Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Andras erfarenheter - Gasturbiner för gastransportledningar, av Wll - Ellytiskt utfälld Cd-Ti-legering som korrosionsskydd, av SHl - En icke giftig insektbekämpare, av SHl - Förbättring av uppkolningsmedlets aktivitet, av J Murkes - Fiberbildande polyanhydrider, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Gastur-binkompressor-anläggning
monterad för
leverans.
Gasturbiner för gastransportledningar
I USA har gasturbinen sin största industriella
användning för drift av kompressorer till
naturgasledningar. Gasen är här en idealisk drivkälla, då
den finns tillgänglig vid alla kompressorstationer.
Gasturbinen kan kopplas direkt till en
centrifugal-kompressor, vilken kräver mindre effekt än
kolvkompressorer. Vidare kräver gasturbindriften
mycket litet manuellt arbete, endast omkring en
femtedel så mycket som en kolvmaskinanläggning för
samma effekt. Gasturbinanläggningens
smörjoljeförbrukning är endast omkring en tiondel av
kolvmaskinens. Andra fördelar hos gasturbinen är
mycket litet kylvattenbehov och små
underhållskostnader, då naturgas används som bränsle.
Anläggningskostnaden för en gasturbinanläggning
är ca 20 °/o lägre än för en kolvmaskinanläggning.
Vidare är den avsevärt lättare och kräver mindre
utrymme. Hela gasturbinanläggningen med alla
tillbehör kan vid tillverkningen monteras färdigt på
ett fundament, fig. 1, och transporteras direkt till
användningsplatsen.
I allmänhet är gasbehovet störst på vintern och då
även kompressorernas effektbehov. Härvid kommer
gasturbinens driftegenskaper väl till pass, nämligen
att ge högre effekt vid lägre temperatur. Exempelvis
får man en effektökning på ca 25 °/o om
temperaturen sjunker från 27 till 4°C (General Electric
Re-view mars 1956 s. 51—53). Wll
Ellytiskt utfälld Cd-Ti-legering
som korrosionsskydd
Zink, kadmium och titan har nära lika
kristall-gitter varför man kan vänta att de är biandbara
i fast lösning. Det bästa korrosionsskyddet bör titan
ge, men en ellytiskt utfälld titanbeläggning får
dålig adhesion till stål. Därför har man undersökt
möjligheterna att använda ellytiskt utfälld
Zn-Ti-eller Cd-Ti-legering vilka får god adhesion till stål
t.o.m. utan mellanskikt.
Det har visat sig att Zn-Ti-beläggningar inte ger
tillfredsställande resultat i industriell skala, varför
man koncentrerat intresset på Cd-Ti-legeringen. Vid
dennas utfällning har man använt bad, innehållande
kadmiumcyanid, alkalicyanid, alkalihydroxid och
6 °/o titanföreningar. Spänningen är 1,5—2,0 V och
strömtätheten 0,5—-3,0 A/dm2. Elektrolysen utförs
vid rumstemperatur.
Tillfredsställande beläggningar av Cd-Ti-legering
kan åstadkommas på gjutjärn, stål, koppar och
kopparlegeringar. Man hoppas alt i framtiden kunna
belägga även aluminium och dess legeringar. Inget
mellanskikt behövs, men större korrosionsresistens
uppnås om grundmetallen först passiveras genom
doppning 4—5 s i 4 % salpetersyra eller i en
lösning hållande 100 g/1 kromsyra och 4 g/1 svavelsyra.
Vid prov i saltdimma korroderade beläggningar av
t.ex. 15 zink på 350 h, 10 |x nickel på 400 h.
10 j.i hårdkrom på 1 000 h och 10—15 u
kadmium-titanlegering på 2 500 h (J Pellandini i Techniques
de TEntretien nov. 1956 s. 11—15; ref. European
Technical Digest 1957 h. 9 s. 918—919). SHl
En icke giftig insektbekämpare
Sevin, vars kemiska namn är
/-naftyl-N-metvlkarb-amat, uppges vara mycket effektivt mot ett stort antal
skadeinsekter på bomullsbusken, fruktträd, tobak,
grönsaker och citrusträd. Det är en av de få
insektbekämpare som inte innehåller fosfor eller klor.
Liksom de fosforhaltiga bekämparna inhiberar det
kolinesteras, men det binds inte vid enzymet och
är mycket litet giftigt för människor.
Sevin kan framställas på flera sätt, t.ex. genom
direkt reaktion mellan /-naftol och metylisocyanat
i varm bensen eller toluen. Härvid erhålls nästan
kvantitativt utbyte av Sevin, som är ett vitt,
kri-stallint ämne med smältpunkten 145°C. Det har
relativt lågt ångtryck och är lättlösligt i organiska
lösningsmedel, såsom aceton och cyklohexanon
(Chemical & Engineering News 23 sept. 1957 s. 94). SHl
Förbättring av uppkolningsmedlets aktivitet
Jämfört med uppkolningsmedel för cementering av
stål, sammansatt på traditionellt sätt, uppvisar en
blandning av 55—60 %> träkol, 30 %> halvkoks, 10—
15 o/o natriumacetat och 2-—3 °/o masut en betydligt
större aktivitet. Masut är en asfaltrik
destillations-rest av råolja.
Jämförande försök har utförts med ifrågavarande
uppkolningsmedel och med en blandning av 70 °/o
träkol, 20 °/o BaCOs, 7 °/o Na2C03 och 3 %> masut.
Behandlingstiden och temperaturen varierades och
kol- samt hårdhetsfördelningen bestämdes. Under
likadana betingelser visar sig det nya medlet
medföra ett betydligt större uppkolningsdjup som ökar
med ökande halt av natriumacetat.
Som följd av det större cementeringsdjupet avtar
hårdheten långsammare i riktning mot
materialkärnan än vid traditionell cementering.
Användning av det nya uppkolningsmedlet medger en nästan
hälften så lång cementeringstid varvid ett lika stort
cementeringsdjup och lika struktur hos ytskiktet
erhålles som vid traditionell cementering. Det är
vidare möjligt att cementera stål med upp till 0,8—
0,9 °/o C ( L K Luksa i Metallovedenie 1957 h. 6 s.
51—54). J Murkes
Fiberbildande polyanhydrider
Polyanhydrider av alifatiska syror framställdes för
många år sedan, men de visade sig vara odugliga
till textilfibrer därför att de har låg smältpunkt och
anhydridbindningen löses av vatten. Man har
emellertid nu framställt polyanhydrider av dibasiga
aromatiska syror vilka har en karboxifenvlgrupp i
vardera ändan av en rak alifatisk kolkedja.
Karboxyl-grupperna sitter i para- eller metaställning. Några
av dessa polyinerer lär ha utmärkta fiberbildande
egenskaper.
Ett av de bättre materialen är polyanhydriden av
di(p-karboxifenoxi)-/, 3-propan. Värmebehandlad vid
110°C under konstant dragspänning, har fibern 40
kp/mm2 sträckgräns, 17,2 °/o förlängning och 505
kp/mm2 elasticitetsmodul. Dessa egenskaper gör fi-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1()3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
