Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 8 - Nybyggen - Sörviksvarvet under anläggning, av N Lll - Kariba Gorge kraftstation, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av bäddens nedre del kommer under vattennivån.
Fångdammen ingår sedan delvis som bärande
konstruktion i den kaj, som byggs parallellt med
bädden.
En tredjedel av bädden kommer sålunda att vila
under vattenytan, varigenom vinnes att
sjösättningen av de stora fartyg, som kommer att byggas där
— till en början 65 000 tdw tankfartyg —
underlättas väsentligt, då en del av skrovet vilar i vattnet
redan före avlöpningen. Dessutom utsättes skrovet
för avsevärt mindre långskeppspåkänningar i själva
avlöpningsögonblicket. Medan skrovet byggs måste
dock självfallet bädden vara helt torrlagd och har
därför konstruerats som halvdocka. Bäddens nedre
ända kan stängas av med en 45 m bred och 9 m
hög pontonport, som är försedd med barlasttankar
och eget pumpmaskineri. I bäddens övre del, som
vilar direkt på berget, kommer icke som på
Uddevallavarvets och åtskilliga andra större bäddar på
svenska varv att bli plats för personalutrymmen
med omklädningsrum o.d., vilka i stället förläggs
i andra byggnader. Ett utrymme om 800 m3
åstadkommes dock för toaletter, domkraftutrustning,
transformator- och kompressorstation m.m.
Bädden kommer till en början att betjänas av en
80 t och två 40 t kranar. 80 t kranen väger själv
540 t, går på dubbel räls och kostar 2,3 Mkr. Varje
40 t krän kostar ca 1,5 Mkr. Antalet bäddkranar
kommer så småningom att ökas. Den nya
bädden beräknas vara klar i sådan utsträckning att man
skall kunna kölsträcka den första 65 000-tonnaren
för amerikansk räkning i mitten av 1958. Samtidigt
blir också den ena hälften av den närliggande
utrustningskajen färdig, medan den andra hälften
tillsvidare får anstå.
Sörviksvarvets plåt- och svetshall får 13 500 m2
golvyta. Man använder till denna verkstad troligen
för första gången i Sverige en speciell
byggnadsmetod vid en industribyggnad av större format.
Verkstaden får en järnstomme med väggbeklädnad
av ett engelskt byggnadsmaterial bestående av
korrugerad plåt med dubbelsidig asfaltbeläggning.
Materialet är slagfast inom rimliga gränser,
brand-säkert, underhållsfritt och relativt billigt.
Järnkonstruktionen är av tyskt fabrikat. Taket består av
lättbetongplattor med beklädnad av underhållsfri
takpapp. Svetshallen skall utrustas med en 75 t och
två 20 t traverser, medan plåtverkstaden får fyra
15 t traverser. Plåthallen beräknades bli klar i
januari 1958 och svetshallen i februari. Man arbetar
nu med fundamenten till de stora arbetsmaskinerna,
som skall installeras där.
Vid årsskiftet igångsattes arbetena med
byggnaderna för personalutrymmena — omklädningsrum,
matsal och kök — vilka beräknas i sin helhet vara
färdigställda i september 1958.
40 Mkr. räknar man med att Sörviksvarvet skall
kosta i färdigt skick, men då skall man också
kunna bygga de största fartyg, som hittills varit
aktuella. 650 man beräknas få arbete vid det nya
varvet till en början, dvs. från sommaren 1958
(Thor-den Times 1957 h. 3 s. 9 och h. 4 s. 14). N LIl
Kariba Gorge kraftstation
Ca 300 km nedströms Victoriafallen i Zambesifloden
bygges en 1 200 MW kraftstation (Tekn. T. 1957
s. 399). Den industriella utvecklingen i Bhodesia
och Nyasaland har varit mycket snabb.
Energiförbrukningen i Rhodesia var 1954 ca 1 800 MkWh
och väntas stiga till 6 500 MkWh under 1970.
Huvudsakliga förbrukningen avser bergshanteringen,
främst kopparutvinning.
Vattenföringen i floden varierar i medeltal mellan
450 och 5 660 m3/s. Utskoven är dimensionerade för
6 500 m3/s, ett flöde, som beräknats inträffa en gång
på 10 000 år. De stora variationerna och kravet att
tillvarata allt vattnet gör den stora dammen
nödvändig. Dennas krönlängd blir 570 m och största
tjocklek 24 m. Vattnet från flodutskoven får 60 m
fritt fall och beräknas "landa" 90 m från
dammfoten, en stark turistattraktion, fig. 1.
Konstruktionen har studerats i plastmodell.
Den stora dammsjön kräver att 51 000 afrikaner
av en lågt stående stam flyttas. Det hade inte varit
en lätt sak att förklara för dem, varför de skulle
flytta.
Maskinstationen, som ligger nedsprängd i berg,
har placerats något uppströms dammens högra
landfäste. Läget har medfört att avloppet ligger på
samma sida som tilloppstuberna, fig. 2. Intagen har
förlagts på olika nivåer för att energileveranserna
skall kunna börja innan dammen är färdig.
Överföringslinjerna av stålaluminiumlinor blir
515 km långa, spänningen 330 kV.
Dammen skall vara färdig 1960, vilket innefattar
gjutning av 1 070 000 m3 betong på tre och ett halvt
år med maximalt 1 900 m3/dag. Intag, maskinstation
och avlopp kräver 76 000 m3 bergschakt och 120 000
m3 betong. Ca 600 000 t material skall transporteras
till arbetsplatsen.
Arbetena började 1955 med omloppskanalen och
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
Fig. 1. Tvärsektion
av dammen med
flodutskov.
Fig. 2.
Maskinstationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
