Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 48 - Stornorrfors. Byggandet, av Torsten Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förskärningen och en sträcka av 10 m ned i
transporttunneln har med hänsyn till
vinterförhållandena utförts i lutning 1:10.
Transporttunnlarna har drivits med borrställning i
princip lika den i huvudtunnelns takort.
Me-delindriften per dvgn vid ett skifts borrning
och två skifts lastning har varit 4,3 m.
Vägkvaliteten i transporttunnlarna blir
betydelsefull vid så intensiv trafik som här.
Försök med olika beläggningar har visat, att det
förmånligaste utförandet är en beläggning av
oarmerad 12—15 cm betong, lagd på den med
traktor avjämnade syltan. Denna beläggning
utföres endast på den uppåtgående körfilen.
Den andra körfilen, som huvudsakligen
användes av tomma fordon, utföres som
makadamväg.
Huvudtunneln har drivits med en takort om
1(50 nr samt två pallar om vardera 120 nr. Den
slutliga arean har sålunda blivit ca 400 nr.
Takorten har drivits på tre fronter. Det fjärde
drivningsstället har utnyttjats när någon av
drivningarna på de övriga fronterna stoppats
på grund av förstärkningar. Borrningen har
skett på ett skift av 21 man med användning
av Atlas Copco BBC 21 knämatningsmaskiner
från borrställningar, som transporteras med
samma 20 t Euclidtruckar som använts för
ut-transport av berget. Borrstålet har utgjorts av
Vs" hårdmetallborr med 34 mm bottendiameter.
Sprängämnesförbrukningen har varit 0,8 kg/m3
och antalet borrmeter 1,1 m/m3. Indriften har
varit 6,5—7,3 m per salva i ett relativt
svår-skjutet berg.
De uppnådda resultaten har bl.a. med
beaktande av den stora "fullfaee"-arean, väl
motsvarat förväntningarna. Den nackdel
liandhåll-na borrmaskiner medför vid långa hål, att
riktningsnoggrannheten beror av arbetarnas
kunnighet, har trots målmedveten skolning av
personalen varit ofrånkomlig. Vikten av att ha
tvångsstyrda maskiner liar framträtt tydligare
än vid småtunnlar med relativt fåtalig
personal.
Tunnelpallarna har drivits på två fronter. Den
första tunnelpallen gjordes med 8 m djup och
borrades med 13, senare 11, BBC-21-maskiner
på kedjematare med 5,8 m matningslängd
placerade på en jigg, som sträcker sig över bela
tunnelbredden, fig. 8. Avståndet mellan
maskinerna är 1,66 ni och radavstånden 1,50 m.
Borrstålen är %" sexkantstål med
dimensionerna 6 000/41 mm och 10 300/39 mm och
hållutningen 2:1. Vid borrningen, fig. 10, som
utföres av fyra man, startades alla maskiner
samtidigt, varefter manskapet söker skydd
medan maskinerna borrar genom den första
metern, som kan innehålla laddningsrester från
takortsdrivningen. Efter en meters borrning
stannar maskinerna automatiskt, och
manskapet kan fortsätta borrningen. Hålen har laddats
med pneumatisk laddapparat. Sprängämnet har
utgjorts av dynamit typ LFB.
Vid Stornorrforsarbetena liar utarbetats en
anordning på borrställningen för automatisk
centralsmörjning av borrmaskinerna. Den
Fig. 9. Skrotarställning för avloppstunneln.
har givit mycket gott resultat och saluföres
numera.
Borrningsutförandet har i hög grad eliminerat
ölägenheterna i fråga om hålriktning vid
liand-hållna maskiner och medfört att
borrningsresultatet per man och skift tidvis uppgått till ca
220 m.
Djupet på den andra pallen skulle för
ernående av 360 nr area vara ca 5,6 m men fastställdes
ej förrän erfarenheterna av den efter första
pallen erhållna tunnelarean förelåg. Dessa
visade emellertid att anledning ej fanns att göra
den andra pallens djup mindre än 8 m.
Tunnelarean blev sålunda 400 nr. Den härav ökade
kostnaden för tunneln var ringa i förhållande
till värdet av den minskade friktionsförlusten.
Utlastningen liar kunnat ske oberoende av
borrning och sprängning och på två skift,
varvid med en 3,0 m8 höjdgrävningsmaskin
utlastats 1 700 m3 fast mått per tvåskift mot 1 080 nr
fast mått i takorten. Transporten liar skett med
20 t truckar. Sprängämnesförbrukningen har
varit 0,58 kg/m3 och borrmetertalet 0,63 per ms.
Om man medräknar bela den vid tunnelns
tillkomst sysselsatta personalen utom
arbetsledningen, utgör antalet arbetstimmar per m3 i
takorten 0,61 och i pallarna 0,33.
Berget har utgjorts av gnejs frånsett en
sträcka vid tunnelns mitt, där den utgöres av granit.
Svagare kaoliniserade zoner i gnejsen har
förstärkts med betong. Inom granitområdet liar
1170 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
