Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 48 - Stornorrfors. Konstruktioner. Av Gunnar Pira och Bo Sandegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggningen med två tunnlar och om dessa
skulle dimensionerats, så att fallförlusten blev
densamma som för den stora tunneln, skulle
de båda tunnlarnas sammanlagda area behöva
vara ca 460 m3, dvs. 18 % större, vilket svarar
mot en omkring 25 % högre kostnad. Då berget
av utförda borrningar att döma och enligt
utlåtande av geologisk expertis på det hela taget
borde vara av god kvalitet, valde man
alternativet med den stora tunneln och började då
med utsprängning av en 160 nr takort, vilken
sedan kompletterats med två pallar till full
storlek. Skulle det under utsprängningen av
takorten visat sig, att berget var av sämre
beskaffenhet än väntat kunde man ha övergått
till tvåtunnelsutförandet och då endast behövt
komplettera den första orten med en mindre
bottenpall.
Tunneln går i sin första del horisontellt men
tvingas sedan på grund av bergläget att dyka
ned ca 40 m, så att bottnen lägst ligger 60 m
under havets nivå.
Svallgalleriet ligger parallellt med
avloppstunneln och står i förbindelse med denna
genom en kort ort med 95 m2 area. Galleriet är
150 m långt, 20 m brett och 22 m högt. Det
kommunicerar med ytterluften genom ett
vertikalt schakt upp till markytan.
Tunneln förses inte med någon
avstängnings-anordning vid nedströmsänden. Enär
vattendjupet här är 40 m skulle en sådan bli mycket
svårmanövrerad och dyrbar, och då behovet av
att torrlägga tidigare utförda, med
avstäng-ningsanordningar försedda, tunnlar visat sig
vara praktiskt taget obefintligt har en sådan
anordning i detta fall ansetts obefogad. Skulle
en inspektion eller rensning av tunneln visa
sig erforderlig är det enklare att bygga en
jord-fångdamm tvärs över avloppskanalen.
Avloppskanalen är i sin övre del, där den går
helt i berg, djup och smal men breddar sig
allt eftersom bergets överyta faller. I sin nedre
del där kanalen helt går fram i jord är
vattendjupet 9 m vid utbyggnadsvattenföringen 600
m3/s, bottenbredden 44 m och släntlutningen
1: 1,5. Enär jordmaterialet bedömes som
ganska erosionskänsligt beklädes slänterna med
sprängsten.
Nedanför den egentliga avloppskanalen, som
har en längd av ca 400 m, vidtager rensningar
på tre ställen, varigenom en återstående
fallhöjd av 1,4 m utvinnes på sträckan ned till
älvens utlopp i havet.
Flottning och fiske
Då allt flottgods i älven skall passera förbi
anläggningen och då sorteringsverket vid Umeå
är i behov av en jämn tillförsel, ställes stora
krav på att flottningsanordningarna skall
fungera väl. Den ordinarie flottleden utgöres av
en ränna, som liar sitt intag vid
tilloppskanalens vänstra sida, ca 450 ni uppströms om
kraftstationsintaget, fig. 7. Rännans kapacitet
är beräknad till 25 000 stockar per timme vid
en normal vattenföring av 13 m3/s. Intaget be-
står av en främre, på pontoner flytande, del
och en bakre tratt, som i sin nedre ände är
lagrad i en betongkonstruktion, grundlagd på
berg. I sidled fixeras den flytande delen av
kraftiga dykdalber. Enär intaget automatiskt
inställer sig efter rådande vattenstånd, fordras
inte något lyftmaskineri för dess manövrering.
Vintertid lyftes emellertid den flytande delen
upp i dykdalberna med domkrafter.
Intagets placering och utformning har, som
alltid vid Vattenfallsstyrelsens anläggningar,
noggrant studerats i modell. Från själva
intaget passerar rännan i form av en kort
be-tongkulvert genom den damm, som liär utgör
kanalens begränsning i sidled. I fortsättningen
består den ca 5 700 m långa rännan av
del-cirkulära plåtelement av 6 111 längd. Dessa
utgöres av längsgående balkar av
lådkonstruk-tion i rännans överkant, mellan vilka inhängts
en tunn krökt plåt av rostfritt material.
Rännan går fram i älvslänten i praktiskt taget
jämn lutning — 10 °/oo — huvudsakligen på en
bank av sprängsten, erhållen från
tunnelarbetena. Rännan mynnar i avloppskanalen strax
ovanför dennas utlopp i älven. Rännutloppet
utbildas som en fast betongkonstruktion, som
med ledning av modellförsök utformats, så att
det fungerar väl vid alla förekommande
vattenstånd i kanalen.
Ovanför tilloppskanalen och dammen görs ett
virkesmagasin, rymmande en halv miljon
timmer, varigenom frammatningen till
flottnings-intaget kan ske kontinuerligt även om
tillsläpp-ningen uppifrån älven blir mycket ojämn.
Som reservflottled kan den naturliga älvfåran
användas, varvid flottgodset släppes genom
det för detta ändamål utformade utskovet. Trots
vissa rensningar fordras härvid en
vattentappning av omkring 200 m3/s. Denna väg kommer
Fig. 7.
Flott-ningsintag;
1 flytande del,
2 fast lagrad del,
3 ränna av
betong, A ränna av
plåt, 5 ponton,
6
utjämnings-bassäng, 7
av-stängningslucka,
8 spelbrygga,
9 [-betongdyk-dalb.-] {+betongdyk-
dalb.+}
1162 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
