Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 8 - Nybyggen - Kariba Gorge kraftstation, av G Lbg - Nya material - Lättsvetsade aluminiumlegeringar, av SHl - Högtemperaturlegeringar för gjutning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en 390 m lång 100 m2 omloppstunnel, 1956—1957
torrlades dammläget och utfördes dammens vänstra
del. Under 1958 gjutes delen av huvuddammen och
omloppstunneln stänges, så att kraftstationen kan
starta redan 1960, då dämningen nått tillräcklig
höjd. Först 1963 beräknas magasinet vara fyllt.
För kommunikationerna har anlagts en bana för
flygplan, varigenom resan från Salisbury
reducerats från 400 km landsvägsfärd till 1 timme i luften.
Vid byggnadsplatsen har anlagts ett samhälle för
10 000 invånare. Byggnaderna utförs av betong med
tak av Eternit eller korrugerad plåt, vilket anses
lämpligt även för provisorier. Samhället har kostat
3,5 M£. Huvudentreprenör är en grupp av fyra
italienska firmor.
Anläggningen inklusive kraftledningen beräknas
kosta 113 M£ motsvarande 94,5 £/k\V (63 £/k\V
exkl. kraftledningen). Energikostnaden väntas falla
från 0,87 penny/kWh 1961 till 0,28 penny/kWh 1972
(A Gibb m.fl. i Water Power jan. 1958 s. 5, febr.
1958 s. 45).
G Lbg
nya material
Lättsvetsade aluminiumlegeringar
Två nya aluminiumlegeringar, som nu blivit
tillgängliga i USA, uppges vara mycket lättsvetsade
samt ha god hållfasthet och korrosionsresistens.
Den ena, betecknad X5454, innehåller 2,75 °/o Mg,
0,8 % Mn och 0,1 %> Cr. Den sägs ha hög
hållfasthet vid 65—150°C och väntas få stor användning till
behållare och rörledningar för hantering av
kemikalier vid förhöjd temperatur. Bågsvetsar får lika
god hållfasthet som det mjukglödgade
grundmaterialet. Legeringen är tillgänglig som tunn- och
grovplåt, rör och strängpressade profiler.
Den andra legeringen, betecknad 5456, innehåller
5,25 % Mg, 0,80 °/o Mn, 0,10 °/o Cu och 0,10 %> Cr.
Den uppges ha större hållfasthet än någon annan
icke utskiljningshärdande aluminiumlegering, vilket
sägs bero på dess relativt höga magnesiumhalt. I
tillstånd H321 har den 3 570 kp/cm2 brottgräns, 2 590
kp/cm2 0,2-gräns och 16 °/o förlängning. Legeringen
är tillgänglig som plåt i tjocklekar på 7—50 mm.
Den kan motståndssvetsas eller bågsvetsas med
vol-framelektrod eller konsumerbar elektrod.
Svetsarnas brottgräns lär överstiga 2 940 kp/cma.
Legeringen väntas få användning i konstruktioner på
örlogsfartyg (Material in Design Engineering sept.
1957 s. 156—157. SHl
Högtemperaturlegeringar för gjutning
Nickel-kromlegeringar används i stor utsträckning
när stor oxidationsresistens och kryphållfasthet
fordras vid hög temperatur t.ex. i gasturbiner. Till
denna materialtyp hör Nimonic-seriens bearbetade
legeringar vilka innehåller titan och aluminium
samt i vissa fall kobolt och molybden. Man har
senare funnit att Nimonic 75 och 80 också med
fördel kan användas gjutna.
Man tillverkar nu speciella legeringar för gjutning,
betecknade Nimonic C75, CC och CB, vilka motsva-
rar Nimonic 75, 80 och 90 resp. Härtill har kommit
tre ganska nva legeringar, kallade C242 samt
Nimo-cast MC57 och MC58. Legeringarna består av nickel
legerad med 20 %> Cr, för MC58 dock 10 °/o, vartill
kommer mindre mängder av andra legeringsämnen
(tabell 1).
Alla legeringarna utom Nimocast MC57 kan
användas i gjutet tillstånd och alla utom C242 kan
värmebehandlas; Nimocast MC57 används bara
värme-behandlad och C242 bara i gjutet tillstånd. Nimonic
C75 avspänningsglödgas 4—8 h vid 1 080°C och
luftkyls. Nimonic CC och CB samt Nimocast MC57
upp-lösningsbehandlas 4—8 h vid 1 080°C, luftkyls,
ut-skiljningshärdas 16 h vid 700°C och luftkyls; för
Nimocast är tiderna desamma men temperaturerna
1 000°C resp. 850°C.
Nimonic C75 kan användas vid relativt små
spänningar när stor resistens mot oxidation fordras.
Legeringens egenskaper kan inte ändras mycket genom
värmebehandling; den används mest i gjutet
tillstånd eller efter avspänningsglödgning. Nimonic CB
används normalt i utskiljningshärdat tillstånd och
har då avsevärt högre brottgräns och
kryphållfasthet än Nimonic C75 (tabell 2). Man föredrar i
allmänhet CB framför CC till delar, som utsätts för
stora spänningar vid hög temperatur, därför att den
har jämnare hållfasthet och är lättare att gjuta. Man
kan använda CC vid upp till 750°C och CB vid upp
till 870°C.
Nimocast MC57, som har relativt hög 0,1-gräns och
förlängning vid 650°C, har använts till
centrifugal-gjutna gasturbinringar. MC58 har vid mer än 900°C
högre brottgräns än någon av de andra
legeringarna. Den kan användas vid upp till 1 000°C och har
god gjutbarhet. Legeringen C242 har förhållandevis
liten hållfasthet, men den har visat sig vara väl
lämpad för gasturbindelar som utsätts för snabba
temperaturväxlingar (D B Wood & J F Gregg i
Metal Treatment & Drop Forging aug. 1957 s. 317
—324). SHl
Tabell 1. Nominell sammansättning hos
nickellegeringar för gjutning
C Si Mn Co Fe Ti Al Mo
%> »/o »/o •/o %> •/o »/o
Nimonic C75 ..... 0,1 0,4 0,3 _ < 5 0,4 0,2 _
Nimonic CC ..... 0,05 0,4 0,3 — < 5 2,4 1,2 —
Nimonic CB ..... 0,1 0,4 0,3 16 < 5 2,4 1,2 —
Nimocast MC57 .. 0,08 0,4 0,3 16 < 2 1,6 0,9 —
Nimocast MC58 .. 0,2 0,4 0,3 20 < 2 3,7 4,8 5
C242 .............. 0,3 0,3* 0,3* 10 < 1 < 0,3 < 0,2 10
* < 1 °/o Si + Mn.
Tabell 2. Mekaniska egenskaper vid rumstemperatur
hos värmebehandlade nickellegeringar för hög
temperatur
Brott- 0,1- 0,2- 0,5-
Förgräns gräns gräns gräns läng-
ning
kp/mm2 kp/mm2 kp/mm2 kp/mm2 °/o
Nimonic C75 .... 52 18 18,5 20 38,8
Nimonic CC ..... 75 51 54 55,5 15,2
Nimonic CB ..... 71,5 51 53 54,5 14,1
Nimocast MC57 ..71 44 45,5 49,5 15,8
Nimocast MC58 ..77 72 75,5 77 4,5
C242 ............. 47,5 27 30 33,5 7,9
Nimonic-legeringarna, Nimocast MC58 och C242 är
preci-sionsgjutna; Nimocast MC57 är centrifugalgjuten; C242 är
icke värmebehandlad.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
