Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - Andras erfarenheter - Fabriksgjord och platstillverkad betong, av Hn - En teori för enzymverkan, av SHl - Rökgasers värmeledningsförmåga, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tongformarna i god tid — en väntande bil är
dyrbar —, lämna preliminär beställning veckovis en
vecka före gjutning samt lämna definitiv
beställning senast på förmiddagen dag före gjutning.
Slutligen bör han sträva efter heldagsgjutningar.
Med de proportioneringsverk som sedan några år
tillbaka varit i marknaden har man i jämförelse
med handlastning framför biandaren kunnat
notera arbetsbesparingar med ca 0,75 h per m3 betong.
Vid fabrikstillverkning kan man som regel inte
uppvisa så stora besparingar annat än i särskilt
gynnsamma fall med korta köravstånd. Jämfört
med handlastningsmetoden är det dock normalt
med arbetsbesparingar på 0,5 h per m3 betong.
En beräkning av arbetsåtgången är ett led i
fastställandet av totalkostnaderna som till sist fäller
det avgörande utslaget. Då emellertid
arbetskostnaderna tycks få en allt större betydelse är det
motiverat att betrakta dessa separat.
Arbetsbesparing-arna är dock som regel en följd av en kapitalinsats
och därvidlag belastas proportioneringsverket av en
relativt stor investering i förhållande till sin
utnyttjning räknat i m3 betong per år.
I ett aktuellt fall har man utgått från erfarenheter
av de tre metoderna: med handlastning framför
biandaren, med volymproportioneringsverk och med
fabrikstillverkad betong. Till materialkostnad
räknades för den platstillverkade betongen sand, sten,
cement och vatten fritt bygge samt för den
fabriks-tillverkade betongen betongmassan avlämnad på
bygget i mottagningsficka. Materialkostnaderna blev
12 kr. lägre per m3 betong vid platstillverkningen.
Efter maskinhyra enligt Svenska
Byggnadsentreprenörföreningens hyresprislista och reduktioner i
arbetslöner på bygget minskade kostnadsskillnaden till
4 kr. per m3 betong. Efter avdrag av vissa mätbara
kostnader, såsom rengöring av blandare,
reparationer, täckningar, arbetsledning och materialkontroll
hade denna kostnadsskillnad helt försvunnit.
Detta resonemang kan kompletteras med många
synpunkter. Byggaren kan ofta driva sitt arbete så
att kostnaderna för betongmaskinerna understiger
hyrespriset i listan. Den fabrikstillverkade betongen
medför emellertid minskade horisontaltransporter
särskilt i grunden, enkel igångsättning för smärre
kvantiteter — särskilt vintertid, utrymmesbesparing
m.m.
Fabrikstillverkning av betong bör kunna lämna
jämnare och bättre produkt, och provtagningen bör
kunna förenklas. Den nu påbjudna kontrollen är
onödigt dyrbar. Proportioneringen bör kunna
förenklas, främst genom större frihet i
cementillsätt-ningen. Vidare kan diskuteras om inte den
stipulerade blandningstiden på 1,5 min per sats kunde
minskas till 1,25 eller 1,0 min per sats. Dessa tre
faktorer — provningen, cementhalten och
blandningstiden — skulle kunna ge den skicklige
betongtillverkaren en ökad konkurrenskraft med kanske
2—3 kr. per m3 betong (Göran Bjursten i
informationsföredrag i Stockholm den 22 november 1957,
arrangerat av Statens Nämnd för
Byggnadsforskning och AB Svensk Byggtjänst). Hn
En teori för enzymverkan
Hittills har man förklarat enzymers verkan enligt
en teori som uppställdes av Fischer m.fl. på
1890-talet. Det har sålunda antagits att -enzymerna är mer
eller mindre stela schabloner med attraherande och
repellerande områden, placerade så att de passar
en viss molekyl men inte en annan med något
avvikande struktur. Glykos påverkas t.ex. av
hexo-kinas, men adderas en metylgrupp till den i 3-ställ-
Fig. 1. Enzym- och
substratmolekyl;
upptill reaktion, i mitten
och nedtill ingen
reaktion.
ning, har enzymet ingen verkan. Metylglykosens
molekyl är så stor att den inte passar i
enzymschablonen.
Denna teori har emellertid brister. Om man t.ex.
byter ut en OH-grupp mot väte, blir molekylen
mindre än förut och borde därför passa enzymet.
En sådan molekyl häftar också ofta vid
enzymmolekylen, men den reagerar inte. Vid arbeten med
radioisotoper har man påvisat flera liknande fall.
Fosfortransacetylas reagerar sålunda med ättiksyra,
propion- och smörsyra men inte med den liknande
myrsyragruppen som är mindre.
Amerikanaren Koshland betraktar därför inte
enzymmolekylerna som stela schabloner utan som
böjliga makromolekyler vilka inte exakt passar till
en substratmolekyl liksom nyckeln i ett lås. I stället
antar han att substratmolekylen påverkar
enzymmolekylen genom att olika grupper attraherar
varandra. Härvid kommer de båda molekylerna i ett
visst läge i förhållande till varandra, och om
enzymets katalyserande grupp då kommer i kontakt
med substratets reaktiva punkt sker en reaktion
(fig. 1 upptill).
Detta inträffar emellertid bara om
substratmolekylen har rätt storlek och attraherande grupper på
de rätta ställena. Är en sådan inte attraherande
(fig. 1 i mitten) eller saknas den helt (fig. 1 nedtill),
binds visserligen enzymet vid substratet, men det
katalyserar ingen reaktion därför att dess aktiva
grupp inte träffar samman med substratets
reaktiva grupp (Chemical & Engineering News 23 sept.
1957 s. 60—61). SHl
Rökgasers värmeledningsförmåga
Rökgaser från eldstäder utgörs i regel av en
blandning av kväve, syre, koldioxid och vattenånga,
alltså en ganska komplicerad blandning. För de
enskilda gaserna finns ett flertal undersökningar av
värmeledningsförmågan. En sammanställning av
sådana data är exempelvis publicerad i "Table of
thermal properties of gases", US Bur. Stånd. Circ.
No. 564, Washington 1955.
Frågan om värmeledningsförmågan hos
gasblandningar är emellertid komplicerad. Vissa
undersökningar har gjorts över binära blandningar och bl.a.
har man funnit kurvor med utpräglade maxima för
blandningar av koldioxid—kväve och vattenånga—
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
