Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 5 - Nybyggen - Belysning med högfrekvent ström, av G Olsson - Nya metoder - Vakuumsmältning med konsumerbar elektrod, av SHl - Spacistorn, av J-R Törnquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Kopplingsschema för 840 Hz 400 V
belysningssystem.
Belysning med högfrekvent ström
I april 1956 togs den första större
belysningsanläggningen för högfrekvent ström i reguljär drift i USA.
Anläggningen är utförd för frekvensen 840 Hz och
400 V spänning och matas från det konventionella
60 Hz 440 V nätet via en motorgeneratoromformare.
Omformaren är hopbyggd till en enhet med
ungefärliga dimensionerna 60 X 65 X 100 cm. Den har
inga borstar, släpringar, spänningsregulatorer o.d.
som kan nedsätta driftsäkerheten. Generatorn avger
trefasig ström med 400 V spänning mellan faserna.
På grund av en amerikansk lag, som föreskriver
att ledningar för belysningsändamål inte får ha
högre spänning till jord än 300 V, har mittpunkten
på generatorns tre faslindningar jordats. Mellan
fas och jord erhålles därmed 200 V, medan
lamporna, som anslutes mellan de från varje fas utgående
ledarna, får 400 V spänning (fig. 1).
Belysningsanläggningen är utförd med 40 W
lysrör av speciellt tunn typ, som utstrålar mindre än
en trettiondel av den värmemängd, som ett
normalt lysrör avger, är billigare i anskaffning och
ger större ljusutbyte. Lysrören är anbragta på ett
specialpreparerat mellantak av metall med 88 %>
reflexionsförmåga. För att ljuset skall spridas har
lysrören täckts av ett innertak bestående av 125 X
125 cm stora skivor av genomskinlig plast. Dessa
är inramade i aluminium och nedsvängbara (fig. 2).
I utrymmet ovanför det reflekterande mellantaket
placeras ledningar för luftkonditionering och eltill-
försel. Ett omfattande arbete har utförts för att
eliminera störande ljud från anläggningen.
Högfrekvenssystemet erbjuder förutom större
ljus-utbyte vissa sekundära fördelar. Genom det större
ljusutbytet kan sålunda antalet ljuspunkter
minskas och därmed även ledningslängden och antalet
säkringslådor m.m. nedbringas. Den mindre
värmeutvecklingen hos lysrören medförde dessutom i
detta fall, att en anläggning för luftkonditionering
kunde utföras för ca 20 °/o lägre kapacitet än vad
som skulle fordrats vid en konventionell
belysningsinstallation. Gentemot dessa vinster står dock
kostnaden för anskaffning av frekvensomformare. Den
rena driftkostnaden uppges minska med ca 30 °/o
på grund av den lägre elförbrukningen
(International Lighting Review 1957 h. 4 s. 121—123).
G Olsson
nya metoder
Fig. 2. Del av taket med en plexiglasruta nedfälld.
Vakuumsmältning med konsumerbar elektrod
I USA har man utarbetat en metod för
omsmält-ning av höghållfasla högtemperaturlegeringar för
användning i reaktionsmotorer. En konsumerbar
elektrod framställs genom gjutning eller bearbetning
av en i elektrougn smält legering med den önskade
sammansättningen. Elektroden smälts sedan i
vakuum i en vattenkyld koppardegel.
Genom omsmältningen får man en produkt med
låg gashalt, då syre, väte och kväve går bort vid
vakuumsmältningen. Göten blir praktiskt taget fria
från segringar och materialets sammansättning blir
homogen. Genom omsmältningen förbättras därför
materialets bearbetbarhet och vissa av dess
mekaniska egenskaper vid hög temperatur.
Det är svårare att framställa mycket rena metaller
genom smältning med konsumerbar elektrod än
genom induktionssmältning i vakuum. Anledningen
härtill kan vara att metallen vid den förra förblir
flytande så kort tid att gaserna inte hinner avgå.
Denna effekt motverkas emellertid av högre
temperatur och av att ingen förorening från den kalla
metalldegeln kan uppstå.
Ett sätt att framställa legeringar med högsta renhet
i stora göt torde vara att kombinera de båda
metoderna. Man gjuter då elektroderna av en legering
smält i vakuuminduktionsugn och smälter om
materialet enligt metoden med konsumerbar elektrod
(Metal Treatment & Drop Forging aug. 1957 s. 316).
SH l
Spacistorn
I USA har utvecklats ett halvledarelement,
spacistorn, vars höga impedans ställer den i en särklass
bland övriga halvledarelement. Transistorn är ett
"strömstyrt" element med relativt låga in- och
ut-impedanser, vilket innebär att ett transistorsteg i
allmänhet märkbart belastar sitt föregående steg,
drivsteget. Elektronröret däremot är, så länge det
ej drivs till gallerström, ett spänningsstyrt element
med relativt höga in- och utimpedanser, vilket inne-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
