Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 7 - STF i december och januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Börje Skate orienterade om elektronrörs,
fotocellers, transistorers och mekaniska förstärkares
principiella verkningssätt och gav uppgifter 0111 möjliga
förstärkningar, användningsområden, i vissa fall
livslängder samt övriga för- och nackdelar.
De elektroniska byggdelarnas sammankoppling till
utrustningar för värmebehandling, varvtalsreglering,
måttbestämning samt styrning av
bearbetningsförlopp behandlades därefter av Einar Bergqvist.
Inställnings- och måttnoggrannheter är vid
användning av mikrobrytare, reläer, fotoceller, kapacitiva
organ etc. anmärkningsvärt god.
De elektroniska utrustningarnas driftsäkerhet
behandlades av Carl-Axel Wannerskog. Elektroniska
byggdelar avsedda för radioapparater bör i regel
inte användas vid verkstadsbruk. Alla enheter som
icke får ställas om av arbetaren bör kapslas.
Elektronrörens livslängd ökar avsevärt om man genom
fördröjning hindrar maskinen att starta, innan
rören blivit varma. Elektromekaniska reläer
krånglar ganska ofta och bör därför vara utförda så att
de snabbt kan bytas ut. Standardisering till ett
fåtal rörtyper och användning av tryckta kretsar är
åtgärder av stor praktisk och ekonomisk betydelse.
Transistorerna har visat sig vara känsliga för
tillfälliga överbelastningar. Trådtöjningsgivarna, som
själva inte är några elektroniska byggelement men
som används tillsammans med sådana, har visat sig
vara mycket användbara vid bestämning av krafter
f.ex. vid vägning och vid skydd mot överbelastning
av pressar.
Behovet av utbildning av mekanister och
konstruktörer, som kan ge impulser till nya
användningsområden för elektroniken inom verkstadsindustrin,
betonades såväl av Wannerskog som i diskussionen.
Denna kom i övrigt att röra sig om dels vad som
bör hänföras till elektroniska hjälpmedel och dels
vilken relätvp, den elektromekaniska eller den
elektroniska, som arbetar tillförlitligast och som har
den största livslängden. Meningarna var delade.
Ej mindre än 75 deltagare räknade Föreningen
för Bergsvetenskap in till sammanträdet den 24
januari då John Lögdö talade 0111 värmeugnar,
närmast gas- och oljeeldade ugnar för tung industri,
lian beskrev hur nuvarande ugnstyper utvecklats
från varmgropar med en eller två brännare till
kammarugnar med en eller två kammare och
ge-nomskjutningsugnar. En modern variant av den
sistnämnda är stegbalkugnen som genom sin
mekaniska bädd blir dvr men som ej utsätter godset för
några påkänningar. Samma sak gäller också ugnar
med roterande härd för små ämnen. Den senare
typen ger mycket snabb värmning och arbetar bl.a.
med flamlösa brännare där gashastigheten kan
uppgå till 500 m/s. I dessa kan man nå en
genomsättning av 900 kg göt per timme och nr
ugnsarea. Bränsleförbrukningen i de diskuterade
ugnstyperna höll sig mellan 200—300 Mcal/t.
Per-Erik Hammarlund gav i diskussionen en
översikt av elvärmning, direkt eller indirekt. Dessa
metoder är dyra i anläggning och drift men har
fördelar i fråga om kort uppvärmningstid och
av-ställningsmöjligheter.
Skeppsbyggarna, 100 till antalet, diskuterade den
23 januari sina stålproblem. N G Leide talade om
sprödbrott, utmattning, kluvenhet och korrosion.
Fyra stora klassificeringssällskap rekommenderar
18 skilda stålkvaliteter för olika ändamål vilket
komplicerar skeppskonstruktörens arbete. De
farligaste fel som man har att ta hänsyn till är
sprödbrott, utmattningssprickor samt ut- och invändig
korrosion. Hos Kockums har man studerat,
analyserat och provat en mängd skadade plåtar men
mycket mer forskning på området är nödvändig.
Per Matton-Sjöberg berättade om järnverkens
strävan mot tätat stål och visade i bilder
värmebehandlingens inverkan på strukturen i materialet.
Av de fyra stora klassificeringssällskapen har två
mycket detaljerade bestämmelser om
byggnadsmaterialens sammansättning och hållfasthet. Dessa
höga fordringar binder konstruktör och leverantör
i alltför hög grad.
Tekniska Fysikers Förening ägnade kvällen den
28 januari också åt brott, brottorsaker och
brottbekämpningen. Platsen var Statens
Kriminaltekniska Anstalt.
Också Sifeo räknade in fullt hus den 28 januari då
Thure Flobecker talade om "Kollektivavtalet — en
dold reserv". Den svenska arbetsmarknaden har
väckt berättigat uppseende utomlands genom sina
lyckliga särdrag, starka organisationer, hårda
förhandlingar men god arbetsfred. Denna arbetsfred
är en stor tillgång för landet och har betytt mycket
för välståndsutvecklingen. Faktorer som bidragit
till arbetsfredens uppehållande är de starka
organisationerna, de av båda parter accepterade
rättsgrundsatserna för samlevnaden på
arbetsmarknaden, kollektivavtalet och de verktyg som
organisationerna arbetar med för arbetsfredens
uppehållande t. ex. arbetsdomstol, grundavtal, avtalslag och
förhandlingsordning.
Registerkontroll, dvs. färgytans passning i
förhållande till papper och tidigare tryck, sysselsatte
avdelningen för Grafisk Teknik den 27 januari. Först
besågs registerkontrollapparaturen på
rotationstryckpressar hos Ahlén & Åkerlund. Därefter berättade
J F Crosfield från London om elektroniska
apparater för registerkontroll och O Dahle om mer
konventionella metoder. Det första föredraget gav en
god bild av vad man kan uppnå med elektronisk
apparatur inte bara vid registerkontroll utan också
i färghållningen.
Kursverksamheten under januari
Förutom en upprepning av kursen i strålskydd i
Göteborg 20—22 januari samt konferens 2 i
företagsledning på Sundbyholm 20—23 januari har
hållits en kurs i bostadsplanering i Stockholm 27—29
januari. I den senare kursen framlade
representanter för Bostadsstyrelsen, Byggforskningen och
Konsumentinstitutet sina erfarenheter och rön för
projektorerna. Denna kurs möttes av ett mycket stort
intresse och blev snabbt så fulltecknad, att alla
inte ens kunde komma med vid upprepningen
veckan efter.
Vikten av en god planering av bostaden som
arbetsplats framgår klart, om man tar i betraktande
att sammanlagda antalet husmorsarbetstimmar per
år är 80 °/o högre än hela antalet
industriarbetar-timmar. Bland frågor, som debatterades livligt kan
nämnas konflikten mellan projektörens krav på en
speciell planlösning och de
standardbyggnadsme-toder, som vuxit fram, speciellt ifråga om
betonghus. Vidare kom den gamla frågan om höghus eller
låghus upp och där gick åsikterna starkt isär. Om
diskbänkens höjd var enigheten större — för låga
diskbänkar borde inte få förekomma med tanke på
herrarna och damer över medellängd (164,5 cm).
Damer under medellängd tillråddes använda skor
med tjock sula. Slutdebatten rörde
"bostadsplanering under lånetaket".
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
