Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 13 - Minnen i elektroniska siffermaskiner, av Carl-Ivar Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Ferritkärnan reagerar vid den upptill visade
strömpulsen med en nedtill visad spännings puls.
nent lagra information utan tillförsel av energi.
Detta önskemål uppfylles av minnen, som
grundar sig på den remanenta magnetismen.
Speciellt viktig är denna synpunkt när det
gäller databehandling.
Det magnetiska trumminnet (Tekn. T. 1950
s. 661; 1953 s. 845; 1955 s. 289) består av en
cylinder av icke magnetiskt material
(lämpligen mässing) belagd med ett magnetiskt skikt
vanligen bestående av järnoxid. Magnetiska
huvuden är placerade längs generatriser på
trumman. Man har ett litet luftgap på någon
hundradels millimeter mellan huvud och
trum-yta. Trumman drives runt av en elektromotor,
och mot varje huvud svarar en
informationskanal (spår) på trumman, i vilken binära
siffror representerade av magnetiserade fläckar
kan skrivas och läsas av huvudet (fig. 2).
Vanligen lagras ett informationsblock i varje
kanal. Om trumman fungerar som yttre minne
kan man låta varje trumadress svara mot ett
bestämt magnethuvud. Valet av huvud kan
göras med reläer eller, vilket är bättre, med en
elektronisk omkastare. I senare fallet bestäms
åtkomsttiden av trummans varvtal.
Om ett skriv- och ett läshuvud placeras på
samma kanal, kan den del av trumkanalen,
som ligger mellan huvudena, fungera som ett
fördröjningsmedium, och huvudena
hopkopplas så, att ett cirkulerande trumminne erhålles
(fig. 2). Flera par sådana huvuden kan
placeras på samma kanal. I siffermaskiner med
Fig. 5. Kärnmatris.
trumma som enda inre minne kan man på
detta sätt få ett mindre antal register med
väsentligt kortare åtkomsttid än för trumminnet
i övrigt (Elektro-Data’s maskin Datatron).
Magnettrumman har relativt lång åtkomsttid
(7—50 ms, räknat på en kanal) men har i
gengäld hög tillförlitlighet och medger hög
lagringskapacitet till låg kostnad. Ett medelstort
trumminne för t.ex. 4 000 ord, 3 000 r/m och
elektronisk väljning kostar ca 0,20 kr/bit®.
Magnetbandminnet kommer i fråga för
databehandling där man har att göra med stora
mängder information och där trumminnet inte
räcker till som yttre minne. Vanligen
använder man 13 eller 16 mm plastband med
informationen uppdelad i flera (t.ex. 7 eller 8)
parallella kanaler. En läs- och skrivstation består
där av ett block av magnetiska huvuden, ett
för varje kanal. Ofta låter man kanalerna svara
mot positionerna i ett tecken
(serie-parallell-överföring). En bandrulle kan lagra flera
miljoner tecken (6—20 tecken per mm), som
grupperas i direkt adresserbara block.
Läs-skrivhastigheten kan göras så hög som 60 000
tecken per sekund. Bandhastigheter på upp till
4 m/s förekommer. En nackdel med
bandminnet är att åtkomsttiden vid sökning efter ett
visst block på bandet kan bli mycket lång,
det kan ta exempelvis 10 minuter att spola
igenom en rulle. På flera företag i USA
arbetar man med att söka lösa problemet att
konstruera ett snabbåtkomstminne, som har en
kapacitet av några miljoner tecken, och där
åtkomsttiden har pressats ned till några
sekunder.
Det har länge varit uppenbart att ett inre
snabbminne av stor kapacitet är ett önskemål
när det gäller rena beräkningsuppgifter på
siffermaskiner. Efterhand som man fått ökade
erfarenheter av databehandling i större skala,
har det visat sig att man, för att rätt kunna
utnyttja de stora, effektiva yttre minnena, även
här måste ställa mycket stora krav på det inre
minnet och eventuellt placera ett buffertminne
mellan magnetbanden och snabbminnet (IBM
777 Tape Becord Coordinator).
Vid sidan om inre och yttre minnen utgör
buffertminnen en tredje kategori av minnen,
som fyller viktiga uppgifter som mellanlager
vid överföring av information mellan olika
delar av ett databehandlande system. Förutom
nämnda funktion mellan magnetband och
snabbminne kan nämnas överföring hålkort—
inre minne, inre minne—hålkort samt inre
minne—snabbskrivare.
Av alla minnestyper, som hittills utvecklats,
torde det magnetiska kärnminnet erbjuda de
bästa möjligheterna till konstruktion av goda
snabb- och buffertminnen.
Hösten 1956 ersatte Åtvidabergs
Elektronikavdelning Williams-minnet i
Matematikmaskinnämndens Besk med ett kärnminne för 1 024
helord (dubbelt mot det tidigare minnets
kapacitet). Samma minneskonstruktion har
utnyttjats i den danska siffermaskinen Dask och i
Saabs Sara. Ett dubbelt så stort kärnminne
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
