Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Fältarbeten, av Patrik von Friesendorff och Börje Fredholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller bergsprängning. Vägarna måste därför
byggas i sådan terräng, som omedelbart efter
grovbrytning och planering medger trafik —
även om våglängden härigenom ökar. Vägen
behöver icke byggas starkare än att den håller
för de fordon som i det aktuella fallet skall
passeras, fig. 2.
Inom armén arbetar man därför med att finna
metoder och maskiner för att bygga vad som kan
kallas för "snabba vägar". Härvidlag försöker
man i möjligaste mån utnyttja civila
erfarenheter från bl.a. skogsbrukets vägbyggnader.
Dessa försök utförs ofta i samarbete med de
skogsvårdande myndigheterna och de stora
skogsbolagen. Härigenom kan
försöksverksamheten komma även dessa tillgodo genom att
den militära vägen med relativt enkla och
billiga åtgärder förstärkes till önskad bärighet
och hållbarhet.
Vintertid måste vägar snabbt kunna plogas —
även i obanad terräng. Frusen mark medger
efter snöavtäckning trafik med motorfordon.
Utnyttjas denna möjlighet ökar våra förbands
rörlighet. Även här kan det civila skogsbrukets
erfarenheter utnyttjas i försvarets tjänst.
Någon långtidsplanering är dock sällan möjlig.
Kravet på snabbhet medger i regel icke att
man utnyttjar sådana metoder som att genom
snöavtäckning i förväg bringa ofrusna myrar
att frysa till eller att genom sprängning
förbereda block- eller stenterräng för passage.
Landsvägsbroar
Inom armén utgör nu den efter andra
världskriget från västmakterna inköpta
balkbromate-rielen den huvudsakliga utrustningen för
byggnad av fasta broar, fig. 3. Materielen är
konstruerad efter bygglådsprincipen. Av ramar
sammanfogas huvudbalkar mellan vilka
brobanan monteras. Bron byggs på ett
lanseringsupplag av rullar. Med enkla hjälpmedel kan
den sedan rullas ut över vattendraget och
sänkas ned på upplagen.
Genom att variera huvudbalkarnas
uppbyggnad kan man utnyttja materielen för vitt skilda
broklasser och brolängder. Maximal brolängd
i ett spann är 70 m för 20 t trafik och 60 m
för 50 t trafik. Vid längre broar kan även
mellanstöd (pelare) byggas. Ur
materielbesparings-synpunkt är det givetvis önskvärt att härvid
bygga kontinuerliga huvudbalkar. På grund
av den långa tid som i allmänhet i sådana fall
fordras och de svårigheter det innebär att
bygga upp stöden till exakt höjd måste
huvud-balkarna i flerspannsbroar ofta byggas med
leder över mellanstöden, fig. 4. Materialet
motsvarar närmast St 52 och de anförda
belastningarna har beräknats för en tillåten
påkänning av 22 kp/mnr. Denna jämfört med civila
förhållanden låga säkerhetsgrad kan medges på
grund av att trafiken över de militära broarna
ständigt övervakas såväl vad avser fordons
tyngd som hastighet.
De låga elementvikterna — tyngsta
elementet väger 270 kg — medger att materielen kan
Fig. 4. Bro med
led över stöden.
Fig. 5.
Järnvägs-krigsbro.
byggas utan maskinella hjälpmedel, vilket ofta
är en fördel. Balkbromaterielen måste anses
som modern, utom vad avser byggnadstiden.
Denna är väl lång för att materielen skall
motsvara kraven på stridsfältet. För de bakre
förbindelserna är byggnadstiderna dock fullt
godtagbara.
Järnvägsbroar
För långväga transporter måste järnväg anlitas
så länge detta är möjligt. Förstörda
järnvägsbroar måste därför kunna ersättas. Härför
användes järnvägskrigsbromateriel
(fackverksbro), som vanligen byggs frisvävande från ena
stranden.
För närvarande pågår anskaffning av modern
sådan materiel av tysk konstruktion som
komplement till vår äldre materiel av typ
Roth-Wagner. Med hänsyn till de trafiklaster, som
skall överföras, blir alla detaljer större än vid
materiel för övriga krigsbroar. Av denna
anledning kan ej hela fackverkselement motsva-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
