Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 3 - Kavitationsprov med propellrar bakom akterskepp, av Carsten D Lövstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Medströmsmätningar med pitotrör; KM
yt-mätningar i kavitationstank, SSPA-mätningar i
släptank; siffrorna anger medströmsfaktorn i °/o.
Fig. 8. Volymetrisk
medström; radiell
fördelning.
ras av tankens fasta pitotrör och med va
med-strömshastigheten, så är medströmsfaktorn
definierad som
(0
Medströmmen anges vanligtvis som medeltalet
mellan värdena beräknade för kraft- och
momentlikhet. Pitotrörsmätningar visar att v är
den ostörda hastigheten, varför medströmmen
enligt ekv. (1) skulle vara lika med den som
man bestämmer i släptank.
Tidigare försök visade att medströmmen
fölen delmodell blev mycket svagare än
propul-sionsförsök i släptank visade. För att öka
friktionsmedströmmen övergick man då till att
kläda delmodellens sidor med finmaskig
mässingduk. Man kan nu räkna med att både den
nominella och den effektiva medströmmen
bakom delmodellen blir ca % av värdet i
släptank. Medströmsfaktorn varierar med
propellerbelastningen, fig. 6. Under provet använder
man co vid det aktuella framdrifttalet J.
Den nominella medströmmen bestämmes i ett
stort antal punkter i propellerplanet med ett
axiellt riktat pitotrör, fig. 7—9. Vid
motsvarande mätningar i släptank får man vissa
skillnader. En generell tendens är att det starka
medströmsbältet bakom akterstäven är
smalare vid delmodell än vid geometriskt
riktig modell. Däremot är själva amplituden i
den periferiella hastighetsfunktionen väl
reproducerad. Alla medströmsmätningar görs vid
atmosfärtryck. Den effektiva medströmmen
bestämmes för modell med påmonterat roder.
Pitotrörsmätningarna måste av platshänsyn
utföras med rodret avmonterat.
Mätningar visar att det statiska trycket bakom
en akterskeppsmodell är konstant inom ± 1 %.
Detta betyder att potentialen är i det närmaste
konstant över propellerns svepyta, vilket också
är fallet vid fartyg2. Både för modellen i
kavi-tationstanken och i full skala beror alltså
variationen i medströmmen på variationen i
friktionsmedströmmen.
Med känd ostörd hastighet v i mätsektionen
och medströmsfaktorn co bestämmes det
statiska trycket i mätsektionen efter formeln:
ö=kP0^_På=k
Po — pà
SQva2
(2)
Fig. 9. Periferieli medströmsvariation; r/R = 0,7; v’ medelhastighet vid
r/R — 0,7, Vffi medelhastighet för hela propellern.
där a är kavitationstalet för fartygspropellern,
räknat till centerlinjen, p0 statiska trycket vid
modellpropellerns centerlinje, pa ångtrycket
vid aktuell temperatur, q vattnets täthet och k
en korrektionsfaktor.
Hitintill har man icke haft någon säker
ei*-farenhet från fullskaleprov vid bestämningen
av korrektionsfaktorn k. Vid samtliga
akter-skeppsförsöken har därför som vid frigående
försök satts k = 0,85. I detta sammanhang kan
det vara av intresse att studera inflytandet av
Froudes tal. Skall modell och
fullskalepropel-ler ha samma kavitationstal i alla samman-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
