Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 48 - Stornorrfors. Konstruktioner. Av Gunnar Pira och Bo Sandegren - Stornorrfors. Byggandet, av Torsten Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därför att tillgripas endast i yttersta nödfall.
Hur anordningarna för fiskevägar och fiske
skall utformas har ännu ej definitivt fastlagts.
Sannolikt kommer en trappa att byggas förbi
regleringsdammen och i avloppskanalen
kommer att anordnas en mekanisk eller möjligen
en elektrisk spärr, vilken skall hindra
vandringsfisken från att gå in i tunneln och i stället
leda den upp i älvfåran. Eventuellt kommer i
anslutning till spärren att utföras ett fiske där
man tillvaratar och sedan med tankbil
transporterar erforderligt antal laxar upp till
reproduktionsområdet ovanför dammen.
Slutord
Den befintliga kraftstationen vid Norrfors, som
togs i bruk 1926, är utbyggd för en
driftvatten-mängd av 90 m3/s och utnyttjar ca 40 m
fallhöjd vid dämningsgränsen -f 70,0 m. Då
stationen är belägen uppströms om den nya
dammen, måste den tas ur drift, innan dämning
sker till den för Stornorrfors begärda nivån
+ 75,0 m. Det första aggregatet för
Stornorrfors, vilket utnyttjar 200 m3/s beräknas tas i
bruk den 1 oktober 1958. Vattenföringen i älven
överskrider på hösten normalt detta värde,
varför det är gynnsamt att, så länge
överskottsvatten finnes för gamla Norrforsstationen, köra
båda anläggningarna parallellt vid dämning till
4- 70,0 m. Senast den 1 febr. 1959, då det andra
aggregatet i Stornorrfors tas i drift, kommer
den gamla stationen att avställas och
användbar utrustning att tillvaratas, varjämte
vattenvägarna gjutes igen. Dämningen tas sedan upp
till + 75,0 m på våren, lämpligen i samband
med islossningen, så att flottningen kan ske
genom flottningsrännan. Det tredje aggregatet
beräknas tas i drift den 1 juni 1959.
Stornorrfors kraftstation är i flera avseenden
ett rekordbygge. Förutom att turbiner och
generatorer är de största i världen som
tillverkats eller är under tillverkning, innebär som
nämnt även avloppstunnelns tvärsnitt ett
världsrekord. Bergmassorna från själva tunneln
uppgår till 1,52 milj. m3, teoretiskt, fast mått,
och från tilloppskanalen 0,65 milj. m3. Totala
kvantiteten utsprängt fast berg för hela
anläggningen uppgår teoretiskt till 2,75 milj. m3.
Schaktmassorna beräknas få ungefär samma
omfattning, ca 2,7 milj. m3. Betongkvantiteten
blir däremot mera måttlig eller omkring
60 000 m3.
Kostnaden för bela anläggningen beräknas till
217 Mkr, varav för
Mkr
markförvärv, ersättningar och
skadeförebyggande åtgärder .................... 26
byggnadskostnader, inklusive allmänna
kostnader ............................ 138
mekanisk utrustning.................... 22
elektrisk utrustning.................... 31
Byggandet
Disponent Torsten Göransson, Kiruna
627.8(488)
Den betydande investeringskostnaden vid
kraftverksbyggen och framförallt bristen på elenergi
från inhemska kraftkällor medför att kraven
på kort byggnadstid och på att den fastställda
byggnadstiden ej överskrides blir i särskilt hög
grad bestämmande vid planering och
byggande. Byggnadsarbetena vid Stornorrfors sattes
igång hösten 1953 med sikte på att första
aggregatet skulle tas i drift den 1 april 1959. Ganska
snart efter arbetenas påbörjande steg
kraftkonsumtionen onormalt starkt. En förkortning av
byggnadstiden med ett halvt år innebärande
idrifttagande 1 oktober 1958, skulle därmed
kunna ge en betydande vinst på grund av
minskad förbrukning av fossilt bränsle. Den
fortsatta planeringen tog därför sikte på att
denna förkortning av byggnadstiden skulle
genomföras, om exceptionella svårigheter inte
uppstod. Svårigheterna kunde tänkas uppstå genom
en eventuell stor förekomst av dåligt berg eller
på grund av förseningar vid
domstolsbehandlingen av företaget.
För den byggande förvaltningen utgör kort
byggnadstid och låga byggnadskostnader de för
arbetenas planering och utförande
bestämmande faktorerna. I stort sett har kravet på kort
byggnadstid kunnat tillgodoses genom
insättande av stora maskiner, utexperimenterande av
nya metoder för borrning, formsättning o.sv.,
konstruktion av arbetsbesparande maskiner
och anordnande av relativt inventiösa
hjälpan-läggningar. Dessa åtgärder har i stort sett
samtidigt verkat kostnadssänkande genom
minskning av à-priser och av erforderligt antal
anställda. Det sistnämnda är vid de norrländska
kraftverksbyggena av särskild vikt på grund
av de alltmer stegrade kostnaderna för
anläggande och drift av kortlivade, provisoriska
samhällen för den byggande personalen.
Arbetena har bedrivits i egen regi frånsett
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf(?57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
