Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 2 - Problemhörnan, av A Lg - Debatt: Keramikhandboken, av B G Lindgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2.
N växlar sålunda tecken vid <p = 75,5°.
Falltidsvillkoret gäller eljest för kurvan i dess helhet, om
partikeln löper i den riktning pilen visar.
Problem 1/58. Visa att den ideella formen hos en
tunn, viktlös brobåge, som uppbär en i horisontell
led jämnt fördelad last, utgör en parabel! A Lg
debatt
eller
~ - j/sin (p • eos (p
som kan skrivas
— = 1 sin 2 (p
a
(3)
Ekv. (3) representerar en lemniskata med
axellutningen 45°, fig. 2.
Uppgiften har på detta eller liknande sätt lösts av
H Hägglund, J Lode, sign. G Lg, R Li och Sbck
(problemförf.).
En andra lösningsmetod har använts av A
Mogensen, U Olsson, sign. Th och ög:
Falltiderna längs kurvan 0—1 och kordan 0—1
skall vara lika, varav
(O
ds
ds _ . / 2 r
J\/2 gr eos <p V g ■ eos
V
eller
(o)
O)
f _____
J ]/ r eos (p
(0)
(4
Genom att derivera med avseende på <p erhåller
man härav
1 ds 1 / t , r’
–––––-= tjrffi /–f- ■■
Vr eos V d(P V eos <p ]/rcos <p
där
eller
dr
d fp
ds
r tg <p + t’ = — = j/r2 + (r’)2
(5)
Efter kvadrering av (5) kan man lösa ut r’ och
erhåller
— = cot 2 (p osv.
(6)
Sign. Ög påpekar, att sambandet (6) har den enkla
tolkningen y — 2<p (fig. 2). Falltiden blir
.-^Mf)*
(7)
Krökningsradien Q bestämmes i varje punkt av
uttrycket
3 r
(8)
varav man lätt beräknar centrifugalkraften till
F = 3 mg (sin 3 <p + sin (p) (9)
(m = partikelns massa) och normalkraften mot
kurvans insida till
N = mg sin (p (16 eos2 (p — 1) (10)
Keramikhandboken
I Tekn. T. 1957 h. 42 s. 1025 var införd en kort
anmälan av "Keramikhandboken". Anmälaren går
inte in på någon sakgranskning av boken och nöjer
s,ig med ett allmänomdöme om den trevliga och
instruktiva framställningen och det goda
illustrationsmaterialet.
Mot detta omdöme finns intet att invända. Boken
är klart och översiktligt disponerad, välskriven och
delvis utomordentligt illustrerad. Som praktisk
handbok för personer, som sysslar med
krukmakeri, särskilt amatörer, torde den ha stora
förtjänster. Men både i förordet (skrivet av en dansk
keramiker) och i förlagstexten på omslaget
adresseras boken också till fackmannen-teknikern och
till affärsanställda inom branchen, såsom ett
hjälpmedel till "grundläggande varukännedom".
Här måste en protest utsägas. Läsare tillhörande de
nämnda kategorierna har inte mycket att hämta ur
boken. Den tekniskt bildade finner blamanta fel
och handelns folk får sina begrepp om varorna mer
tilltrasslade än någonsin. Arbetets tekniska
ovederhäftighet kan exemplifieras med att
huvudförfattaren (Lidbeck) förblandar katalysator med
pepti-sator, lösning med suspension, viskositet med
densitetstal. Han sätter likhetstecken mellan kaolin —
som anses alltid vara primärlagrad — och lerjord
(ai203).
Dylika och flera liknande felaktigheter skämmer
boken, men torde göra mindre skada, i varje fall
för fackmannen. Allvarligare är med hänsyn till
läsare inom distributions- och konsumentleden vad
samma författare har att säga om klassificeringen
av de keramiska produkterna och deras
benämningar. Han påtalar den begreppsförvirring som
råder då det gäller dessa produkter — särskilt inom
detaljhandeln — och anmärker på de
"hemmagjorda" benämningar som florerar.
Själv presterar författaren emellertid en
nomenklatur, om vilken det lindrigaste omdömet måste
bli att den är hemmagjord och knappast ägnad att
skapa reda i begreppen. Med kategorisk motivering
kallas sålunda flintgods (flintporslin) "stengods"
och stengods "sintrat stengods". Det kan räcka med
dessa två exempel. Som bidrag till "grundläggande
varukännedom" om keramiska produkter må dylikt
stå för författarens räkning. Men det är en
anspråkslös begäran, att författare av läroböcker
rådfrågar expertis, i detta fall t.ex. Keramikkommittén
vid Sveriges Standardiseringskommission.
B G Lindgren
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
