Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 7 - Böcker - »Répertoire National du Commerce Extérieur» - Elektroskandia - STF i december och januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Répertoire NationalduCommerceExtérieur"
är en påkostad årsbok för den franska
utrikeshandeln. Åttonde upplagan (1958) omfattar icke mindre
än 1 266 s. kvarto, och detta trots att det avsnitt
som i tidigare upplagor ägnats "det utomeuropeiska
Frankrike" denna gång uteslutits. Texten är i
allmänhet på fyra språk: franska, engelska, tyska och
spanska. Nytt för året är ett tumregister, som
väsentligt underlättar bokens användning.
Varje industrigren har sitt kapitel, och där
återfinns branschorganisationerna samt, ordnade efter
produkter, leverantörerna inom branschen. Bokens
väldiga omfattning i förening med dess officiösa
karaktär — förordet är av konseljpresident
Bourgès-Maunoury — torde garantera att verket ger en
ganska komplett förteckning över de seriösa
företagen inom olika sektorer av det franska
näringslivet. I ett omfattande inledande avsnitt behandlas
Frankrikes ställning inom den gemensamma
Europamarknaden, skrivet av franska handelsexperter och
framstående representanter för de fem övriga
"sex-makterna".
Årsboken bör vara mycket nyttig för svenska
importörer av franska varor. Den utges i nära
samarbete med franska statliga organ samt handels- och
industriorganisationer av Union Frangaise
d’Annu-aires et de Propagande, 166 Boulevard
Saint-Ger-main, Paris 6e.
Elektroskandia, Stockholm, har sammanställt
tidigare utsända informationskort om firmans
kapslade centraler, "Kapselmancentralerna", till en
instruktiv och trevlig trycksak.
STF ■ december och januari
Sammanträden i december
"Tänk på något annat!" är föreningens motto under
december varje år då Lucia- och julfester med eller
utan damer och dans avlöser varandra i snabb
följd. I några fall hade emellertid programmen
under sistlidna december en kulturell anknytning
som motiverar ett omnämnande.
Vid avdelningen för Lantmäteris kalkonmiddag den
4 december berättade Lars Asplund intryck från en
vistelse i Pakistan. Film och bandinspelningar av
pakistansk musik illustrerade framställningen och
förmedlade starka intryck från basarer med
tusentals kopparkärl, från en högtidlig bröllopsmåltid där
bruden ej fick vara med (musiken ljöd allt
sorgsnare ju närmare bruden man kom) och från
religiösa fester med blodiga slaktoffer.
Två dagar senare, den 6 december, höll SER
julsammanträde där Torsten Pehrson talade om
människans ursprung. För ca 30 milj. år sedan skildes
människo- och apsläktet åt och började följa olika
utvecklingslinjer. Men det dröjde till för ca 500 000
år sedan innan en verklig människoras uppkom,
som kunde förfärdiga och använda verktyg, göra
upp eld och tala artikulerat. Av väsentlig betydelse
för vår kunskap om människans uppkomst är de
dateringsmetoder som framkommit, t.ex.
iakttagande av lagerföljden i varvig lera, pollenanalyser och
på sistone radioaktiva spårmetoder.
Mekanik ägnade sig bl.a. åt arkitektur den 10
december. Lennart af Petersens kåserade med bilder
om "Klara — en stadsdel i förvandling". Här
passerade revy exteriörer och interiörer från många
byggnader som rivits t.ex. det gamla förnämliga
Sergel-huset och den kanske ej lika vackra
Hötorgshallen. Föredragshållaren hoppades till slut, att vad
man än rev, så skulle Klara kyrka få stå, den kyrka
där Voglers Hosianna sjöngs för första gången.
Kemiteknik och Bergsvetenskap samlades även
andligen kring julgrisen den 11 december då John
Holmberg vid julfesten talade om fetter i växt-,
kött-och allätande djurs kroppar. Köttätande djur
saknar praktiskt taget förmåga alt syntetisera nya
fettsyror och lagrar därför samma fett som de äter.
Viktökningen kring jul hos den skinkätande
människan är sålunda rent grisfett. Vissa omättade
fettsyror är nödvändiga för människans välbefinnande
och måste finnas i födan. De saknas i smör men
finns i margarin.
Vid SVR.s Fillegasque var Fille för första gången
ej närvarande. Fritz Ploman, Pedro Hellström och
Erie Byström berättade om sina första jobb. Don
Pedro tog priset med sina upplevelser som Doktor
General i Colombia där ban bl.a. genom sin stora
diplomatiska skicklighet avvärjde ett hotande krig
mellan Sverige och Colombia.
Sammanträden i januari
Första sammanträdet under 1958 stod SVR för, då
Sven Hultquist, Sture Haag och Enar öhlund
berättade om intryck från resor i USA hösten 1957.
Hultquist hade rest med en grupp om 16 byggare
från 7 länder för att se på förplanering,
byggnadsplatsens organisation, fabrikstillverkning av hus
samt finansiering. Den federala kontrollen över
byggandet är liten och därmed känner näringslivet sitt
ansvar bättre och löser sina uppgifter väl. Bra
projektering i Sverige motsvarar genomsnittet i USA
men det bästa hos oss överträffas ej i USA.
Haag som rest med Byggnadsentreprenörföreningen
för att se på småhus hade ej funnit några
revolutionerande tekniska nyheter. Småhus byggs med
traditionell stolresning, bristfällig värmeisolering,
enkla järnramade fönster, varmluftsuppvärmning
osv. Däremot imponerade amerikanarnas sätt att
modellera landskapet och framför allt deras
administration. Generalentreprenören har en mycket liten
egen organisation men otaliga underentreprenörer
som samarbetar föredömligt.
öhlund ansåg sig representera en stagnerande
verksamhet nämligen järnvägar. Han hade särskilt
sett på bantekniska problem. Jämfört med Sverige
hade han funnit hög tågvikt, låg trafikintensitet och
tung räls. I fråga om maskiner för banunderhåll
har Sverige intet att lära av USA. Många och vackra
bilder visades av alla tre föredragshållarna.
Svenska Arkitektföreningen sammanträdde
måndagen den 20 januari för den traditionella vårrevyn,
som denna gång upptog 12 punkter. Sjukdom
hindrade dock Gunnar Pleijel att föredra sin del.
Programmet blev ändock i längsta laget, vilket gjorde
att ordföranden, Lennart Uhlin, blev tvungen att
begränsa tiden för de fem sista talarna.
Lennart Holm inledde med några bilder på
Byggforskningens arbete. Han visade med diagram från
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
