olika beskaffenhet blir
resultatet ofta direkt missvisande. Orsakerna
ligger sannolikt i att betingelserna under
provningen alltför starkt avviker från dem som
råder under naturliga förhållanden.
Provningsmaskin
Hemmens Forskningsinstitut har för sina
undersökningar av golvvårdsproblemen låtit
konstruera en apparat för provning av
golvmaterial med vilken man har sökt efterbilda de
naturliga betingelserna i så stor utsträckning som
möjligt (Tekn. T. 1956 s. 378). Då man
samtidigt har önskat kunna undersöka relativt
stora prover och enkelt kunna ändra
maskinens arbetsprogram för injustering vid
kalibreringen har maskinen fått en rätt komplice-
Fig. 1. Detaljbild av golv provningsmaskin
konstruerad vid Hemmens Forskningsinstitut.
rad uppbyggnad, fig. 1. Blir det aktuellt att
konstruera en ny golvprovningsmaskin torde
den kunna byggas betydligt enklare.
Den nötande delen i maskinen är en
läderklädd cirkelrund platta som bringas att utföra
en stegliknande rörelse mot provet. Som
slipmedel användes en bestämd mängd kvartssand
av en viss gradering. Avnötningen bestäms
genom vägning av provet före och efter
provningen, som upprepas till dess reproducerbara
värden erhålles. Provningarna utföres i ett rum
med konstant temperatur och luftfuktighet.
Kalibrering
En del av utvecklingsarbetet har utförts av
Statens Nämnd för Byggnadsforskning och har
omfattat kalibrering av maskinen och
utformning av en praktiskt användbar metod för
rutinmässiga provningar.
Kalibreringen har tillgått så, att prover av
sju vanliga golvmaterial, tabell 1, utlagts i en
utgångsspärr i en T-banestation i Stockholm.
Spärren passeras årligen av ca 2 milj.
trafikanter och då spärrens bredd är mindre än 1 m
är slitningen mycket kraftig.
Provbanan var anordnad på så sätt att
proverna klistrats upp på aluminiumplåtar, vilka
Tabell 1. Egenskaper hos sju prov på golvmaterial utsatta för
slitning i provbana på en tunnelbanestation
[-eteck-ning-]
{+eteck- ning+} Typ [-Ursprunglig-] {+Ur- sprunglig+} tjocklek mm [-Volymvikt-] {+Volym- vikt+} g/cm3 [-Hårdhet1-] {+Hård- het1+} kp/cm2 [-Vattenabsorption-] {+Vatten- absorp- tion+} g/dm2
A Gummi ........... ..... 3,5 1,9 90 0,02
B Gummi ........... ..... 3,5 1,9 140 0,04
C PVC, laminerad . . . ..... 2,5 1,6 160 0,03
D PVC, enskiktad . . . ..... 2,5 2,0 300 0,02
E PVC, enskiktad . . . ..... 2.5 2,2 300 0,02
F Hartsplatta ....... ..... 3.0 1,9 300 0,16
G Hartsplatta, "asfalttiles" 3,5 2.0 500 0,06
1 Bestämd med 5 mm kula under 20 kp belastning.
1046 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
