Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - Andras erfarenheter - Rökgasers värmeledningsförmåga, av Wll - Cesium, av SHl - Kylskåps elförbrukning, av G Olsson - Korrosion genom svavelbakterier, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kväve. Det är därför i princip felaktigt att direkt
proportionera värmeledningsförmågan i förhållande
till gasanalysen. En noggrann beräkning ur
analysen synes även för de i rökgaserna aktuella
gasblandningarna vara utesluten. För de flesta
rökgaser som innehåller syre, alltså från förbränning
med luftöverskott, synes man få de tillförlitligaste
värdena på värmeledningsförmågan, om man tar de
värden som gäller för kväve enbart. Innehåller
gasblandningen väte i större kvantiteter bör man
beräkna värmeledningsförmågan såsom för en binär
blandning av väte och kväve (A A Westenberg i
Gombustion and Flame sept. 1957 s. 346—357). Wll
Cesium
Undantar man francium, av vilket ingen stabil
isotop existerar, är cesium den tyngsta av
alkalimetallerna och har också den största atomradien. Cesium
är vidare den mest elektropositiva metallen och är
den enda metall som avger elektroner vid
bestrålning med ljus av vilken frekvens som helst.
Naturligt cesium består uteslutande av isotopen
133Cs, men även ett antal radioaktiva isotoper har
framställts av vilka ^Cs har en halveringstid,
uppskattad till 600 000 år. En annan isotop ^Cs har
halveringstiden 33 år och utsänder y-strålning med
hög energi.
Det viktigaste cesiummineralet är pollucit (pollux)
som först upptäcktes 1846 på ön Elba och som
senare hittats bl.a. i Maine och South Dakota, USA, i
Okangava, Sydafrika, och Varuträsk, Sverige.
Pollucit är ett vattenhaltigt cesium-aluminiumsilikat
CsjjALjSi/)^ • H20 som bildar en blandkristallserie
med analcim NaAlSi2Oe • H20. Mineralet innehåller
29—37 °/o Cs20.
Utvinningen av cesium ur pollucit är besvärlig.
Åtskilliga extraktionsförfaranden av finmalt mineral
med stark klorvätesyra har provats. Vid andra
metoder kalcineras mineralet blandat med kalk i
roterugn varefter produkten lakas med hett vatten.
Denna process förefaller relativt billig och kan
genomföras under olika betingelser.
Metalliskt cesium framställs ur en cesiumförening
genom en termisk reduktionsprocess eller genom
elektrolys. Cesiumkarbonat kan sålunda reduceras
med kol, cesiumklorid med kalcium och
cesium-hydroxid med aluminium eller magnesium. Alla
dessa processer måste utföras under upphettning i
inert atmosfär eller i vakuum. Då cesium smälter
redan vid 26,5°C, vållar hanteringen av
reaktionsblandningen under reduktionen betydande
svårigheter. Ingen elektrolytisk process har hittills fått
praktisk användning.
Världsproduktionen av cesium är okänd, men
torde vara av storleksordningen ton per år. Med
fortsatt ökning av metallens användning och därmed
stigande produktion bör dess pris sjunka; i dag
kostar cesium ca 3 500 $/kg och är alltså dyrare än
platina. Därför används det ännu bara när dess
unika egenskaper är av särskilt stort värde, men det
är redan en industriprodukt.
För närvarande är cesium främst känt som en
högst effektiv termisk elektronkälla. Den har visat
sig vara ett utmärkt konstruktionsmaterial för
fotoceller, elektronrör, likriktare och kopplingsur.
Ce-siums känslighet för infrarött ljus har medfört dess
användning i apparater för signalering i mörker.
Man lär även ha roat sig med att tillverka ett
ur, innehållande cesiumceller, vilket håller exakt
tid och aldrig behöver dras upp (A J Strod i
American Ceramic Society Bulletin juni 1957 s. 1212—
1213). SHl
Kylskåps elförbrukning
Enligt en schweizisk undersökning från 1954
förbrukar kylskåpen i helelektrifierade hushåll ca
11 Vo av den totalt konsumerade elenergin. Endast
spisar och ugnar (31 %) och varmvattenberedare
(45 %>) förbrukar mera. Ca 12 °/o av hushållets
elkostnad härrör från kylskåpen. Kylskåpen har den
längsta utnyttjningstiden i förhållande till
installerad effekt av samtliga hushållsapparater och
överträffas endast av glödlamporna, när det gäller
elverkens inkomster per installerad effektenhet.
Kylskåpens belastningskurva är mycket jämn och visar
i motsats till övriga hushållsapparater en större
förbrukning under sommaren än under vintern.
Förekomsten av kylskåp bidrar därför till en
utjämning av hushållsbelastningens säsongvariationer
och ökar belastningens utnyttjningstid.
I USA är drygt 90 % av alla hushåll utrustade
med kylskåp. I de flesta europeiska länder är
procenttalet emellertid betydligt lägre, vilket anses
bero på den lägre levnadsstandarden. Utbredningen
är dock kraftigt stigande, tack vare den mindre typ
av billiga absorptionsskåp, som började framställas
under senare hälften av 1940-talet.
Ett kompressorkylskåp är dyrare i anskaffning
än ett liknande absorptionsskåp men
absorptions-skåpet drar mera effekt och vid hög
omgivningstemperatur (större än 35—10°C) ger det inte så
god kylning som kompressorkylskåpet. Det
energipris, som ger lika totalkostnad under livstiden för
de båda typerna kan bestämmas av sambandet
p(l+p)* D
A-(1+p)»_ i d kr/kWh
där p är räntefoten i °/o, n kylskåpets livslängd i
år, D differensen i anskaffningskostnad i kr. och d
differensen i årlig energiförbrukning i kWh/år.
Användningstiden för ett kylskåp är i medeltal ca
10 år i USA, men torde i Europa i allmänhet vara
något längre. Med ledning av den givna formeln
har en ekonomisk jämförelse gjorts mellan ett 120
1 kompressorskåp och ett 60 1 absorptionsskåp,
vilken visar att det mindre absorptionsskåpet ger
lägre totalkostnad. Göres en liknande jämförelse
mellan två ungefär lika stora kylskåp (ca 100 1, dvs.
minsta saluförda kompressorskåp) av i stort sett
lika utförande finner man att kvoten D/d blir
ca 0,9, vilket vid räntefoten 5 % och livslängden
15 år ger lika totalkostnad, om energipriset är
8,7 öre/kWh.
I Sverige är hushållstaxan för närvarande i regel
ca 9 öre/kWh, varför de båda typerna således ger
ungefär samma totalkostnad. Vid val av
kylskåpstyp bör dock viss hänsyn tas till att
absorptions-kylskåpet i motsats till kompressorkylskåpet inte
har några rörliga delar som slits, och att det
arbetar tyst och vibrationsfritt. Det tillverkas
dessutom i mindre storlekar. Också för elverken ställer
sig absorptionskylskåpet betydligt gynnsammare,
dels därför att det inte förbrukar reaktiv energi,
vilket kompressorkylskåpet i stor utsträckning gör,,
och dels därför att det genom större
energiförbrukning tillför elverket högre inkomster (Bulletin SEV
1957 h. 14 s. 643—648). G Olsson
Korrosion genom svavelbakterier
I en värmeanläggning med cirkulation av hetvatten
fick man en svart korrosionsprodukt, som först
gav sig till känna genom att ett par
motormanövre-rade ventiler fastnade. Vid analys av beläggningen
visade det sig att den bestod av kopparsulfid.
Uppkomsten av denna kopparsulfidbeläggning var
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
