Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 7 - Turbindrivna bilar med frikolvsgasberedare, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionsväxel och denna ansluts till en växellåda
av mekanisk eller hydraulisk typ.
Gasberedaren (fig. 2) utgörs av en liggande
stålcylinder, indelad i tre delar: ytterst de
båda kompressorcylindrarna och mellan dem
tryckluftbehållaren, som bildar ett ringformigt
rum kring förbränningscylindern, som med
sina portar är av ungefär konventionell
två-taktskonstruktion.
De båda motgående kolvarna arbetar med
sina inre delar i förbränningscylindern och
med sina yttre delar, som har väsentligt större
diameter än de inre, i kompressorcylindrarna.
Inloppsventilerna för luft till dessa samt
utloppsventilerna för tryckluften till den
ringformiga behållaren kring
förbränningscylindern är självverkande plattfjäderventiler (fig.
3). Kolvarna är försedda med friktionsringar
eller friktionsband i mantelytan och den
fram-och återgående rörelsen synkroniseras med
stag av parallellogramkonstruktion e.d.
Rörelsen erhålls i första hand av
förbränningstrycket, varigenom kolvarna pressas utåt
och atmosfärluft till kompressorcylindrarna
samtidigt sugs in. Under denna takt
komprimeras en varierande mängd luft i rummen
mellan kompressorkolvarnas ändytor och
cylinderlocken, varigenom luftfjädrar bildas. Den
pneumatiska energin hos dessa utnyttjas vid
kolvarnas återgång mot cylinderns mitt för
komprimering av den till
kompressorcylindrarna insugna luften och dennas transport till
den ringformiga tryckluftbehållaren samt
dessutom för förbränningsluftens kompression. Vid
full belastning kan kompressionsförhållandet
uppgå till ca 50 och trycket i
tryckluftbehållaren till något över 3 kp/cm2.
Kompressionstrycket är därvid ca 84 och
förbränningstrycket ca 140 kp/cm2. Vid ett tryck av 0,5 kp/cm2
i behållaren är kompressionsförhållandet ca
251.
Bränsleinsprutningen har speciella problem
på grund av att det icke finns någon
kontinuerligt roterande vevaxel. Kolvarna saktar av
och stannar vid sitt inre vändläge, just i det
ögonblick då bränsleinsprutningen skall ske.
Genom lämpligt anordnad kamreglering, som
påverkas av synkroniseringsstagen för
kolvarna, har dock detta problem kunnat lösas utan
att bränsleinsprutningen blir för tidig. De
nämnda förhållandena för kolvrörelsen medför
emellertid att kammen för insprutningen måste
lyftas på mycket kort tid, motsvarande
accelerationer för kamprofilen på upp till 20 000 m/s2
vid en kolvhastighet av 2 400 slag/min, som
är maximal (8 mm lyft under 61 mm kolvväg).
Detta kräver speciella material för
kamanordningen. För att minska påkänningarna
använder man två mindre insprutningspumpar med
var sin kamanordning, en utväg som dock icke
är tilltalande3.
Reglering
Hastighetsregleringen kan sägas vara en
kombinerad kvalitativ och kvantitativ
fyllningsreglering i likhet med vad som förekommer på
bildieselmotorer. Insugningsluften till
kompressorerna stryps med ett spjäll, som genom en
länkanordning samverkar med
bränsleinsprutningens reglering. Till skillnad mot
förhållandet vid vanliga kolvmotorer, där vevrörelsen
fixerar kolvarnas dödpunktslägen, varierar
slaglängden i denna typ av maskiner ständigt
under driften. Detta kräver speciella
regulatorer för att slaglängden skall kunna hållas inom
önskade gränser under konstanta
driftförhållanden. Såväl slaglängd som kolvhastighet
beror huvudsakligen på mängden insprutat
bränsle per slag, massan av de rörliga delarna samt
luftmängden i luftfjäderkamrarna vid
cylinderlocken.
För reglering av slaglängd och
kolvhastighet är det nödvändigt att kunna variera
sistnämnda luftmängd. Ju mindre luftmängden
är desto lägre blir kolvhastigheten och tvärt
om. Slaglängden bestäms i första hand av
mängden insprutat bränsle per slag, som
särskilt påverkar kolvarnas yttre vändlägen. I
andra hand inverkar även luftmängden i
luftfjäderkamrarna, som dock har den största
betydelsen för det inre vändläget.
Det är nödvändigt, att denna luftmängd exakt
motsvarar den insprutade bränslemängden för
varje kolvslag. Om t.ex. luftmängden är för
Fig. 3.
Frikolvs-gasberedare
med
självverkande plattfjäderventiler, anbringade ringformigt kring [-kompressor-cylindrarna.-]
{+kompressor-
cylindrarna.+}
Fig. 4.
Slag-längdsregulator
för gasberedare
i traktormotor.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
