Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Roboten — atomålderns vapenbärare, av Evert Silvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. -i.
Amerikansk luftförsvarsrobot
"Romare".
Fig. 5.
Jaktrobottyper,
skala 1 : 100.
svaret ingående system. Exempel finnes på att
förespråkare för olika försvarsgrenar och
vapenslag i redligt nit att följa utvecklingen
föreslagit robotar, som med all sannolikhet blir
underlägsna andra försvarsmedel från
stridsekonomisk synpunkt. Utveckling av robotar är
alltför komplicerad, personalkrävande och
kostsam för att ens stormakter skall ha råd att
avstå från jämförande analyser av sådana
vapensystem där robotar skall ingå.
Industriell omläggning
Automatiken gör roboten mer komplicerad.
Projektering och konstruktion kräver avsevärd
ingenjörskapacitet under det att produktionen
av de flesta typerna torde kunna
automatiseras. För projekterings- och
konstruktionsarbetet krävs tele- och servotekniker till
avsevärt större del än vid utvecklingen av flygplan.
Därmed blir naturligtvis inte de
aerodynamiska och flygmekaniska problemen mindre.
De begränsade utrymmena i roboten
framtvingar en hård miniatyrisering av den
servo-och teletekniska materielen. Tidigare ansåg
man sig kunna göra avkall på livslängden hos
de olika komponenter varmed roboten bygges
upp, eftersom roboten skall användas endast
en gång och under en tidrymd som kan räknas
i minuter. Komponenternas funktionssäkerliet
blev emellertid därvid icke acceptabel.
Numera arbetar man med väl tilltagna marginaler
på livslängden.
Utprovningen av robotar blir helt olika
ut-provningen av flygplan. Aerodynamiska och
flygmekaniska prov samt prestationsprov har
till syfte att klarlägga robotens allmänna
flygegenskaper och motorfunktionen.
Styrsystemprov skall bekräfta att styrapparaturen
medger flygning i de beräknade banorna fram till
målet och med den beräknade precisionen.
Stridsdelsprov omfattar armerings- och
initie-ringssystemen samt stridsdelens verkan i
målet. Totalprov slutligen avser hela roboten ocli
marksystemen och genomförs under
fältmässiga förhållanden.
Robotens utprovning skiljer sig från
flygplanets kanske främst genom att avsevärt färre
provtillfällen står till förfogande främst av
ekonomiska skäl, funktionssäkerheten hos varje
robotkomponent är av oerhört stor betydelse
och tillverkningen av en serie försöksrobotar
måste ske i anslutning till provverksamheten.
Resultatet av en skjutning kan nämligen
påverka utformningen av kommande robotar.
Ändringar måste kunna införas snabbt.
I ett bemannat flygplan kan föraren i många
fall ingripa och fullfölja uppdraget även om
fel skulle uppstå. Händer samma sak med en
robot kan den anses vara förbrukad till ingen
nytta. Sannolikheten för funktionsfel hos
robotar är stor, så länge man använder lödningar,
reläer och elektronrör i dagens utförande. Ett
system av 1 000 serieanslutna komponenter,
vardera med en funktionssäkerhet av 99,9 %,
resulterar i en total funktionssäkerhet av
36,6 %. Höga temperaturer, accelerationer och
ogynnsamma vibrationsnivåer i roboten under
flygningen bidrar till att öka risken för fel i
den enskilda komponenten. Problemet har i
sin helhet uppmärksammats av alla
robottillverkare. I USA arbetar ett speciellt företag,
Stellardyne Laboratory, enbart med
undersökningar och utredningar angående
tillförlitligheten hos materielen. Det har uppgivits, att i
genomsnitt 30 % av typkostnaderna används
för förbättring av funktionssäkerheten. I flera
robotutvecklade firmors organisation ingår en
grupp av tekniker med enda uppgift att
granska konstruktioner med avseende på
tillförlitligheten (Tekn. T. 1956 s. 509).
De flesta av de mindre robottyperna sprängs
efter varje försöksflygning. Endast få typer,
däribland de svenska försöksrobotarna, är
försedda med fallskärm och kan användas på
nytt. Robotens bana mäts och registreras med
yttre mätsystem, såväl optiska som
elektroniska. Uppgifter om robotens inre funktion
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
