Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 43 - Korttidsprovning av golvmaterials avnötningshållfasthet, av Nils Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Provbanan på sin plats i utgångsspärr i
Kungsgatans tunnelbanestation, Stockholm.
spants fast i en plåtram placerad ovanpå den
ordinarie golvbeläggningen. Hela
anordningen kunde därför lätt tas bort och proverna
lösgöras för kontrollmätning samt skiftas för att
man skulle kunna eliminera eventuella
olikheter i slitningen på olika punkter längs banan,
fig. 2.
Avnötningen bestämdes genom mätning av
tjockleksminskningen. På varje prov mättes
tjockleken i 45 punkter med en noggrannhet av
0,01 mm, fig. 3. Mätningarna företogs i regel en
gång i månaden. Sedan en del besvärligheter
med klistringen övervunnits, fungerade
anordningen tillfredsställande, och de olika
materialen kunde klassificeras entydigt.
Vid valet av golvmaterial för provsträckan
måste man även ta hänsyn till att vatten under
vissa omständigheter kunde komma i kontakt
med proverna. Fuktkänsliga material, t.ex. trä
och linoleum, har därför inte kunnat tas med.
Provbanan utlades i februari 1956 och efter
tolv månader var nedslitningen på det ur
nötningssynpunkt sämsta materialet ca 1,2 mm
och för det bästa ca 0,1 mm. Slitningen var
därför inte så stark som man hade väntat sig,
Fig. 3. Mätanordning för proverna i fig. 2.
vilket antagligen sammanhänger med att
trafiken i huvudsak var rätlinjig. Samma
iakttagelse, att linjär trafik ger ganska ringa
slitning, har gjorts vid provbanor i utlandet. De
erhållna resultaten har dock varit fullt
tillräckliga för det avsedda ändamålet.
Prover av de utlagda materialen tagna ur
samma parti undersöktes samtidigt i
golvprov-ningsmaskinen. Med den metod som först
användes erhölls överensstämmelse mellan
avnötningen i maskinen och i provbanan endast för
de hårdare materialen. De mjuka materialen
gav i maskinen alltför höga avnötningsvärden.
En undersökning av slitningen på
sulmateria-let som funktion av golvmaterialets hårdhet
visade att sulan vid slitning mot ett mjukare
material nöttes snabbare än vid slitning mot ett
som var hårdare än sulan. Om man därför
valde ett sulmaterial med en hårdhet mellan
det hårdaste gummimaterialet och det ur
hårdhetssynpunkt närmast följande skulle man
kunna vänta sig en bättre anpassning mellan
maskinen och provbanan.
Detta visade sig också vara fallet och efter
utbyte av det tidigare använda konstlädret mot
vanligt sulläder erhölls relativt god relation
mellan avnötningen i maskinen och i
provbanan, fig. 4. Avvikelserna är störst för
material F, vilket sannolikt hänger samman med
detta materials större fuktkänslighet. För de
övriga materialen ligger avvikelserna inom
felgränserna.
Även om överensstämmelsen mellan
provsträckan och golvprovningsmaskinen sålunda
har kunnat göras acceptabel, återstår frågan
om förhållandena i tunnelbanespärren ger en
pålitlig bild av den naturliga slitningens
inverkan på golvmaterial. Det skulle därför ha
varit av stort värde, om provbanor kunnat
utläggas på andra platser. Då det emellertid är
mycket svårt att finna ställen med tillräcklig
trafikintensitet, har detta hittills ej varit
möjligt.
Utförda provningar
I golvprovningsmaskinen har efter
kalibreringen ett antal golvmaterial undersökts. I stort sett
har resultaten varit samstämmiga med de för
motsvarande material från provbanan. Dessa
resultat tyder på att hårdheten har ett mycket
stort inflytande på avnötningshållfastheten.
Men då även övriga mekaniska egenskaper
måste inverka, har förutom hårdhet även
draghållfasthet och brottöjning bestämts för några
homogena material, huvudsakligen de från
provbanan, tabell 2.
Det framgår att hög draghållfasthet, stor
töjning vid brott och liten hårdhet samverkar till
hög slitstyrka. Det största inflytandet
förefaller hårdhet och brottöjning ha inom det
område som undersökningen omfattar. För
material med ännu större hårdhet kan man dock
vänta sig att förhållandena är andra. För
marmor med en hårdhet av 6 500 kp/cm2 har
exempelvis ungefär samma slitningsvärden erhållits
som för prov G.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
