Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Högre tekniska kurser vid Saab, av Sven Ingelf - Nya metoder - Laddapparat med plaströr, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så långt lokalutrymmena medger antas
sökande som uppfyller kunskapsfordringarna,
oavsett vilka hans gängse arbetsuppgifter är.
Någon kommendering till kurserna
förekommer ej och rekommendationer sparsamt.
Propaganda sker i stället genom information. För
rätt att delta i kursverksamheten
kontraktbin-des ej heller den anställde för viss tid.
För att motverka en förhalning av studierna
tilldelar man studerande i den högre
avdelningen omedelbart efter fullbordade studier
ett lönetillägg, oberoende av de gängse
lönejusteringarna som direkt baserar sig på
arbetsprestationen.
Resultat
Hittills har från den ett-åriga inledande
avdelningen efter två kursomgångar
utexaminerats 40 elever varjämte ytterligare 6 snart
väntas avlägga examen. Från den högre
avdelningen har efter tre kursomgångar 33 examinerats
vartill 7 senare väntas. I samklang med det
närmaste utbildningsbehovet dominerar
personal från konstruktionskontoren bland de
utexaminerade från den inledande och
personal från beräkningskontoren bland dem från
den högre avdelningen.
Tack vare de generösa
intagningsbestämmelserna har en solid utbildning kunnat ges även
åt vissa anställda som blott kunnat uppvisa
slätstrukna skolbetyg, men som sedan i arbetet
fått ambitioner. Härmed är ingalunda sagt att
korrelationen mellan skolbetyg och senare
studieresultat vid Saab skulle vara svag. Den
genomsnittsliga Saab-studeranden har emellertid
andra villkor än de som studerar vid högskola.
Negativt inverkar belastningen av det dagliga
arbetet och den oftare förekommande familjen;
det fordras en god del förståelse av hustrun
för att mannen de flesta kvällar hänger över
böckerna. Positivt inverkar arbetsmiljön och
de praktiskt taget kostnadsfria studierna.
Med hänsyn till de negativa faktorerna anses
det riktigt att vid Saab ett förhållandevis stort
antal får pröva studievägen, och ett betydande
manfall under första studietiden accepteras.
Att manfallet så gott som totalt försiggår som
självgallring torde därvid ej vara utan
psykologisk betydelse.
Även med beaktande att långtifrån alla
fullföljer studierna till fullständig examen
uppgår den under tjänstetid förbrukade
studietiden till blott ungefär ett halvt arbetsår per
utexaminerad i den högre avdelningen. Ändock
dominerar löneutgifterna för den förlorade
arbetstiden i de totala kurskostnaderna.
Naturligtvis minskas effektiviteten i arbetet
genom studierna, men uppskattningsvis
kompenseras den genom större kvalifikationer
under de senare studieåren. De utexaminerade
från den högre avdelningen kan i de flesta fall
fylla tjänster som eljest måst besättas med
civilingenjörer. Mot alternativet att en
läroverksingenjör från Saab tillbringat fyra år vid
teknisk högskola innebär således vidareutbild-
ningen genom den högre avdelningen en
betydande produktivitetsvinst för såväl företaget
som den anställde.
Endast en mindre del av de från den högre
avdelningen utexaminerade har måst
förflyttas till andra avdelningar för att få
kvalificerade arbetsuppgifter. Normalt kräver
huvudparten av den utexaminerades arbete högre
kunskaper, men i enstaka fall blott en mindre
del sådana. I senare fall kvarstår dock
studiernas betydelse för mognaden och examens
värde som fundament för vidgat
självförtroende.
En icke oväsentlig följd av kursverksamheten
är att en del för arbetet värdefulla
kompendier blir tillgängliga även för andra än de
formellt studerande.
Intressant är vidare den inverkan som
undervisandet haft för lärarna själva. Specialisterna
tvingas ordna upp sitt vetande och ge det
skärpt anknytning till elementa. Därigenom
kan arbetsuppgifterna ofta angripas på ett
mera rationellt sätt. Men det mödosamma
penetrerande av fundamenta har även direkt gett
impulser till framstötar. Sålunda kan på mera
högteoretiskt plan nämnas ett strängt och
elementärt bevis för det kända faktum att
kompressionsstötar ej kan finnas vid
underljuds-strömning. Inom kapitlet produktionsteknik å
andra sidan gav anknytningen till
spännings-töjningsdiagrammet i fråga om plastisk
formning läraren en idé som eliminerar ett
tidsödande och dyrbart handriktningsarbete vid
formning av t.ex. plåtspant. Den för lärarnas
normala arbete genom undervisning förlorade
tiden torde med dessa aspekter kunna
betraktas som väl använd.
nya metoder
Laddapparat med plaströr
För laddning av borrhål har sedan några år
använts en pneumatisk laddapparat med mässingrör
för patroner av plastiska eller pulverformiga
sprängämnen i pappersomslag (Tekn. T. 1955 s. 25).
Utvecklingen inom borrnings- och
sprängningstekniken har med varje år vidgat laddapparatens
användningsområde. En orsak är den fortgående
ökningen av borrhålens genomsnittliga längd.
Flerrads-sprängning i pall med 10 m borrhål hör numera till
ordningen för dagen och i Stenungsund spränger
Vattenfall under jord med 18 m borrhål. Med den
ökade längden har följt ökad borrhålsdiameter,
vilket i sin tur banat vägen för användning av
plastslang till laddapparaten. Av stor betydelse har också
varit att man alltmera uppmärksammat att
borrhålskostnaden kan avsevärt minskas genom den ökade
packningsgrad som laddapparaten möjliggör.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
