Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - Hänt inom tekniken - Skriv- och ritblanketter - SEN-normer - Nya tidskrifter - Debatt: Vätebombförsök på månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skriv- och ritblanketter. År 1945 fastställde
Sveriges Standardiseringskommission en provisorisk
svensk standard för skriv- och ritblanketter
innefattande allmänna anvisningar för framställning och
användning av sådana blanketter samt
formulärnormer för olinjerat, linjerat och rutat papper samt
millimeterpapper, logaritmpapper, tidrutpapper och
underlagskartor. Nämnda standard är nu under
revision.
Företag och enskilda som har synpunkter och
önskemål rörande ändringar och tillägg torde
benäget ta kontakt med Grafiska
Standardiseringskommittén, Box 3295, Stockholm 3, tel. 23 04 00.
SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen
(SEK) har på förnyad remiss utsänt förslag till
normer för skyddsformer för elektriska
anläggnings-delar med hänsyn till beröring, främmande
föremål och vatten, SEN 21 04 01. Remisstiden utgår den
28 februari 1958. Intresserade kan erhålla förslaget
från Svenska Teknologföreningen, Brunkebergstorg
20, Stockholm C.
Nya tidskrifter. "Tekniska Föreningens i
Finland Förhandlingar", Teknisk Tidskrifts finländska
svenskspråkiga systertidskrift, har från 1958, för
att nå större aktualitet, ökat antalet häften från 12
till 20 per år. I samband härmed har man företagit
en typografisk ansiktslyftning (en grotesk som
"brödstil" torde dock i längden fresta på läsarna),
inhäftat en gul remsa för sammanträden,
innehållsförteckning, födelsedagar o.d. samt infört en liten
avdelning för teknologerna — återväxten.
"Journal of Ultrastructure Research" är en
internationell tidskrift för finstrukturforskning, som
utkom med sitt första häfte i november 1957.
Avsikten med tidskriften är att i en och samma
publikation samla originaluppsatser om finstrukturen
hos bärande och arbetande delar av celler och
vävnader. Innehållet skall omfatta uppsatser om
biologisk materialanalys med elektronmikroskopering,
röntgendiffraktion, röntgenmikroskopering,
polari-sationsmikroskopering inom det synliga och
infra-röda området ävensom uppsatser om metoder och
instrument av betydelse för finstrukturforskningens
utveckling. Uppsatserna är på engelska, franska eller
tyska.
Det första bandet av tidskriften, som skall omfatta
fyra häften, kostar 15 Utgivare är Academic
Press Inc., 111 Fifth Avenue, New York 3, N.Y.,
som bl.a. även utger de för 1957 nya "Annals of
Phvsics" (Tekn. T. 1957 s. 522) och "Journal of
Molecular Spectroscopy" (Tekn. T. 1957 s. 772).
Redaktörer är professor Fritiof S Sjöstrand
(chefredaktör) och dr Arne Engström, båda vid
Karolinska Institutet, Stockholm. Svenska medlemmar i
den internationella redaktionskommittén är
professorerna Hugo Theorell och Arne Tiselius.
"Träskydd" är en nyttig tidskrift för
träimpregnering, sedan 1957 utgiven av Bolidens Gruv AB,
Im-pregneringsavdelningen, Västmannagatan 13,
Stockholm Va. I tidskriften behandlas vederhäftigt
tekniska frågor inom området; innehållets omfattning
rangerar in publikationen i en allmännare grupp
än de vanliga kundtidskrifternas.
Tidskriften utkommer en gång i kvartalet.
Utgivare är civilingenjör Lars Birkner.
"Du Mont Instrument Journal" är en kundtidskrift
utgiven av den amerikanska tillverkaren av
elektronikinstrument, Allen B Du Mont Laboratories
Inc., Clifton, N.J., som i Sverige representeras av
Firma Johan Lagercrantz, Värtavägen 57,
Stockholm ö.
debatt
Vätebombförsök på månen
Robert Engströms inlägg om återverkan på jorden
av ett vätebombförsök på månen (Tekn. T. 1957
s. 1032) har väckt stort intresse bland Teknisk
Tidskrifts läsare. Det är på grund av bristande
utrymme icke möjligt att oavkortat i Teknisk Tidskrift
införa de svar som inkommit och de kommentarer
som Engström gjort till dessa svar. Här följer en
kort sammanfattning av de viktigaste synpunkterna.
Engström tror icke — som vissa uppfattat frågan
— att ett vätebombförsök på månen skulle ge
katastrofala verkningar på jorden. Han anser i stället
att lagen om rörelsemängdsmomentets
oföränderlighet i ett av yttre moment opåverkat system icke
alltid kan gälla. Hans påstående kan måhända
tydligare än i exemplet med vätebombförsöket på
månen illustreras med ett tankeexperiment i vilket man
betraktar ett system bestående av jorden och en
från ekvatorn på jorden exakt radiellt (mot zenit)
uppsänd rymdraket som under en försumbart kort
tid bibringas en hastighet som lösgör raketen från
jordens gravitation. Jorden vrider sig kring sin axel
och raketen har därför en viss tangentiell (mot
förbindelselinjen jordens medelpunkt—raketen
vinkelrät) hastighet. Rörelsemängdsmomentet för systemet
består av jordens rörelsemängdsmoment pius
raketens rörelsemängdsmoment med avseende på den
gemensamma tyngdpunkten (praktiskt taget jordens
medelpunkt). Det senare momentet växer
emellertid med raketens ökande avstånd från jorden. Om
lagen om rörelsemängdsmomentets oföränderlighet
är riktig måste jordens rörelsemängdsmoment avta
i motsvarande grad. Då raketen befinner sig på
oändligt avstånd från jorden skulle denna rotera
baklänges med oändligt stor hastighet.
Felslutet ligger i att man antar att raketens
tan-gentialhastighet (eller månens vid
vätebombförsöket) icke ändras. Hastigheten minskar emellertid
i stället då avståndet ökar så att produkten av de
två förblir konstant varmed även raketens andel i
rörelsemängdsmomentet för systemet förblir
oförändrat (R Liljeblad och A Lenning).
Det kan också diskuteras om den av vätebomben
utvecklade kraften kan anses tillhöra systemet (A
Häggblom). Frågan har emellertid mindre intresse
då man tänker sig kraften vara riktad vinkelrätt
mot månbanan och i central stöt så att något
vridmoment ej uppstår.
En enda radiellt riktad central stöt kommer också
att ändra excentriciteten hos månbanan (O
Peterson och R Liljeblad).
I svaren har även diskuterats flera andra frågor
såsom inverkan av en ej central stöt, det av
tidvattnet alstrade bromsande momentet på jorden,
månens librationer dvs. pendlingar kring
tyngdpunkten samt den av Engström väckta frågan om
Foucaults pendel.
Teknisk Tidskrift torde emellertid icke vara rätt
forum för en vidare debatt i dessa frågor.
Diskussionen får härmed anses vara avslutad. GAH
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
