Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - Väg- och vattenbyggnadslaboratoriet i Lissabon, av S Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väg- och
vatten-byggnadslaboratoriet
i Lissabon
001.6(469) : 625.7/.8
061.6(469) : 626
I Portugal liar praktiskt taget all
provnings-oeli forskningsverksamhet inom väg- ocli
vattenbyggnadstekniken koncentrerats till en enda
anläggning, Laboratorio Nacional de
Engen-haria Civil i Lissabon.
Organisation och arbetsuppgifter
Laboratoriet sorterar direkt under ministeriet
för allmänna arbeten och utgör en av
huvudavdelningarna inom detta. Man gör liär
undersökningar för alla grenar av väg- och
vatten-byggnadstekniken, alltså vattenbyggnad av alla
slag, broar, vägar, flygfält, husbyggnad osv. I
arbetsuppgifterna ingår även provning av alla
slags byggnadsmaterial såsom cement och
betong, stål, glas och keramiska produkter, trä
och impregneringsmedel m.m. Nya material
eller förfaranden får inte introduceras utan
laboratoriets godkännande. Nya
arbetsmaskiner och liknande provas likaledes. En
koncentration av all provnings- och
forskningsverksamhet på detta sätt har givetvis en hel del
fördelar. Totalkostnaderna minskas genom att
man har gemensam administration, samtidigt
som bibliotek, verkstäder och övrig teknisk
utrustning kan utnyttjas mera intensivt och
rationellt.
Laboratoriet startade för tio år sedan, och de
nuvarande anläggningarna i Lissabons utkant
blev färdiga för ca fem år sedan. Det dispo-
S Angelin
lierade området är ca 24 liar och verksamheten
är inrymd i ett flertal byggnader.
Huvudbyggnaden är 140 m lång i tre våningar pius
källarvåning, liar en golvyta på 12 000 nr och
innehåller över 250 rum, fig. 1.
Vattenbyggnadslaboratoriet är inrymt i ett par separata
byggnader med en yta av 4 600 m3.
Man har 400 anställda varav 90 ingenjörer
och tekniker. För verksamhetens finansiering
garanterar staten ett visst årsbelopp och
därutöver har man inkomster för icke statliga
uppdrag. Man tar konsulterande uppdrag inom
alla grenar av verksamheten, och dessa
arbeten är nu av ungefär samma omfattning som
arbetena för departementet.
Vattenbyggnadslaboratoriet är uppdelat på en
strömningsteknisk avdelning ocli en
hamnbyggnadsavdelning. Det strömningstekniska
laboratoriet har en yta på 1 000 nr med ungefärliga
proportionerna 20 X 50 m. Man har dessutom
ett disponibelt område omedelbart intill, som
vid behov kan utnyttjas för utomliusmodeller
eller för utbyggnad av laboratoriet. Försöken
gäller den hydrauliska utformningen av
kraftverksanläggningar och regleringsdammar för
bevattning.
I den andra avdelningen av
vattenbyggnads-laboratoriet, som har en yta av ca 3 600 nr,
utföres försök beträffande hamnar, vågbrytare,
sandvandringsproblem osv.
Den mest omfattande verksamheten utgöres
av de byggnads- och materialtekniska
institutionerna. Här provas och studeras materialens
egenskaper parallellt med de
byggnadskonstruktioner de används för. Detta har givetvis
stor inverkan vid val av material ocli
utformning av konstruktionerna och medför ofta
betydande kostnadsminskningar både för det
enskilda byggnadsverket och på längre sikt för
tillämpning av mera ekonomiska, moderna och
tidsenliga konstruktionsnormer.
Provningsmetoder
Vid laboratoriet används en avancerad teknik
för spänningsanalyser och
hållfasthetsundersökningar i skalenliga modeller. Då
konstruktionens form, belastning och övriga egenskaper
mycket realistiskt kan framställas genom en
modell, ger dylika modeller ett mera direkt
och i regel pålitligare resultat än vad man
åstadkommer med hjälp av analytiska metoder.
Speciellt har tillämpningen av modelltekniken
utvecklats mycket långt vid konstruktion av
valvdammar. Modellstudier för
spänningsanalyser utföres numera för alla större
damnipro-jekt. Utformningen av en damm undersökes i
flera alternativ, varigenom man successivt kan
förbättra dess form och därigenom uppnå det
bästa utnyttjandet av betongen. Modellerna
utförs av gips eller något lämpligt plastmaterial,
och återger icke enbart själva dammen, utan
även de ofta tämligen inhomogena
grundläggningsförhållandena reproduceras. Modellerna
görs i förhållandevis liten skala, 1: 75—1: 500,
vanligast 1: 200—1: 300. Belastningen påförs
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
Fig. 1.
Laboratorio National
de Engenharia
Civil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
