Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Vapensystem och systemanalys, av Olof Holme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fortskridande uppdelningen i
specificerade undersystem representerar ett
informationsflöde från de högre nivåerna till de lägre.
Det måste emellertid även gå en ström av
information i motsatt riktning, så att den
ursprungliga matematiska modellen på de högre
nivåerna modifieras och bringas närmare
verkligheten med ledning av de rön, som gjorts på
de lägre nivåerna. Utvecklingen av ett
vapensystem kan därför betraktas som en
iterations-process, där informationen löper i slutna
kretsar och med varje varv för problemet närmare
sin lösning.
Liksom varje annan iterationsprocess
konvergerar denna snabbare, ju bättre den första
ansatsen överensstämmer med den slutliga
lösningen. Det är därför av största betydelse, att
inom den grupp, som skall utföra
systemanalysen på de högsta nivåerna, finns tillräcklig
sakkunskap inom alla de områden av tekniken,
som beröres av systemet, så att å ena sidan
teknikens möjligheter fullt utnyttjas, och å
andra sidan specifikationerna för
undersystemen icke blir orimliga. Denna sakkunskap är
även nödvändig för att informationen från de
lägre nivåerna skall kunna tillgodogöras på
bästa sätt.
Ä andra sidan kräves av dem som sysslar med
systemen på lägre nivå tillräcklig förståelse för
de stora sammanhangen för att de skall kunna
föreslå ändringar i specifikationerna, som de
med sin större sakkunskap inom sitt
specialområde bedömer kunna bidra till en bättre
lösning av problemen på högre nivå. Om detta
skall fungera tillfredsställande får
informationen till en systemanalysgrupp på lägre nivå
inte endast bestå av specifikationen för det
speciella undersystem, som gruppen skall
bearbeta, utan måste även omfatta en orientering
om systemet i sin helhet.
Av största betydelse är, att
informationsflödet från högre till lägre nivå inte
begränsas av onödigt stränga sekretessbestämmelser.
Många exempel finnes på att brist på
information nedåt medfört avsevärda förseningar i
utvecklingen av vapensystem, medan ett fritt
utbyte av information verkat stimulerande på
arbetet och ibland medfört, att en teknik, som
ursprungligen utvecklats för ett visst
specialområde, funnit en oväntad användning på
andra håll.
Speciella problem
l)e största svårigheterna vid analysen av
vapensystem orsakas av den långa tid, i regel
5—10 år, som förflyter från det beslut om
utveckling av ett nytt vapensystem fattats, tills
systemet kan tas i tjänst. Räknar man sedan
med en tjänstetid av kanske 10 år för systemet,
måste dess specifikation grundas på prognoser,
som sträcker sig bortåt 20 år framåt i tiden.
Prognoserna måste omfatta både den
tekniska utvecklingen, såväl hos oss som hos
fienden, och det politiska läget, så att krigsrisken
och den allmänna karaktären av ett eventuellt
krig kan bedömas. Prognoserna måste
revideras under utvecklingsarbetets gång, med
ändringar i vapensystemets specifikation som
följd. Efter SP ni varje ändring i regel medför en
fördröjning av systemets leverans, är det av
största vikt, att prognoserna från början görs
så pålitliga som möjligt.
En fara ligger i att man ger
utvecklingsarbetet en för trång ekonomisk ram, så att det
planerade tidsschemat inte kan hållas. Ju mera
utvecklingsarbetet drar ut på tiden, desto flera
ändringar måste på grund av teknikens
utveckling göras i specifikationen. Dessa ändringar
medför ytterligare förseningar, som i sin tur
drar med sig nya ändringar;
iterationsprocessen konvergerar icke och man ställes slutligen
inför valet att antingen fastställa
specifikationen och acceptera ett system, som är omodernt
redan före leveransen, eller lägga ned hela
projektet.
Systemanalysen består inte enbart i att finna
en tekniskt genomförbar lösning till ett
system-problem. Den har även en administrativ sida,
nämligen planering för utveckling, provning
och tillverkning, så att tillgänglig kapacitet
utnyttjas på bästa sätt. Redan från början måste
nian också försöka överblicka alla med
systemet förknippade kostnader, såsom
utvecklings-ocli tillverkningskostnad för systemets
komponenter och de årliga kostnaderna för det
färdiga systemet. Speciellt viktigt är, att hänsyn
tas till alla direkta och indirekta kostnader,
då en jämförelse skall göras mellan två
vapensystem av helt olika karaktär, avsedda för en
och samma uppgift, t.ex. jaktflyg kontra
luftvärnsrobotar för försvar mot bombplan,
attackflyg kontra robotbeväpnade fartyg för anfall
mot invasionsföretag över havet eller
attackflyg kontra stridsvagnar och artilleri för att
möta överraskande landstigningsföretag.
Slutord
Väsentligt för en god försvarseffekt är att man
kan arbeta metodiskt på lång sikt. Behovet av
kvalificerad personal i försvarets tjänst är
stort. Utan ett gott samarbete mellan militära
och industriella praktiker och tekniska
teoretiker alla med höga kvalifikationer går det
inte nu för tiden att vidmakthålla ett effektivt
försvar.
I USA där man liar samma problem som vi
med låga statliga löner jämfört med industrins
löner har man för att kunna anställa
kvalificerad personal organiserat speciella
utredningsinstitut för försvarets operationsanalys och
systemanalysproblem.
Motsvarande finns i vårt land inom de större
försvarsindustrierna, men även försvaret har
inom ramen för sina stater bildat motsvarande
grupper både vid staber, förvaltningar ocli
Försvarets Forskningsanstalt.
Från och med den 1 juli 1958 torde dock
ope-rationsanalysorgan, systemanalysorgan och
planeringsavdelningar vara officiellt organiserade
även i Sverige.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
