Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Meteorologi och hydrologi inom kraftindustrin. Prognoser, av Alf Nyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilka två är kända och två okända. När
flödet uppgår till 10 m3/s, skulle de två kända
värdena — magasinerad snömängd och dagens
längd — insättas i ekvationen, varefter de två
okända — medeltemperatur och nederbörd
under maj — måste förutsägas. Om dessa två
senare element kan förutsägas, torde det alltså
vara möjligt att ånge tidpunkten för maximala
vårflödet med en tämligen god säkerhet, men
det måste framhållas, att undersökningen
endast är preliminär och att metoden bör prövas
för olika sjöar och under en längre följd av år.
Variationer i tillrinningen
Det är för kraftföretagen viktigt att känna till
mängden av vatten som kan bli tillgängligt vid
varje tidpunkt, särskilt när vattenståndet
befinner sig i närheten av dämningsgränsen eller
kanske ännu mera sänkningsgränsen.
Vid K Byrdes beräkningar av tidpunkten för
vårflödets maximum visade sig" att flera olika
faktorer inverkade, men medeltemperaturen
syntes ha det största inflytandet.
Överhuvudtaget är det klart att flödets variationer har
ett starkt samband med fluktuationerna i
temperaturen.
Problemet att förutsäga variationerna i
avrinningen under snösmältningen har undersökts
av bl.a. A Forsman som studerat ett område
vid sjön Äcklingen i Jämtland.
Tillrinningsom-rådet omfattar 149 knr och består till större
delen av ett fjällområde med högsta topp 1 220
m över havet, medan sjön ligger 400 m
över havet. I detta område reagerar
vatten-föringen i tillflödena till Äcklingen mycket
snabbt på regn och snösmältning. Man har
således en tämligen stor behållare, som fångar
upp regn- och smältvatten från ett stort område
med endast kortvarig fördröjning. Nyttiga
tillrinningen T uttryckt i m3/s har satts i relation
till vissa funktioner av lufttemperaturen.
Bl.a. har undersökts om lufttemperaturen
vid några meteorologiska stationer kan lämpa
sig för beräkning av tillrinningen till
Äcklingen. Stationen Björkedet har därvidlag synts
lämpligast. Stationen ligger drygt 30 km norr
om Äcklingen på en höjd av 445 m över havet.
Med hänsyn till normalt temperaturavtagande
med höjden har temperaturerna vid Björkedet
t minskats med 1°, 2° resp. 3° för att göra dem
representativa för de högre nivåerna inom
Äcklingens tillrinningsområde. Dessa
reducerade temperaturer jämte den observerade
oreducerade temperaturen har multiplicerats med
vissa koefficienter motsvarande de olika
nivåernas area. Temperatursummorna bildades
således enligt följande formel:
ta = 5t + 2-2 (t — 1) + 3-2 (t — 2) +
+ 0,2-2 (t— 3)
där t betecknar temperaturen kl. 7 i Björkedet.
Alla negativa värden har satts lika med noll.
Forsman sätter sedan nyttiga tillrinningen
T = kta.
T och ta utgör medeltalet under 10 dagar.
Fig. 2. Tillrinning till sjön Äcklingen 1956; -
verklig nyttig tillrinning, tio-dagars-medelvärde,–-
beräknad nyttig tillrinning, ––- verklig nyttig
tillrinning, dagliga värden.
Sambandet mellan temperatursumman och
den verkliga tillrinningen är uppenbart, fig. 2,
och bör kunna utnyttjas, men det är klart att
man icke kan nå fram till en fullgod prognos
med användande av enbart temperaturer. I
början av vårfloden finns det en fördröjning
av flödet i förhållande till temperaturen och
under den senare delen av vårflödet är den
verkliga tillrinningen mycket mindre än den
beräknade.
En undersökning över vårflödets variation
med temperaturen har också utförts för
Borgasjön av M Sundberg-Falkenmark. Eftersom
sambandet mellan tillrinning och
lufttemperatur kan väntas vara olika starkt under olika
delar av vårflödesperioden har en
periodindelning företagits och periodmedelvärdena
studerats. Periodlängden har satts till en vecka.
Veckorna har numrerats med utgångspunkt
från en för vårflödets begynnande någorlunda
representativ referensdag. Som sådan har valts
den dag då luftens dygnsmedeltemperatur,
nedan kallad lufttemperaturen, för första gången
överstigit 0°.
Sambanden mellan periodmedelvärdena av
tillrinningen och lufttemperaturen samt övriga
i det följande medtagna faktorer har beräknats
med hjälp av korrelationsmetoden och
uttryckts i form av regressionsekvationer. Nyttiga
tillrinningen T har beräknats ur värdena på
vattenstånd och vattenföring vid Borgasjöns
utlopp; lufttemperaturen t har hämtats från
den relativt närliggande meteorologiska statio-
Tabell 2. Den nyttiga tillrinningen under vårflödesperioden
Vecka 1 [-Regressions-ekvation-] {+Regressions- ekvation+} 1\ = 1,7 tx + 2,3 [-Korrelationskoefficient-] {+Korrelations- koefficient+} r ± 2or 0,70 ± 0,32 [-Medel-tillrinning-] {+Medel- tillrinning+} ms/s 4,9 [-Standardavvikelse-] {+Standard- avvikelse+} Orp 2,5 [-Standardavvikelse-] {+Standard- avvikelse+} från
re-gressions-ekvatio-nen St 1,7
2 T2 = 5,4 t2 + 5,1 0,94 ± 0,06 11,6 8,8 2,9
3 Ts = 3,9 t3 + 10,4 0,75 ± 0,28 20 13 8,4
4 1\ = 9,3 t, + 5,6 0,94 ± 0,07 40 29 9,6
5 T- = 7,2 t. + 24,0 0,53 ± 0,46 52 26 22
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
