Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 13 - Minnen i elektroniska siffermaskiner, av Carl-Ivar Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de binära siffrorna inom tecknen behandlas
parallellt, talar man om
serie-parallellöverföring.
Cirkulerande minne
Minnen tillhörande gruppen cirkulerande
minnen är typiska serieminnen, i vilka
informationen cirkulerar i form av impulser i en
fördröjningsanordning (fig. 1). Informationen
måste ständigt regenereras med hjälp av aktiva
elektroniska kretsar, och skrivning och
läsning måste ske i synkronism med denna
regenerering. Åtkomsttiden blir i allmänhet relativt
lång, och optimal kodning är ofta önskvärd.
Kvicksilverminnets fördröjningsanordning
består av ett rör fyllt ined kvicksilver (Tekn. T.
1951 s. 24). Sändaren, en piezoelektrisk
kristall, exciterar akustiska impulser i
kvicksilvret, som fortplantas i riktning mot mottagaren,
där de återigen på piezoelektrisk väg
omvandlas till elektriska impulser. Pulståget i röret,
representerande binära ettor och nollor,
regenereras genom att förstärkas och därefter åter
tillföras sändaren. För varje "varv"
synkroniseras impulserna med hjälp av en
elektronisk grind styrd med klockpulser.
Fördröjningslinjen kan motta ny information via
grinden. Kvicksilverlinjer kan byggas för upp
till 5 MHz pulsfrekvens och 1 ms fördröjning.
Tillförlitligheten hos ett kvicksilverminne kan
göras god, men det kräver stor volym, har hög
vikt, och priset är högt: ca 3 kr. per bit för
en medelstor siffermaskin.
Temperaturkänsligheten är också en besvärande nackdel.
Livslängden kan betraktas som praktiskt taget
obegränsad. Kända maskiner med
kvicksilverminne är Edsac och Leo i England, Edvac,
Seac och Dyseac i USA.
Det magnetostriktiva minnet (Tekn. T. 1956
s. 601) har ej de flesta av kvicksilverminnets
nackdelar. I nickelfördröjningsledningen
utnyttjar man magnetostriktion för att alstra
akustiska impulser i en nickeltråd.
Nickeltråden kan böjas med en krökningsradie av 10—
20 cm och tillhörande kretsar kan byggas
mycket kompakt med ett fåtal rör eller
transistorer. Pulsfrekvenser på upp till 1 MHz och
fördröjningar på 5 ms kan uppnås.
Temperaturens inverkan kan nästan helt elimineras
genom användning av en lämplig Ni-Fe-legering.
Nickellinjer används med fördel som inre
minne med relativt begränsad kapacitet i
seriemaskiner med måttlig pulsfrekvens (Ferranti
och Elliott Brothers i England)6.
Trumminnet som beskrivs senare kan även
användas som ett cirkulerande minne.
Elektrostatiska minnen
I kcitodstråleminnet eller Williams-minnet,
efter uppfinnaren F C Williams vid
Manchester University (Tekn. T. 1955 s. 281), lagras
binära siffror i form av elektrostatiska
laddningar på skärmen i ett katodstrålerör.
Ungefär 1 000 bit kan lagras i ett rör, och
åtkomsttiden är av storleksordningen 10 |xs.
Informationen måste regenereras cykliskt genom av-
sökning med elektronstrålen. Med
katodstråle-minnet blev det för första gången möjligt att
bygga snabba parallellmaskiner med relativt
hög minneskapacitet, och denna minnestyp
används fortfarande i ett stort antal maskiner
i Europa och USA. Williams-minnet har
successivt förbättrats bl.a. genom användning av
specialrör, men dess största nackdel är
alltjämt, att man trots omsorgsfull service måste
räkna med en besvärande frekvens av
sporadiska fel. Williams-minnet kostar ungefär lika
mycket som kvicksilverminnet i anskaffning,
inen underhållskostnaderna är högre.
I diod-kondensator minnet består
minneselementet av en kondensator, som laddas och
urladdas med hjälp av två dioder. De båda
laddningstillstånden representerar de binära
siffrorna 0 och 1. Liksom i Williams-minnet är
cyklisk regeneration nödvändig därför att
kon-densatorladdningen läcker bort genom
dioderna. Kondensatorminnet lämpar sig bra för
parallelldrift och medger mycket kort
åtkomsttid. Läsning med efterföljande återinskrivning
kan göras på ett par mikrosekunder.
Kostnaden per bit är dock minst dubbelt så stor som
för kvicksilver- eller Williams-minnet.
Principen har använts av bl.a. EMI Electronics
Ltd. i England.
Magnetiska minnen
Gemensamt för hittills beskrivna minnestyper
är, att informationen ständigt måste "hållas
vid liv" med hjälp av aktiva elektroniska
kretsar, som på ett eller annat sätt sörjer för
en regeneration. Vid exempelvis ett
strömavbrott kommer innehållet i minnet att helt
försvinna. Man kan avsevärt minska riskerna
för oavsiktlig tömning av minnet genom att
använda ett medium, som förmår att perma-
Fig. 2.
Magnetisk trumma och
cirkulerande [-informationskanal.-]
{+informations-
kanal.+}
Fig. 3. Ferritkärna med hystereskurva.
308 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
