Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 46 - STF i november - TNC: 10. Elektronik — elektronfysik. 11. Skred — ras, jord — mark, av Tm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under diskussionen framhölls såväl av Ralf
Thorburn som Lars Brising att den förutsatta ökningen
av levnadsstandarden givetvis bl.a. bör ta sig
uttryck i ökad konsumtion av humaniora. För att det
skall bli möjligt att klara standardhöjningen är det
dock nödvändigt att man ser till att få fram
tillräckligt antal tekniker. Kvalitativt god teknisk
utbildning i tillräcklig kvantitet kan sålunda sägas
vara en förutsättning för den ökning på
humanistsidan som utredningen föreslagit.
En nödvändig förutsättning för att få fram
tillräckligt med tekniker är, som Anders Wärnfeldt
påpekade, att man börjar med att försäkra sig om
tillräckligt antal goda lärare på realgymnasiet.
Lennart österberg menade att man först måste se till att
de tekniker som finns i näringslivet användes så att
deras kvalifikationer utnyttjas. Beträffande
utbildningen vid de tekniska högskolorna framhöll Olof
Andersson att även om den nuvarande utbildningen
måste anses tämligen tillfredsställande ur
examinationssynpunkt så kan effektiviteten höjas ytterligare
om undervisningsgrupperna kan minskas och olika
former för handledning och seminarieövningar ges
ökat utrymme. Detta kräver givetvis ökade anslag
till lärare och lokaler.
Oskar Åkerman påtalade möjligheten av en
samordning av utbildningen vid Nordens tekniska
högskolor t.ex. så att de första två årens
grundläggande utbildning göres så lika att man kan läsa dessa
två år vid vilken högskola som helst inom Norden
och sedan flytta till det ställe, som har den
specialutbildning man vill tillägna sig. Exempelvis bör en
dansk teknolog utan större svårigheter kunna läsa
två år i Köpenhamn för att sedan fortsätta i 3:an
på bergslinjen på KTH i Stockholm. Ett sådant
arrangemang skulle medföra att varje högskola
kunde koncentrera sig på ett färre antal
specialinstitutioner.
Måndagen den 18 november hade Svenska
Arkitektföreningen besök av arkitekt Arne Jacobsen från
Danmark. Han visade inemot trehundra färgbilder
från sin rika produktion, som omfattar nästan
allting från villor och trädgårdsanläggningar till
industrier, kontorshus och offentliga byggnader.
Utöver vad som tidigare publicerats i olika
sammanhang fick man nu se mycket vältagna bilder från
nyligen fullbordade anläggningar t.ex. den stora
Munkegårdsskolan. Den senaste kompletteringen av
det bekanta radhusområdet i Söholm visades
också liksom den cirkelrunda privatvillan intill det
lilla fiskrökeriet i Odden Havn. Rådhuset i Rødovre
med sin avancerade bygglådeprincip i
konstruktionen och stora flexibilitet i planerna gjorde kanske
det starkaste intrycket.
Att intresset för en av Danmarks främsta
arkitekter verkligen är stort märktes på deltagandet; de
sist komna fick endast med svårighet plats ute i
förrummet.
Norrsken i naturen och på laboratoriet berättade
Lars Rlock om på Tekniska Fysikers Förenings
sammanträde den 19 november. Norrskenen har
sitt upphov på solen där intensivt lysande punkter
("flares") visar sig med varaktigheter på mellan
några minuter och en timme. Omkring ett dygn
efter kan man observera en magnetisk storm på
jordytan.
Man antar att en joniserad gasmassa slungas ut
från solen. När denna passerar jordens magnetfält
avlänkas särskilt elektronerna kraftigt vilket ger
upphov till starka strömmar i rymden omkring
jorden med nämnda magnetiska störningar som följd.
Partiklarna faller in längs de magnetiska
kraftlinjerna och träfar jorden i två bälten kring de
magnetiska polerna. Rlock visade vackra
modellförsök som utförts på Institutionen för Elektronik,
KTH. Man kunde i modellen observera
dygnsvariationer hos norrskenet under de olika årstiderna i
överensstämmelse med Carlheim—Gyllenskölds
observationer från Spetsbergen "polaråret" 1882/83,
det hittills mest fullständiga materialet av
norrskensobservationer som finns.
Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik höll torsdagen den 21 november eftermiddags-^
sammanträde enligt nya modellen varvid J Taylor
från England talade om värmeströmning i
konstruktioner för överljudfart. Han demonstrerade en
metod att reducera temperaturen och
temperaturgra-dienten i flygplankonstruktioner genom isolering
och kylning.
För en viss flerskalskonstruktion kan isoleringen
göras, så att summan av luftens och isoleringens
värmemotstånd får ett bestämt värde, utan att detta
märkbart reducerar maximala temperaturgradienten.
Vidare ökning av isoleringen reducerar högsta
temperaturgradienten, men i samtliga fall blir
jämvikts-temperaturen oförändrad om man ej har kylning.
Med kylning kommer däremot jämviktstemperaturen
att sjunka.
Resultat hade erhållits genom ett förenklat
empiriskt förfarande, som har allmän användning vid
alla preliminära undersökningar.
/tnc
10. Elektronik — elektronfysik
Svenska Elektroingenjörers Riksförening har på
uppmaning av TNC efter en ingående behandling
kommit fram till en definition, som ansluter sig till den
av IEC antagna. Detta innebär att SER och TNC
rekommenderar att ordet "elektronik" användes för
att även beteckna tillämpningarna av den rena
elektroniken eller elektronfysiken, varigenom det har fått
den vidgade betydelse, som motsvaras av det
amerikanska ordet "electronics":
Elektronik, vetenskap och teknik avseende
elektricitetens ledning i vakuum, gaser och halvledare och
därpå grundade praktiska tillämpningar.
Därmed skulle man för enbart det mera inskränkta
ämnesområde som i Sverige och andra länder i
Europa hittills betecknats med det allmänna ordet
elektronik, icke längre kunna använda detta namn.
SER och TNC föreslår här i stället begreppet
"elektronfysik".
Elektronik i dess nya vidgade betydelse skulle då
omfatta
dels elektronfysik, dvs. vetenskap och teknik
avseende elektricitetens ledning i vakuum, gaser och
halvledare,
dels elektronfysikens praktiska tillämpningar, dvs.
den praktiska användningen och utnyttjandet av
elektronrör, transistorer och andra halvledarelement
i elektrisk apparatur av olika slag.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 957 1Q1127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
