Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 48 - Stornorrfors. Mark- och skadeproblem, av Sigurd Eriksson - Stornorrfors. Turbinerna, av Rune Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning av ytterligare ca 200 ha för åker lämplig
mark. För Vattenfallsstyrelsen är största
vinsten, att dessa stora frågor snabbt kunnat lösas
och att därmed Vattendomstolens arbete i
Stor-norrforsmålet avsevärt kunnat förkortas.
Det andra principiella skadeproblemet har
uppstått genom att tilloppskanalen till
kraftverket med bankar på ca 2 km längd och 300
m bredd skär igenom den samlade åkermarken
i Sörfors by. Härigenom har nästan samtliga
större jordbruksfastigheter i byn kommit att
beröras. Brukningscentrum för flertalet
fastigheter ligger på kanalens vänstra sida, under
det att en mycket stor del av åkermarken
kommit att bli belägen på kanalens högra sida. För
att få en lämplig plan att sanera de
söndertrasade fastigheterna efter, tillskrev
Vattenfallsstyrelsen lantbruksnämnden i länet och
begärde, att den skulle föranstalta om
upprättande av en individualplan för Sörfors bj\
Nämnden uppdrog åt distriktslantmätaren i
distriktet att utarbeta dylik plan, och den kan
numera anses som praktiskt taget färdig.
I byn fanns före Vattenfallsstyrelsens ingrepp
89 jordbruksfastigheter, varav dock endast 12
med större åkerareal än 10 ha och 8 med större
skogsareal än 40 ha. I samband med förvärvet
av för Stornorrfors-anläggningarna erforder-
lig mark har Styrelsen också förvärvat
överskottsmark, som icke varit erforderlig för
anläggningarna, men som kunde vara lämplig för
det efterföljande saneringsarbetet. Sålunda har
Styrelsen förvärvat sammanlagt 283 ha av byns
487 ha åker och sammanlagt 385 ha av byns
1 372 ha skog, dvs. 58 % av åkern och 28 %
av skogen.
Individualplanen går ut på att använda de
bäst bebyggda brukningscentra samt att med
ett lämpligt nytt vägsystem skapa möjligheter
till nya, ur arronderingssynpunkt acceptabla
fastigheter. Meningen är, att de sålunda utvalda
fastigheterna skall få möjlighet att förvärva
tillräcklig kompletteringsjord av
Vattenfallsstyrelsens rationaliseringsreserv. Denna
rationaliseringsreserv är nu 148 ha åker, 8 ha äng och
330 ha skog. Individualplanen är i någon mån
elastisk, så att rationaliseringsreserven icke
behöver tagas i anspråk till sådana fastigheter,
vars ägare försöker utnyttja situationen till
oskälig ekonomisk vinning.
Efter individualplanens genomförande
beräknas fastighetsstrukturen i allmänhet bli
förbättrad, därigenom att man till de bäst
bebyggda fastigheterna söker skapa så god
arronde-ring som möjligt såväl beträffande inägor som
skog.
Turbinerna
Byrådirektör Rune Karlson, Stockholm
621.224 : 627.8(488)
Turbinerna beställdes hos Nydqvist & Holm AB,
Trollhättan, i december 1953 och skulle
konstrueras som vertikala francisturbiner,
uppställda i spiralskåp av plåt.
Den kontrakterade normala effekten per
turbin vid 75 m fallhöjd och 200 m3/s
vattenföring är 134 840 kW. Den största effekt, som
turbinen skall avge vid samma fallhöjd,
uppgår till 147 200 kW. Botationshastigheten är
125 r/m.
Innan slutgiltiga konstruktionsritningar till
anläggningsturbinerna fastlades, utfördes prov
i modell. Dessa omfattade dels verkningsgrad
med 600 mm hjuldiameter körd vid 4,6 m
fallhöjd, dels kavitation med 300 mm hjul körd
vid 10 och 22 m fallhöjd.
Verkningsgradsproven med 600 mm hjul har
därefter upprepats med prov i fullständig
modell från intagets isgrind fram till
sugrörsavloppet. Denna modell utfördes i skala 1 : 16
med vattenvägar av genomskinligt
plastmaterial (Bonoplex). Härigenom hade man möjlig-
het att studera vattenströmningen närmast på
intagssidan.
Utförandet av turbinerna, fig. 1, skiljer sig
från tidigare. Sålunda utföres löphjulen
svetsade och ej helgjutna. Materialet är helt igenom
rostfritt stålgjutgods i kvalitet 13 % Cr och
ca 1 % Ni. Band och nav är separat gjutna och
bearbetade invändigt till färdigt mått.
Skovlarna är även gjutna och färdigbearbetas före
insättningen i hjulet.
Band, nav och skövlar har hopsvetsats i kallt
tillstånd, då arbetet ej kunde utföras vid en
förvärmning av hjulet. Vissa förberedande
arbeten har vidtagits för undvikande av
sprickbildning i svetsfogarna vid svetsningen av
hjulet, fig. 3.
Så har exempelvis skovlarnas ändplan mot
nav och band före hopsvetsningen
specialbe-handlats, varvid man bl.a. har påläggssvetsat
med förvärme till ca 200°C och omedelbart
därefter avspänningsglödgat till ca 680°C.
Detsamma har gjorts med band och nav. När hju-
1172 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
