Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - Slätsprängning, av Ulf Langefors - Hänt inom tekniken - Kurs »Beräkning av massiva betongplattor» - Utredning om Statens Nämnd för Byggnadsforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räkna med slätsprängning för nedre delen av
sidväggarna, om ej salvan lastas ut innan
slätsprängningen görs. För detta parti är alltså
utlastning ytterligare ett villkor.
Fördelar och praktiska resultat
Såväl i homogent som i inhomogent berg kan
slätsprängning ge en mycket förnäm
utmejs-ling av berget längs den önskade slutkonturen,
fig. 8. Vatten- och avloppstunnlar får
härigenom lägre effektförluster. Tak och väggar
får bättre hållfasthet. Skrotningsarbetet och
risken för nedfallande stenar blir mindre. Vid
betonggjutning direkt mot bergytan blir de
konstruktiva förutsättningarna gynnsammare och
kostnaderna väsentligt lägre.
Om berget är genomdraget av kraftiga
sprickor och slag, kan man givetvis ej undvika att
den uppkomna bergytan präglas härav, varvid
stora lokala ojämnheter uppstår. Vad man i
dessa fall primärt uppnår med
slätsprängnings-metodik är att ytterligare bildning av kraftiga
sprickor eller utvidgning och förstoring av
tidigare sprickor undvikes.
Från Stornorrfors-arbetena4 finns vackra
exempel på väl utnyttjade möjligheter att med
slätsprängning direkt i berget skära ut
önskade slutkonturer (fig. 9). Det säger sig självt
att så vackra resultat förutsätter en
målmedveten och skicklig arbetsplanering och
arbets-kontroll.
Litteratur
1. Langefors, U: Slätsprångning. Jernk. Ann. 137 (1953)
s. 436.
2. Langefors, U: Principer för lunnelsprångning. Tekn. T.
8i (1954) s. 593.
3. Bergman, S G A: Noggrann utsprångning av
bergrumssektioner genom s.k. slätsprängning. Byggmästaren 36B (1957)
s. 85.
4. Göransson, T: Stornorrfvrs: Byggandet. Tekn. T. 87
(1957) s. 1163.
hänt inom tekniken
Kurs "Beräkning av massiva betongplattor"
anordnas den 19—21 maj 1958 i Stockholm av
Svenska Teknologföreningen och Svenska Väg- och
Vattenbyggares Riksförbund. Kursen är avsedd för
alla som har att göra med beräkning av massiva
betongplattor och som äger god kännedom om
beräkning av betongkonstruktioner.
Under 1957 utkom en ny del av de statliga
betongbestämmelserna omfattande
konstruktionsbestämmelser för massiva betongplattor. I anslutning till
dessa bestämmelser utges av Statens
Betongkommitté utarbetade "Metodanvisningar", som
innehåller vissa godkända beräkningsmetoder samt
kommentarer. "Metodanvisningarna" är tämligen fyl-
liga och försedda med exempel. Då emellertid de
nya bestämmelserna till viss del innebar införandet
av helt nya teorier och beräkningsmetoder ansågs
det önskvärt att bereda dem som i olika
sammanhang skulle använda bestämmelserna tillfälle att
närmare sätta sig in i dessa nya teorier och
metoder och samtidigt få en bättre förståelse för
bestämmelsernas bakgrund.
STF och SVR anordnade därför två kurser i detta
syfte under 1957 (Tekn. T. 1957 s. 629), en
veckokurs med mera utförlig behandling av ämnet, samt
en koncentrerad kurs på två dagar. Från olika håll
har önskemål framställts om en upprepning av den
senare kursen speciellt med hänsyn till att de nya
bestämmelserna nu måste börja tillämpas.
Den nu aktuella kursen omfattar huvudsakligen de
nya metoderna för beräkning av rektangulära
plattor med jämnt fördelad belastning. För övriga typer
av plattor ges vissa riktlinjer för behandling av de
vanligast förekommande fallen. Föreläsningarna
hålles av lektor A Hillerborg, Stockholm,
utredningsman i Statens Betongkommitté vid utarbetandet av
bestämmelserna, övningsuppgifterna ledes av tekn.
lic. G Hinderson, Stockholms Stads Fastighetskontor.
Utredning om Statens Nämnd för
Byggnadsforskning. Socialministern har som utredningsmän
tillkallat generaldirektör Sixten Larsson, ordförande,
direktör Erik Severin samt direktör Sten Källenius
att verkställa utredning angående Statens Nämnds
för Byggnadsforskning organisation och
arbetsformer.
Statens Nämnd för Byggnadsforskning har enligt
sin instruktion till uppgift att främja forskning och
rationalisering inom byggnadsområdet med
huvudvikten lagd på husbyggnadsfacket. Nämndens
arbete bedrivs huvudsakligen i tre olika former:
nämnden utför forsknings- och utredningsarbete i egen
regi, lämnar forskningsuppdrag till vetenskapliga
institutioner och andra forskningsinrättningar samt
utdelar bidrag till enskilda forskare eller
institutioner för av dem bedriven forskning.
Socialministern anför emellertid att nämndens
verksamhet vid olika tillfällen har kritiserats.
Väsentligen har kritiken gällt forskningsverksamhetens
inriktning och de tillgängliga resursernas avvägning
mellan olika forskningsområden. Även nämndens
organisation och arbetsformer har givit upphov till
kritiska anmärkningar.
Sålunda framhåller Statens
Byggnadsbesparings-utredning i sitt andra betänkande (SOU 1957:47),
att nämndens arbete alltför ensidigt synes ha varit
inriktat på bostadsområdet, medan t.ex. det
offentliga byggandet ägnats en tämligen ringa
uppmärksamhet. Vidare anförs att nämndens arbete —
oaktat statsmakterna uttalat att det i första hand skulle
vara inställt på praktiskt utvecklingsarbete, som
kunde ge relativt snabbt resultat — i många fall mera
syftat till bättre tekniska lösningar av de
föreliggande problemen än till praktiska resultat.
Byggnadsbesparingsutredningen understryker
vidare att forskningsarbetet inte får isoleras från
projektverksamheten och produktionen. En motsatt
utveckling skulle lätt leda till att verksamheten
förlorade sin kontakt med det ekonomiska livet.
Utvecklingen inom Byggnadsforskningsnämnden tyder
emellertid på att forskningsuppgifterna i väsentlig
utsträckning läggs på nämndens egen personal.
Nämnden bör enligt utredningens åsikt sträva efter
att inskränka sin verksamhet till att samordna
forskningen, ta initiativ till forskningsuppgifter och
genom anslag stödja forskningsinitiativ.
I direktiven till den nu tillsatta utredningen fram-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
