Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 3 - Kavitationsprov med propellrar bakom akterskepp, av Carsten D Lövstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörande positioner bör följande betingelser
uppfyllas:
gQs Rs
gQ s Rr,
£ Qs V2sa \ Qm V2ma
(3)
där R är propellerradien, och index s
betecknar fartyget och m modellen.
Ekv. (3) kan skrivas:
Vma
V sa
(4)
Det betyder att man skall prova
propellermodellen vid riktigt Froudes tal. Detta ger små
vattenhastigheter i kavitationstanken och
motsvarande lågt tryck p0. Det är emellertid känt
att skaleffekten är större ju mindre hastigheten
är och att de små hastigheterna ger för
gynnsamma resultat, speciellt när det gäller
begynnande kavitation1,5. Vid kavitationsprov
önskar man därför hålla en så hög hastighet som
möjligt även om detta betyder en avvikelse
från Froudes tal. Speciellt gäller detta vid
akterskeppsförsök, där kavitationen är
periodisk (intermittent) och mer känslig för
skaleffekt än den stabila kavitationen.
Vill man prova propellermodellen på basis
av kavitationstalet o vid x = r/R i toppläge,
får man
=i _ 9Q$x r
Os (p0—pa)s L
Rs - Rm
(5)
Vid normala akterskeppsprov, t.ex. med
tankbåtsmodeller, blir am/os æ 0,85 för x — 0,9,
varför man kan betrakta k — 0,85 som en
korrektion för Froudes tal och icke som
korrektion för skaleffekten vid kavitation.
När framdrifttalet J = v (1—<o)/nD,
hastigheten v och medströmsfaktorn co är bestämda,
betyder det att propellermodellen köres med
samma konditioner i kavitationstanken som i
släptank, förutsatt att krafterna icke sjunker
på grund av kavitation. Skulle detta inträffa
kunde man få ett fel i co, vilket ju är beräknat
för atmosfärtryck. Detta fel får dock anses
vara av underordnad betydelse, så länge det
rör sig om moderata fall i krafterna. En
kortvarig bladspetskavitation ger inte så stora
utslag i krafterna som en stationär kavitation.
Resultat av kavitationsprov
Kavitationen vid ett akterskeppsförsök, fig. 10,
är mest utvecklad då bladet är i övre
positionen. Kavitation på bladspetsen börjar när
denna passerar akterstäven, når sitt maximum
efter ca 20° och försvinner efter ca 40°, följt
av en kaviterande randvirvel. I nedre
positionen finns en svag begynnande kavitation på
bladspetsen, fig. 11. Propellern blev också
provad i homogent fält. Bladet var då fritt från
kavitation vid samma J och a men hade en
randvirvel med ca 2 mm diameter. Det valda
exemplet kan betraktas som typiskt för
en-propellerbåtar. Inflytandet av den stora
medströmmen under häcken är således starkt och
kavitationsbilden bakom akterskeppsmodellen
Fig. 10. Kavitation i hastighetsfält bakom
akterskeppsmodell; o = 8,5, J = 0,439.
ca 2i-27mr,
/si 2 mm
3 mm
t>2mm
ca 15mm
Fig. 11. Variation av kavitationen på propellerbladet
under ett varv; modelldiameter 240 mm.
Sfrömningsrikfning
Fig. 12. Undertrycks fördelning på profil; AK
akterkant, FK förkant; — profil med stötfritt inlopp,
välvd profil,–-profil med en del av lyftkraften
producerad med anfallsvinkel, plan trycksida; Av
reduktion av statiskt tryck, v
tillströmningshastighet, q vattnets täthet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
