Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 3 - Hänt inom tekniken - European Nuclear Energy Agency - Timoshenko-medaljen - Eurochemic Company - Kurs i ytbehandling av metaller mot korrosion - Kursverksamheten vid Stockholms Högskola - Stockholms stads forskningsstipendier - Sweden House - TNC. 12. Ordproblem, av Tm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nella lagstiftning beträffande allmän hygien,
olycksfallsskydd, ansvarsskyldighet mot tredje man och
atomriskförsäkringar.
Att European Nuclear Energy Agency uteslutande
skall arbeta för fredliga syften säkras genom en
särskild konvention som mycket nära ansluter sig
till den som gäller för det internationella organet
International Atomic Energy Agency (Tekn. T. 1957
s. 611 och 851).
Timoshenko-medaljen. För att hedra sin
framstående medlem professor Stephen P Timoshenko
och för att visa sin uppskattning av hans
enastående insatser som lärare och författare inom den
tillämpade mekanikens område, har American
So-ciety of Mechanical Engineers instiftat en ny
medalj, Timoshenko-medaljen. Denna skall årligen
utdelas för utomordentliga insatser inom området
till-lämpad mekanik. Medaljen utdelades för första
gången — till Timoshenko själv — vid ASME:s
årsmöte i december 1957.
Eurochemic Company (European Company for
the Chemical Processing of Irradiated Fuel) är ett
av elva OEEC-länder nyligen grundat europeiskt
bolag för kemisk behandling av bestrålat
atombränsle. Företaget skall uppföra och driva en
anläggning för framställning av plutonium vid
atomforskningscentralen i Mol i Belgien. Anläggningen
skall kunna behandla ca 100 t naturligt eller lätt
anrikat uran per år och beräknas kunna tas i drift
1961. Kostnaderna uppskattas till ca 60 Mkr.
Bland de elva stiftarna är Sverige med,
representerat av AB Atomenergi. Till det nya bolagets kapital,
som är ca 100 Mkr., bidrar Sverige med 8 %>.
Kurs i ytbehandling av metaller mot korrosion
anordnas den 3—5 februari 1958 på CTH i
Göteborg av Statens Hantverksinstitut. Kursen är avsedd
för ingenjörer och tekniker vid industrier och
statliga verk som har att handlägga
ytbehandlingsfrågor. Varmförzinkning, målning av järnmetaller och
temporära rostskydd med ytoljor behandlas; även
eloxering av aluminium diskuteras.
Upplysningar erhålles genom Statens
Hantverksinstitut, Kursverksamheten, Stockholm 4, tel. 44 06 80.
Kursverksamheten vid Stockholms Högskola.
Bland kurser våren 1958 för tekniker och tekniskt
intresserade kan nämnas i första hand matematik
för olika stadier, kemimatematik och matematik
för elektrotekniker. Inom kemisektionen kan man
studera plastkemi, plastteknik, biokemi,
radioaktivitetens inverkan på levande celler m.m. Bland
tekniska ämnen kan vidare nämnas maskinritning,
hållfasthetslära, byggnadsstatik, elektrisk mätteknik
servoteknik, teleteknik, mikrovågsteknik, atomenergi
och kärnfysik (grundkurs), atomreaktorns kemi
och metallurgi, atomenergin och samhället, flyglära,
jordsatelliter och astronautik samt fotografi.
Kurserna börjar den 27—31 januari. Upplysningar
erhålles genom Kursverksamhetens expedition,
Grev-turegatan 9, Stockholm ö, tel. 63 04 50.
Stockholms stads forskningsstipendier. För
bidrag till vetenskapligt forsknings- och
utredningsarbete, företrädesvis av samhällsvetenskaplig och
allmänkulturell art, som är av särskild betydelse
för den kommunala verksamheten inom Stockholm,
finns 100 000 kr. tillgängliga för 1958.
Bidragsansökan skall inges till Stockholms Stadskollegium
senast den 28 februari 1958. Ansökningsformulär
erhålles från Stadskansliet, Stadshuset; upplysningar
lämnar intendent J H Martin, Vasagatan 4,
Stockholm C, tel. 22 35 80.
Sweden House Sveriges Exportmässa. Av det stora
antal turister som under högsommarmånaderna
besöker Stockholm är minst en kvarts miljon
affärsmän, enligt en nyligen företagen undersökning.
Detta är bakgrunden till att en svensk exportmässa
arrangeras i Östermans Marmorhallar den 27 juni
—24 augusti 1958. Vid denna mässa får ett
representativt urval exportindustrier möjlighet att visa
sina kvalitetsprodukter, branschsammanslutningar
av olika slag blir i tillfälle att lämna de utländska
gästerna sakkunnig branschinformation och
serviceföretag m.fl. kan finna marknad för utbjudande av
sina tjänster.
Utställningskommissarie är Olov Bergendahl och
utställningsarkitekt och konstnärlig rådgivare
Anders Beckman.
/tnc
12. Ordproblem
125. Som bekant föreligger hos en cylindrisk
kuggväxel växelvis ingrepp mellan ett och två kuggpar.
Figurerna visar kuggrörelsen i ett av kugghjulens
rotationsplan. I fig. 1 visas det läge där kuggtoppen
på drevet just går ur ingrepp. Därefter bär ett
kuggpar lasten tills kuggtoppen på nästa kugge på hjulet
går i ingrepp enligt fig. 2.
övergångslägena enligt figurerna är viktiga för
hållfasthetsberäkningen av kuggarna. I tysk
litteratur användes benämningen "Einzeleingriffspunkt".
En direkt översättning till "singel-" eller
"enkel-ingreppspunkt" blir tung. TNC vill i stället föreslå
det längre men lättare gränspunkt för enkelingrepp.
I verkligheten är det visserligen inte fråga om
gränspunkter utan om gränslinjer tvärs
kuggflanker-na, men geometriska undersökningar av
ingreppsförhållanden utföres vanligen i ett plan, då
förhållandena är lika över hela hjulbredden. Därför är
det onödigt att tillämpa rymdbegrepp för detta. Ett
sådant betraktelsesätt skulle ge uttrycket
"ingreppsgränser för enkelkugg". Detta torde lätt kunna
missförstås då det kan föra tanken till enkelkugghjul i
motsats till dubbelkugghjul eller t.o.m. enkelväxel
i motsats till dubbelväxel.
Moderna metoder för hållfasthetsberäkning av
kuggväxlar grundar sig på kuggspänningarna vid
ingrepp i dess punkter, varför det finns ett tydligt
behov av benämning på dem.
TNC är intresserad av att höra olika
kugghjulskonstruktörers synpunkter på förslaget och på
frågan i allmänhet. Tm
Fig. 2.
Fig. 1.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
