Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 8 - Vatten och avlopp i landskommuner, av Gunnar Wikander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vatten och avlopp
i landskommuner
Distriktsingenjör Gunnar Wikander, Härnösand
628.1/.2(485)
Långtidsutredningen av år 1955 införskaffade
genom Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
uppgifter om planerade kommunala investeringar
i vatten och avlopp för åren 1956—1965. För
landet i dess helhet uppskattades dessa
investeringar komma att kräva 4 018 Mkr., vilken
summa kan jämföras med t.ex. den för
investeringar i väg-, gatu-, hamn- och farledsarbeten
på sammanlagt 11 600 Mkr. för samma tid.
Inom landskommunerna i Västernorrlands och
Jämtlands län, vilkas förhållanden jag närmast
skall uppehålla mig vid, blir summan för
vatten- och avloppsinvesteringar under aktuell
tidsperiod 147 Mkr.
Förhållandena inom Västernorrlands ocli
Jämtlands län torde icke nämnvärt avvika från
förhållandena inom landet i övrigt, varför de
från dessa län hämtade sifferserierna torde
kunna tjäna som underlag för en diskussion i
ämnet. Av de 147 Mkr., som enligt planerna
skall investeras i vatten- och
avloppsanläggningar inom landskommunerna i
Västernorrlands och Jämtlands län, skall dryga 57 % eller
84 Mkr. läggas på områden, där detaljplan dvs.
byggnadsplan (eller stadsplan) finnes eller
kan väntas. Man kan också uttrycka saken så
att landskommunerna inom distriktet har be-
hov av att investera 84 Mkr. om de skall kunna
genomföra de byggnadsplaner eller delar
därav, som redan finns eller som är att vänta
under den aktuella tidsperioden. Jämsides
därmed planerar kommunerna tydligen en nära
nog lika stor investering (63 Mkr.) i
vatten-och avloppsanläggningar, som enligt nu
till-lämpad tolkning av byggnadslagens
bestämmelser snarast faller utanför begreppet
tätbebyggelse.
Investeringar i vatten och avlopp
jämfört med övriga investeringar
Det är av intresse att jämföra dessa
investeringar med vissa andra investeringar inom
kommunerna, tabell 1. Som synes dominerar
väg-, vatten- och avloppsposten (38,2 %) tätt
följd av skolväsendet (36,3 %) medan de
övriga posterna åldringsvård,
förvaltningsbyggnader m.m. tillhopa icke når högre än 25,5 %.
Vägprojekten är i allmänhet obefintliga, varför
de under kolumn 3 upptagna summorna i
huvudsak avser vatten- ocli avloppsanläggningar.
I kolumn 4 medräknas utöver de egentliga
skolbyggnaderna även tjänstebostäder för
skolväsendets behov.
Tabell 1. Flerårsplaner för investeringar för vissa kommuner inom Västernorrlands och
Jämtlands län
1
Kommun
2
Planen
avser
åren
Vatten och
avlopp
samt vägar
103 lcr. °/o
4
[-Skolväsendet-]
{+Skol-
väsendet+}
o
[-Åldringsvård-]
{+Åldrings-
vård+}
103 kr. °/o 103 kr. °/o
6
[-Förvaltnings-byggnader-]
{+Förvalt-
nings-
byggnader+}
103 kr. %>
Diverse
103 kr. °/o
Anundsjö .......... 1956—30 2 750 26,9 3 780 36,9 2 000 19,6 800 7,8 900 8,8
Arnäs ............. 1953—58 3 000 44,4 2 102 31,2 1 050 15,5 400 5,9 200 3,0
Grundsunda ........ 1956—30 2 225 50.0 1 150 25,8 442 9,9 635 14,3
Säbrå ............. 1955—32 1 774 28,0 2 542 40,0 1 180 18,6 850 13,4
Berg .............. 1955—34 3 360 51,3 2 430 37,1 650 9,9 — 110 1,7
Brunflo ............ 1957—31 1 000 44,2 730 32,4 80 3,5 250 11,1 200 8,8
Hackås ............ 1956—35 1 843 36,0 2 420 47,2 800 15,6 — 60 1,2
Revsund ........... 1956—35 780 21,1 1 940 52,5 780 21,1 100 2,7 95 2,6
Svegs landskommun 1957—31 1 998 54,5 700 19.1 750 20,5 — 216 5,9
Summa 18 730 38,2 17 794 36,3 7 732 15,7 3 035 6,2 1 781 3,6
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
