Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 10 - Andras erfarenheter - Ett stabilt oxidationsmedel, av SHl - Syntes av aromater, av SHl - Austenitens kornstorlek vid induktionsuppvärmning av nickelstål, av J Murkes - Roterande elektriska förstärkarmaskiner, av R Gradin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändning vid skärning och svetsning av metaller
samt som oxidationsmedel för raketbränslen. Vidare
har föreningen större genomslagshållfasthet än
någon annan gas, ca 40 °/o större än svavelhexafluorid.
Dess genomslagshållfasthet minskas inte liksom
hexafluoridens vid bestrålning med högenergetiska
partiklar. Perklorylfluorid kan därför användas i
högspänningssystem där dess oxiderande verkan
inte är ofördelaktig.
Föreningen har liten giftverkan; apor har t.ex. inte
påverkats av en halt av 40 ml/m3 luft. Dess
huvudsakliga fysiologiska effekt är stark höjning av
blodets halt av methämoglobin, den oxiderade formen
av hämoglobin. Då cyanidförgiftning består i
minskning av methämoglobinhalten, bör perklorylfluorid
kunna användas som motgift. Man har visat att den
är effektiv vid försök med små djur (Chemical &
Engineering News 23 sept. 1957 s. 84). SHl
Syntes av aromater
Naftalen på vilken det ibland är brist i USA på
grund av den snabba ökningen av
ftalsyraanhydrid-tillverkningen kommer kanske att framställas enligt
två nya metoder. Vid den ena, som nu provas i
halvstor skala, utgår man från
petroleumprodukter, vid den andra, som ännu är på
laboratoriestadiet, är råvaran högkokande aromatiska extrakt,
innehållande alkylnaftalener.
Hydrodealkylering av en blandning av
svavelhaltiga och renade fotogenextrakt och avgaser från
katalytisk reformering (vätekälla) utförs vid ca
720°C i en fluidiserad sandbädd som reglerar den
starkt exoterma reaktionen. Vid ett oljeflöde av
ca 3 1/h och 42 kp/cm2 arbetstryck blir
produkt-utbytet:
Kokpunkt Halt i
tillflöde produkt
°C %> "/o
66— 93 0 6,8 bensen
93—121 0 3,9 toluen
121—210 0 1,4
210—224 1,8 34,5 naftalen
Naftalenutbytet är 36,7 °/o av tillflödet och kan
ökas till 37,3 °/o genom vidgning av
naftalenfraktio-nen så att produktens smältpunkt blir 78,0°C
(80,2°C för ren naftalen). Vid mer än 650°C
reaktionstemperatur är de flytande produkternas halt av
aromater över 99 %>, bestämd genom absorption i
svavelsyra.
För närvarande är det ekonomiskt fördelaktigt att
leda reaktionen så att huvudsakligen naftalen
erhålls. En produkt med 78,8°C smältpunkt kan lätt
tillverkas och en renare produkt kan framställas
genom bättre fraktionering. Om reformeringsgaser
är tillgängliga till bränslepris, sägs processen vara
ekonomiskt tilltalande mod dagens pris på naftalen,
men den måste konkurrera om vätgasen med vissa
andra processer.
Katalytisk hydrokrackning av högkokande
aromatiska extrakt, innehållande alkylnaftalener kan ge
tillfredsställande utbyte av naftalen och bensin med
oktantal 100 som biprodukt. Vid försök med en
alkaliserad kromoxid-aluminiumoxidkatalysator
visade sig de bästa betingelserna vara 525°C, 56
kp/cm2 och 520 m3 vätgas per ms tillflöde av ett
aromatiskt extrakt med 200—250°C kokpunkt.
Processen uppges ge de önskade aromaterna med
minsta vätgasåtgång, och den anses därför
ekonomiskt tilltalande vid tillgång på avgaser från
katalytisk reformering (Chemical & Engineering News
16 sept. 1957 s. 74—75). SHl
Austenitens kornstorlek vid
induktionsupp-värmning av nickelstål
Temperaturstegringens förlopp vid
induktionsupp-värmning av stål beror av materialets magnetiska
egenskaper, särskilt av Curiepunktens läge. Ligger
austenitpunkten Ax och Curie-punkten O nära
varandra, spelar uppvärmningen från rumstemperatur
till 6> liten roll för austenitbildningen. Ligger
däremot O väsentligt högre än A1 bildas austenit både
under och över O, dvs. både i första och andra
upphettningsintervallet.
För kolstål ändras förhållandet mellan A^-s och
<9:s lägen praktiskt taget ej med kolhalten. För
kromlegerat stål ligger <9 avsevärt högre än At vid
1 °/o Cr, och båda temperaturerna stiger vid växande
kromhalt samtidigt som de närmar sig varandra.
För nickellegerade stål närmar sig A± och O
varandra och faller vid ökande nickelhalt.
Gemensamt för nickel- och kromstål är sålunda att
det andra uppvärmningsintervallets betydelse för
austenitbildningen ökar med växande halt av
legeringsämnet. Ur kornstorlekssynpunkt beter sig
emellertid stålen helt olika, eftersom
temperaturinter-vallet mellan Curie-punkten och sluttemperaturen
ökar med nickelhalten och minskar med
kromhalten vid samma sluttemperatur. Följden är att
kornstorleken ökar med nickelhalten och minskar med
kromhalten vid induktionsuppvärmning under
samma betingelser.
Vill man erhålla lika kornstorlek i dessa två
stålsorter, bör nickelstål värmas till en lägre
sluttemperatur än kromstål. För detta uppstår dock
komplikationer genom att kromkarbider bildas;
däremot torde resonemanget utan vidare vara riktigt
för nickelstål. För att kontrollera detta har man
ulfört experiment med nickelstål, hållande 0,2—1 °/o
C och 1—10 %> Ni. Försök har till fullo bekräftat
de dragna slutsatserna. Austenitkornen växer
således dels med ökad nickelhalt, dels med minskad
uppvärmningshastighet (I N Kidin i Metallovedenie
1957 h. 9 s. 36—42). J Murkes
Roterande elektriska förstärkarmaskiner
De roterande förstärkarna används inom den
moderna regleringstekniken särskilt som slutsteg.
Närmast intresserar man sig vid behandlingen av dessa
förstärkare för de två grundstorheterna
förstärkningen F och tidskonstanten T, varav en kan väljas
fritt men där den andra då blir beroende av detta
val, eftersom kvoten F/T (anordningens effektivitet,
godhetstal) är bunden inom snäva gränser. Med en
enkel separatmagnetiserad generator nås ett
godhetstal på ca 500 och detta räcker ej för flertalet
regleringsbehov. Mera komplicerade anordningar
måste därför tillgripas och tillverkarna har lanserat
mer eller mindre geniala konstruktioner för att höja
godhetstalet. Firmanamnen på dessa konstruktioner
har så småningom trängt in i det allmänna mcd-
Tabell 1. Jämförelse mellan roterande förstärkare ocli
transduktor-förstärkare och elektroniska förstärkare
Effektområde
kW
F/T
Speciella likströmsgeneratorer .. 1—40 103- -104 10-> —1 104- -105
Leonardaggregat ................. 10—4 000 102- -103 1- -2 102- -103
Större svnkrongeneratorer ...... (10—120) • 10= 10ä- -103 10 10- -102
Mekaniska förstärkare, enstegs.. 1—3 5- 10 10’3- -10-= 103- -10’
Transduktorförstärkare ......... 10-*—10 103- -10’ 10-’ —1 10<- -105
Enstegs rörförstärkare .......... 0—10"1 10» 10"*— 10"5 10s- -10’
Kvicksilverströmriktare ......... 1—4 000 105- -10" 10 -5 107- -108
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
