Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 46 - STF i november
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man tillverkade först innerslangar av butylgummi,
vilka har den behagliga egenskapen att luften ej
slipper ur dem. Butylgummislangar har därför fått
stor användning, och på senaste tid har
butylgum-mits livsrum ytterligare vidgats genom att man fått
fram butylgummidäck, som är lika goda som däck
av buna S eller naturgummi.
Den 15 november hade Föreningen för
Bergsvetenskap inbjudit Svenska Metallografförbundet till ett
sammanträde om elektronmikroskopiska
undersökningar av stål. Sten Modin hade med
elektronmikroskop och metallmikroskop tittat på austenitens
iso-terma omvandling i två stål med 0,18 resp. 0,50 %
kol och fotograferat intressanta avsnitt. Helfrid
Modin hade glödgat vid 650 resp. 700°C bildad perlit
vid dels 650, dels 700°C under tider upp till 450 h
och fotograferat perlitstrukturerna. Han hade
dessutom följt mjukglödgningen genom
mikrohårdhets-mätningar samt isolerat och fotograferat
karbidpartiklar. Alla visade bilder var av hög kvalitet och de
80 närvarande föreföll intresserade.
Värmeströmsgruppen inom Mekanik hörde den 12
november Wilhelm Gumz från Essen tala om
sambandet mellan förbränningstemperaturen och
uppkomsten av slaggbeläggningar i ångpanneeldstäder
vid koleldning. Enligt laboratorieundersökningar och
praktiska erfarenheter synes de största
svårigheterna uppkomma då man har temperaturer över
1 500°C vid förbränningen. Härvid kan
mineralbeståndsdelar förflyktigas, och vid närvaro av kol
eller i reducerande atmosfär kan man få en
bildning av SiO, SiS och SiS2, vilka föreningar sedan
vid närvaro av syre och vattenånga bildar Si02 i
form av ett ytterst fint pulver med en kornstorlek
av endast 0,1—0,2 fi — vilket också visades på en
vacker elektronmikroskopbild. Dessa fina korn
fastnar inte på fullt släta ytor men, såsom även
visades med elektronmikroskopbilder, växer det så
småningom upp en skog av nålformiga beläggningar
på järnytorna, och här fastnar de fina
SI02-par-tiklarna, så att en beläggning byggs upp.
Uppkomsten av Si02-röken klarlades mycket
tydligt av en vacker färgfilm från laboratorieförsök i
en ugn, där i slagg ingående mineral uppvärmdes
till olika temperaturer och under olika betingelser.
Med hänsyn till svårigheterna med beläggningar i
ångpannorna bör man söka begränsa temperaturen
i eldstaden. Exempelvis har man vid eldning på
rost, där mycket höga temperaturer uppträder i
bränsleskiktet, fått en avsevärd förbättring av
driftförhållandena genom att tillsätta vattenånga till
förbränningsluften (Tekn. T. 1951 s. 869), varvid
temperaturen i bränsleskiktet sänks.
Det bästa billjuset är icke tillåtet i Sverige fick
sammanlagt 50 SEft-medlemmar och E4-Osquarer
reda på av U Ankarlou den 8 november i ett
föredrag om modern bilbelysning. Det finns två system
för avbländningsljus, ett i USA där ljuset sänks rakt
ned och ett i Europa där ljuset riktas mot närmaste
vägkant (Tekn. T. 1957 s. 759). Ett internationellt
arbete pågår syftande till ett enhetligt system. Man
närmar sig en europeisk överenskommelse om
införande av asymmetrisk avbländning vilken kan bli
besvärlig för Sverige om vi behåller vår
vänstertrafik, inte minst i samband med gränsövergångar.
Ankarlou beskrev de teoretiska och tekniska
grunderna för det nya systemet och nämnde att t.o.m.
standardiserade lampsocklar ligger inom
möjligheternas ram. Systemet ger en väsentligt bättre
belysning av vägkanten utan att mötande trafik blän-
das mer. (Det asymmetriska halvljuset, med
av-länkning åt vänster, är tillåtet i Sverige sedan den
10 december 1957.)
I diskussionen, som präglades av stort och
amatörmässigt intresse, ventilerades en rad nya och
gamla idéer till förbättrad bilbelysning. Ankarlou
demonstrerade en vid KTH konstruerad luxmätare
avsedd för kontroll av bilbelysning. Mätaren, som
redan användes av den svenska polisen, möjliggör
snabb kontroll även vid fullt dagsljus.
SER samlades åter den 22 november då Ake Kåell
berättade och visade moderna telefonapparater för
riksnätsanslutning. Automatapparater med
fingerskiva dominerar i Sverige, den manuella
centralbat-teriapparaten har praktiskt taget försvunnit och
lo-kalbatteriapparaten med handgenerator går
långsamt tillbaka. Telefonapparaterna fyller väl kraven
på god ljudöverföring och bekvämlighet. Inom en
ej alltför avlägsen framtid kommer den som
långsam ansedda fingerskivan att få ge plats åt
knappsatsen. Ringsignalen på klocka skall försvinna och
ersättas med i en transistorkrets alstrad ton i
hörtelefonen. Inbyggd belysning finns i
telefonapparater i USA och bildtelefonen kommer, fast långsamt.
I fråga om telefontäthet är Sverige tvåa i världen
efter USA och Stockholm tvåa efter Washington,
DC. Kåell visade också med hjälp av en LME-film
hur telefoner tillverkas.
I diskussionen framfördes önskemål om
valmöjligheter i fråga om klang på klockan och problemet
telefonering i mörker löstes principiellt och elegant
av många deltagare. Ericofonen fick ros och ris.
Trettiofem medlemmar av Avdelningen för Grafisk
Teknik samlades den 6 november på Svenska
Träforskningsinstitutet för att få del av på Grafiska
Forskningslaboratoriet pågående arbeten och se de
nya apparater för olika provningar av pappers- och
tryckfärgers egenskaper som laboratoriet senast
förvärvat. Gösta Carlsson gav därefter en resumé av
vissa tyska forskningsarbeten framlagda vid fjärde
internationella konferensen för grafiska
forskningsinstitutet våren 1957. Dessa arbeten avsåg att
klarlägga samband mellan subjektiva uppfattningar av
tryckresultat och mätbara fysikaliska storheter.
Vissa samband hade man funnit men mest torde
undersökningarna visat hur subjektiv en subjektiv
uppfattning verkligen är.
Diskussionen var livlig och handlade främst om
vad man kan göra för att höja kvaliteten på svenska
trycksaker.
Teknisk Utbildning hade den 14 november sitt
första sammanträde efter avdelningens ombildning
i maj 1957. Avdelningen har nu ca 550 medlemmar
mot 70 före ombildningen, vilket tycks visa att den
varit lycklig för avdelningen och för dess syften.
Detta kan ej sägas om alla ombildningar.
Oskar Åkerman inledde med en kort rapport från
EUSEC varpå kvällen ägnades helt åt
Universitetsutredningens första betänkande om den akademiska
undervisningen och forskarrekryteringen (Tekn. T.
1957 s. 757). Utredningens sekreterare Sven Moberg
framhöll bl.a. att den nuvarande
intagningskapaciteten vid de tekniska högskolorna ungefärligen
motsvarar antalet realstudenter med betyg i
specialmatematik, som nu utexamineras i Sverige. Till
följd av de stora ungdomskullarna kan man dock
vänta sig att antalet kompetenta sökande till de
tekniska högskolorna kan komma att bli väsentligt
mycket högre i början på 1960-talet även med
nuvarande relativt ogynnsamma procentuella
fördelning mellan realstudenter och övriga.
1126 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
