Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Andras erfarenheter - Vibration vid gjutning, av SHl - Böcker - Sveriges energiförsörjning, av Lr - Handbok i bergspräningsteknik, av E R—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullt utredd. Några anser att primära kristaller slås
sönder varefter fragmenten verkar som
kristallisa-tionskärnor i den kvarstående smältan. Andra tror
att vibrationerna påverkar relationen mellan
kri-stallisationskärnornas tillväxthastighet och storlek.
Aluminiumlegeringar med 1,8 eller 4 °/o Fe eller
12 »/o Si har vid gjutning vibrerats med en frekvens
av 8 kHz. Härvid har vibrationerna överförts till
smältan genom elektromagnetisk induktion, genom
införande av en vibrationsgivare i den flytande
metallen eller genom vibrering av formen. Den
andra av dessa metoder sägs vara lämpligast för höga
frekvenser. Utom vibrationernas frekvens är deras
amplitud av stor betydelse.
En betydande kornförfining hos en stor del av ett
cylindriskt gjutstycke har iakttagits hos aluminium
och en legering med 1,8 %> Fe när givarens
amplitud var 25 (x; vid gjutning av en platta begränsades
kornförfiningen till ett område intill givaren. En
legering med 4 %> Fe, soin visar betydande segring
vid vanlig gjutning, fick inte finare korn vid
vibration men ingen som helst segring uppstod.
En legering med 12 %> Si göts under betingelser
vid vilka metallen kunde ta upp gaser. Vid vanlig
gjutning blev gjutstyckena därför porösa. Genom
vibration minskades porositeten vanligen avsevärt,
men resultaten blev ojämna. Materialets brottgräns
ökades med ca 10 °/o genom vibreringen, men det
är inte utrett om detta beror på minskning av
porositeten eller på kornförfining.
Kopparlegeringar har provats med 0,06 och 20 kHz
vibrationer; de förra överfördes genom formen, de
senare genom neddoppning av en givare. Ett
betydande antal olika legeringar har undersökts. Av
dessa gav aluminium-kopparlegeringar resultat som
berodde på de andra element som ingick i
legeringen. Den binära legeringen visade kornförfining
och förbättring av de mekaniska egenskaperna när
den vibrerades med den högre frekvensen. På
legeringar, innehållande kornförfinande tillsatser, hade
vibrering emellertid liten verkan på kornstorleken
och egenskaperna. Detsamma gällde för manganbrons
(60,59 »/o Cu, 5,46 %> Al, 3,00 °/o Fe, 4,07 °/0 Mn).
För en mässing, innehållande 63,53 °/o Cu, 0,46 °/o
Fe, 0,93 °/o Sn, 2,12 %> Pb, erhölls kornförfining och
förbättring av de mekaniska egenskaperna, särskilt
när legeringen göts i en vattenkyld form, vibrerad
med 0,06 kHz (Metal Industry 8 nov. 1957 s. 400,
402). SHl
böcker
Sveriges energiförsörjning, 2:a uppl., av Erik
Blomquist. Industrins Upplysningstjänst,
Stockholm 1957. 99 s., ill. 4,50 kr.
Utvecklingen av den svenska energiförsörjningen
följes ej kontinuerligt av någon officiell institution
eller något företag. Av denna anledning finnes ej
heller officiell statistik över energiförsörjningen.
Detta torde vara en av orsakerna till att de olika
energikällorna, t.ex. vattenkraften, brännveden och
importbränslena oftast behandlas var för sig utan
beaktande av det inbördes sambandet dem emellan.
Det är därför en vällovlig gärning att sprida
upplysning om energiförsörjningens odelbarhet, såsom
skett i här föreliggande skrift.
Efter en inledande översikt över energibegreppet
och dess omfattning genomgås i olika avsnitt
produktionen och förbrukningen av olika energiformer
i vårt land samt de uppskattade energitillgångarna.
Den inhemska vattenkraften och elförsörjningen har
fått huvudparten av innehållet, nära hälften av
bela boken, medan däremot de flytande bränslena
behandlats mycket summariskt. Detta
sammanhänger sannolikt med den rikliga tillgången på
officiell statistik inom elförsörjningen, som starkt
kontrasterar mot knappheten på data för
oljeförsörjningen. En något jämnare avvägning hade trots
detta varit önskvärd. I ett slutavsnitt behandlas
energiförsörjningen som helhet. Detta utgör i stort
sett en sammanfattning av de resultat, som
publicerats av 1951 års bränsleutredning och boken
avslutas också med det av denna utredning
framlagda programmet för en framtida aktiv
energipolitik.
Trots det stora utrymme, som ägnats åt
vattenkraften och elförsörjningen, kan jag ej undvika att
kritisera den kvalitativa och kvantitativa roll som
tilldelats elektriciteten. Det framhålles således att
denna energikälla är för dyr för värmeändamål och
huvudsakligen bör reserveras för mera
kvalificerade ändamål, belysning och arbete. Trots detta
anses vattenkraften ur energisynpunkt endast
motsvara elektricitetens termiska energiinnehåll,
varigenom den beräknas utgöra endast 12 °/o av den
totala energibalansen. Enligt min flera gånger
redovisade uppfattning (Tekn. T. 1957, s. 405) måste
vattenkraften numera praktiskt taget jämställas med
den ångkraft den ersätter i elförsörjningsapparaten
och blir då 30 °/o av den totala energimängden.
Elektriciteten är dock ej bunden till användning för
belysning och mekaniskt arbete utan ungefär 1/3
av elkonsumtionen åtgår numera till elvärme inom
hushåll och industri.
Trots de här gjorda anmärkningarna kan man
varmt rekommendera boken såsom en god
informationskälla inom detta viktiga och aktuella
område. Lr
Handbok i bergsprängningteknik,
kompletteringsblad nr 1, 2 (med pärm), 3, 4 och 5, av
K H Fraenkel. Atlas Diesel, Stockholm —
Sandvikens Jernverk, Sandviken 1956. 122 + 119 +
136 + 97 + 74 s. 13 + 20 + 14 + 12 + 11 kr.
De första delarna av detta standardverk i
lösblad-system utkom redan 1953 (Tekn. T. 1953 s. 1009).
Komplettering nr 1 omfattar "Bergsprängning i
Storbritannien" av D H Brook och D Stenhouse
(46 s.), "Brittiska sprängämnen för civilt bruk" av
S H Davidson (42 s.) och "Pallbrytning i svenska
kalkstensbrott" av I Janelid (32 s.). De engelska
uppsatserna är av stort intresse ty av dem framgår
de skillnader, som finns mellan svensk och engelsk
borrnings- och sprängningsteknik. Vissa
specialuttryck erhåller även sin förklaring. Janelids
uppsats om pallbrytningen i svenska kalkstensbrott är
resultat av en ingående undersökning av de olika
detaljoperationerna, diskussion av därvid vunna
resultat och uppdragning av riktlinjer för den
framtida utvecklingen.
I komplettering nr 2 ingår "Bergarters borrbarhet
vid skärande borrning" av R Shepherd (46 s.),
"Sprängning för gatuskärningar och rörgravar" av
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
