Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 8 - Et danskt montagebyggeri, av Marius Kjeldsen - Bostäder med kylskåp - Fyllning i kyltorn - Adipinsyra i livsmedel - Var sjätte svensk har bil 1965? av WS - Företagsekonomiska synpunkter på biblioteken, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De meget få mål, der er nødvendige at afsætte
under opførelsen af selve de bærende dele i
förbindelse med den fabriksmæssige
frem-stilling af de dele, der skal monteres,
rum-mer muligheder for långt større nøjagtighed
end i et almindelig muret byggeri. Dette er én
ting. En anden ting er, at det også i
montage-byggeriet er meget lettere at få målene
over-boldt, simpelthen fordi arbejderne her fra
første færd har vænnet sig til, at nøjagtighed
er en selvfølgelighed i modsætning til meget
andet byggeri, hvor man månge gange er
til-bøjelig til at regne en eventuel unøjagtighed
for en tilfældighed. Det er typisk for
montage-byggeriet, at selve råhuset ofte er mere
nøj-agtigt udført, end de efterfølgende fag kan leve
op til. I begge de to højhuse viser eftermålinger
således, at alle mål mellem de bærende vægge
samt den fäste etagehøjde på 2,80 m er
over-holdt med en tolerance på ± 5 mm. Afvigelser
fra det lodrette plan er for hele højdens
ved-kommende eftermålt til ± 4 mm. En sådan
nøjagtighed er ikke blot en fin præstation i sig
selv, men det er også en nødvendig præstation.
Den fulde udnyttelse af de værdier, et sådant
gode indebærer, kommer dog først til sin ret
både økonomisk og teknisk den dag, de øvrige,
efterfølgende fag lærer at udnytte dette.
Med hensyn til nøjagtighed og tolerancer i
øvrigt bør det måske bemærkes, at en tolerance
gående mod ± 0 ikke er noget mål i sig selv.
Tolerancekrav og økonomi er sammenhørende
faktorer. Jo strengere tolerancekrav, jo dyrere
fabrikation. Man må derför være påpasselig
med ikke at stille større krav end strengt
nød-vendigt, men strække sig så långt, som den
an-vendte fugeteknik tillader det. Et tolerancekrav
på ca. ± 5 mm synes dog at være et rimeligt
krav og også et opnåeligt krav for alle dele,
der vedrører råhuset.
Det mål, vi alle arbejder efter, er en
for-øgelse af byggeriets produktivitet, hvilket i
denne förbindelse vel klarest kan defineres
som flere og bedre boliger for samme eller
mindre kapitalindsats. Der er månge midler,
der kan tages i anvendelse for at nå dette mål.
Her er blot beskrevet, hvorledes man i dette
tilfælde har forsøgt sig, men der er ikke tale
om en færdig løsning på problemet. Der er kun
tale om en række principper, der kun gennem
en stadig bearbejdelse og videreudvikling kan
føre os nærmere mod målet.
Bostäder med kylskåp utgör 90 °/o i USA, 70 %>
i Australien, 50 °/o i Sverige, 25 %> i Danmark, 12 °/o
i Frankrike och mindre än 10 %> i Storbritannien.
Fyllning i kyltorn för vatten i skiktform kan göras
av formsprutad styren eller polyeten, som är mer
hållbar än träribbor.
Adipinsyra i livsmedel används alltmera i USA
i stället för citronsyra eller vinsyra. En
undersökning med möss har visat att den ej är giftigare. Den
är ej hygroskopisk och därför lättare att hantera.
Var sjätte svensk har bil 1965! Att folk med
mycket låga inkomster har råd att hålla bil har
förvånat många. Det finns t.o.m. åtskilliga bilägare
som inte deklarerar mycket större inkomst än vad
det kostar alt ha bil. Men en undersökning av de
bilägare som t.ex. har en deklarerad inkomst under
8 000 kr. — nära 30 %> av samtliga bilägare — visar
att det finns fullt naturliga förklaringar. Av olika
skäl, såsom subvention från föräldrar, extrem
sparsamhet, förmögenhetsförtäring och
underdeklaration, har de större medel till sitt förfogande. Endast
i 15—20 «/o av fallen torde den deklarerade
inkomsten ge en riktig bild av vederbörandes
konsumtionskraft. Detta är några av de resultat som
Industriens Utredningsinstitut har kommit till i sin
bilundersökning.
Personer i högre inkomstklasser köper visserligen
dyrare bilar men däremot torde den årliga
körsträckan inte stiga med inkomsten. Det torde
tvärtom vara så att körningen för privata ändamål är
relativt oberoende av vederbörandes inkomst.
En bild av den framtida utvecklingen kan man
lämpligen få genom jämförelse med utvecklingen i
USA, Kanada och Nya Zeeland. Det senare landet,
som ju har många likheter med Sverige, hade redan
1947 samma biltäthet som vi har nu, eller en
bilägare per nio personer. Blir den fortsatta
utvecklingen i Sverige densamma som i detta land skulle
var sjätte svensk ha bil 1965 (Industriens
Utredningsinstituts verksamhetsberättelse 1957). WS
Företagsekonomiska synpunkter på
biblioteken. Vi upplever inte bara en mycket kraftig
utveckling av det vetenskapliga biblioteksväsendet
utan därtill även en radikal förändring av själva
dess grundprincip. Det nya som har hänt är att man
mer och mer lägger krassa företagsekonomiska
synpunkter även på biblioteksarbetet: man ser till att
de investeringar och det arbete som man lägger
ner på ett bibliotek står i rätt förhållande till den
nytta som biblioteket kan ge. Böcker, kataloger
m.m. får därmed ett relativt värde, medan man
tidigare hela tiden räknat med absoluta värden. Boken
var förr ett heligt ting som man inte fick bära hand
på. Kataloger upprättade efter vissa hävdvunna
principer hade ett egenvärde även där de endast sällan
användes.
Att en sådan ny inställning överhuvudtaget blivit
möjlig beror på den mest genomgripande
förändringen i biblioteksväsendet, nämligen att
litteraturförsörjningen har kommit att grundas på ett
samarbete mellan olika bibliotek, medan man tidigare
arbetade efter den principen att det enskilda
biblioteket ensamt skulle kunna tillgodose alla de krav
som dess kunder ställde på det. Man är nu klar
över att inget bibliotek, inte ens ett specialbibliotek,
kan vara fullständigt ens inom sitt specialområde,
utan måste för att tillfredsställa sina kunders
behov även lita till bestånden i andra bibliotek. Lån
biblioteken emellan, som tidigare var en
undantagsföreteelse, har nu blivit en rutinsak.
Detta förhållande har gett upphov till sambibliotek
som är det samlade beståndet i alla bibliotek inom
ett visst geografiskt område, inte bara som ett
statistiskt begrepp utan som ett verkligt bibliotek. Vid
bedömandet av litteraturens tillgänglighet måste
man numera ta hänsyn i första hand till
sambiblioteken och först i andra hand till det enstaka
biblioteket.
Vid bokanskaffningen har man därför först att
ställa frågan: behövs boken i sambiblioteket? Sedan:
hur många exemplar behövs? Och slutligen: i vilket
eller vilka av de särskilda biblioteken bör boken fin-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
