Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 11 - Kornstorleksanalys av stoft, av Wll - Kraftproduktion i Italien, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Kornstorleks fördelning för aluminiumoxidstoft enligt olika laboratorier och olika
undersökningsmetoder, t.v. primäruppgifter, t.h. analyser omräknade till fallhastighetsekvivalent diameter;
provbeteckningar enligt tabell 1.
är dock nätsiktning ofrånkomlig, då man ej bör
sedimentera stoft med kornstorlek överstigande
60 ix.
De i fig. 1 angivna analysresultaten har
omräknats till fallhastighetsekvivalent diameter,
fig. 1 t.h. Kurvornas spridning blir här
avsevärt mindre än tidigare med området 9—13 [x
för 50 % återstod för de flesta kurvorna. För
kurva 2, som visar större kornstorlekar än
övriga analyser, har vid kontrollprov
konstaterats agglomeration på grund av olämplig
sedi-mentationsvätska.
Omräkningen till fallhastighetsekvivalent
diameter medför bl.a. att korn med tätheten
> 1 g/cm3 kommer att rubriceras som grövre
korn med tätheten 1 g/cm3, fig. 2.
Slutord
Ingen av de för närvarande använda
metoderna för kornstorleksanalys av stoft är ur alla
synpunkter idealisk. Någon sådan universal-
Fig. 2. Omräkning av nätsiktad diameter d0 till
fallhastighetsekvivalent diameter d,;-sfäriska korn,
- - kubiska korn.
metod är knappast heller tänkbar på grund av
de stora variationerna i egenskaper hos stoft
av olika slag. De analyser det här är fråga om
är mättekniskt mycket svåra, och det ligger
därför i sakens natur att olika metoder får
komplettera varandra. Avvikelserna mellan
analyser från olika laboratorier synes dock
ibland vara onödigt stora.
För såväl köpare som tillverkare av
stoft-avskiljare skulle det vara till stor fördel om
man kunde komma överens om vilka
analysmetoder som lämpligen bör användas samt
noggranna riktlinjer för dessa. Man bör också
genom jämförande mätningar söka skaffa sig
en säkrare bas för omräkningar. Genom en
standardisering på stoftanalysområdet skulle
man otvivelaktigt vinna många fördelar, och
många missförstånd och oklarheter skulle
kunna undvikas. Wll
Kraftproduktion i Italien. Först nyligen har
framlagts statistik över energi- och effekttillgången
i Italien under 1956 och prognoser för de närmaste
åren. Ultimo 1956 var den installerade effekten
12 400 MW, varav 79,2 %> vattenkraft, 18,6 %>
termisk och 2,2 °/o naturgaskraft. Under året ökade
vattenkraften med 8,6 °/o, värmekraften med 12,1 °/o
medan naturgaskraften ej ökade alls. Totalt ökade
den installerade effekten under 1956 med 1 021 MW.
Härav kommer 884 MW på Norditalien, 132 MW på
landets centrala del och 5 MW på södra Italien.
Bland nyanläggningarna märkes kraftstationerna
Premaddio om 144 MW, Egna 128 MW, Cimego 220
MW och magasinet vid Cancano om 124 milj. m3.
Energiproduktionen var under 1956 i hela landet
40 700 MkWh. För de närmaste åren förutses
följande tillskott genom nyanläggningar:
Vattenkraft Värmekraft
Naturgaskraft
1957 Effekt . .... MW 484 105 —
Energi . . MkWh 1 694 878 —
1958 Effekt .. –– MW 356 558 —
Energi . . MkWh 1 246 2 511 —
1959 Effekt .. .... MW 102 208 28
Energi . . MkWh 358 936 196
1960 Effekt . .... MW 180 29
Energi . . MkWh 630 200
(P Frosini i Giornale del Genio Civile.) G Lbg
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
