Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 6 - Hänt inom tekniken - Andra Internationella Kybernetikkongressen - Andra Världskongressen om Fiskebåtar - Utställningen »Allt för sjön» - Internationella Vårmässan i Utrecht - Debatt: Jord — mark, av Bernt Jakobson och S H:son Tideström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra Internationella Kybernetikkongressen
(2e Congrès International de Cybernétique)
anordnas den 3—10 september 1958 i Namur av
Association Internationale de Cybernétique. Denna
sammanslutning, som bildades 1956 i samband med den
första kongressen (Tekn. T. 1956 s. 327), har till
uppgift att främja utvecklingen av kybernetiken och
dess tillämpningar inom alla dess områden:
industri, medicin, biologi, samhällsvetenskap osv.
Organisationen har för närvarande ett tusental
medlemmar från trettio länder.
Kongressen skall behandla bl.a. följande
ämnesområden: information (informationsteori,
automatiska räknemaskiner, översättningsmaskiner m.m.);
automatisering (tillämpning av kybernetik på
maskiner) ; "automation" (tillämpning av kybernetik
inom arbetsorganisation); automationens
ekonomiska och sociala verkningar: kybernetiken och
samhällsvetenskaperna; kybernetiken och biologin.
Anmälan göres snarast till sekretariatet för
Association Internationale de Cybernétique, 13 rue
Basse-Marcelle, Namur. Belgien.
Andra Världskongressen om Fiskebåtar
anordnas den 5—10 april 1959 i Rom av Food and
Agri-culture Organization (FAO). Man räknar med ca
300 deltagare: regeringsrepresentanter,
skeppsbyggare och andra som har att göra med konstruktion
och byggnad av fiskebåtar. Kongressen är avsedd
att ge en överblick över de senaste årens utveckling
på området och erbjuda tillfälle till internationellt
erfarenhets- och idéutbyte. Liksom fallet var efter
Första Kongressen om Fiskebåtar 1953, då
föredragen och diskussionerna sammanställdes i en bok
"Fishing Boats of the World" (Tekn. T. 1955 s. 643),
skall även denna gång kongressresultaten
publiceras i bokform.
Kongressekreterare är Jan-Olof Traung, chef för
fiskebåtssektionen vid FAO:s fiskeriavdelning.
Upplysningar om kongressen erhålles genom FAO, Viale
delle Terme di Caracalla, Rom.
Utställningen "Allt för sjön", den årligen
återkommande utställningen för båtar och
båtutrustning, hålles den 6—16 mars 1958 i Östermans
Mar-morhallar i Stockholm. Arrangörer är Svenska
Varvsföreningen och Båt- och Motorleverantörernas
Förening. Kommissarie är Lars Laestadius.
Internationella Vårmässan i Utrecht hålles den
18—27 mars 1958. Upplysningar erhålles genom
Royal Netherlands Industries Fair, Utrecht,
Nederländerna.
debatt
Jord — mark
TNC har rönt uppskattning genom sina väl
övertänkta inlägg och förslag i fråga om teknisk
svenska, vilka — så vitt man kunnat döma —
tillkommit i samarbete med specialister inom det
behandlade tekniska facket. Man ifrågasätter dock om
ett dylikt samråd ägt rum vad beträffar
TNC-spal-ten nr 11 (Tekn. T. 1957 s. 1128) om begreppen
jord — mark.
TNC definierar begreppet jord som de lösa lager,
som täcker berggrunden, varemot icke torde finnas
något att erinra. Men sedan går TNC vidare och
anser, att begreppet grundundersökning bör ersättas
med jordundersökning. Motivet är, att ordet grund
kan missförstås, enär det kan betyda husgrund
(TNC använder dock själv ordet berggrund!). Men
en grundundersökning omfattar icke endast en
undersökning av de lösa jordlagren utan sträcker sig
ofta ett stycke ned i berggrunden (för bestämning
av var bergytan ligger, ofta även för erhållande av
besked om bergets beskaffenhet). En lösning kan
erhållas genom att man kallar undersökningen för
en geoteknisk undersökning. Men vill TNC även ta
bort de gamla begreppen grundvatten och
grundvattenyta?
Så har vi det omstridda begreppet mark. Detta är
enligt TNC den översta delen av "jordytan" (skall
nian verkligen låta en yta ha en tjocklek?), bl.a.
den del som betraktas som "vegetationsgrund" (här
kommer ordet grund in på nytt; och varför heter
det t.ex. jordbrukare och icke markbrukare?). Om
nu marken har en viss tjocklek, så borde väl
marken ha både en överyta och en underyta. Är
däremot markens utsträckning nedåt mera obestämd,
så kan man tala om en markyta lika med överytan
i likhet med t.ex. havsytan eller jordytan.
Begreppet marken i betydelsen de lösa marklagren
torde första gången ha införts av förre chefen för
Statens Geotekniska Institut, Walter Kjellman, för
beskrivning av lagerföljden vid en
grundundersökning, t.ex. "marken utgöres överst av ett 4 m
mäktigt lager av sand, därunder av ..." Denna
användning av ordet mark har godkänts av vissa geologer,
medan andra ställt sig avvisande. Man kan
naturligtvis i stället skriva: "undergrunden utgöres
av ..." men det är icke alltid fråga om ett
byggnadsverk och sålunda en undergrund. Därest
begreppet mark nu icke skulle få användas i här
nämnd betydelse, så saknar man ett lämpligt
begrepp att använda i stället.
Detta torde ge en antydan om hur svårt det är
att finna logiska begrepp, när det gäller TNC:s nu
behandlade område. Men kan TNC åstadkomma en
lösning på problemet, skulle säkerligen många bli
tacksamma, icke minst Bernt Jakobson
TNC-spalt 11 avsåg att ånge skillnaden lios några
ordpar och inte att fullständigt analysera vad
ifrågavarande ord kunde betyda i alla sammanhang. Till
belysning av de väsentliga betydelsemotsatserna gavs
några typiska exempel till det problem som givit
anledning till spalten i fråga. Att ta dessa
begränsade exempel som intäkt för den insända kritiken är
att gå utanför det område spalten avhandlar.
Rekommendationen av "jordundersökning" i stället
för "grundundersökning" är given under den
förutsättning som anges i meningen före, där det
uttryckligen står: "Analys av jord utan angivelse av den
plats i vertikalled, varifrån jorden eller provet
hämtats — — —." Därmed är intet sagt om
olämpligheten av att överhuvudtaget använda förleden
grund-. Det av insändaren apostroferade
"berggrund" kan således inte anses tvetydigt.
I meningen "Mark är den översta delen av
jordytan ––•" avsågs självfallet icke jordlagrets
överyta utan planeten Tellus yta enligt vanligt
svenskt språkbruk — i universums mått utan djup
men väl för oss som går här på jorden (planeten).
S H:son Tideström
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
