Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - Glidformar vid kraftstationsbygge, av Hans Hittenkofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Väggjutning i halva höjden.
till fyra dagar tillkom för formsättningen av
bergavjämningsformen. Tidbesparingen
gentemot traditionell lösvirkesform blev drygt
80 %.
Två monoliter med 32 m glidhöjd vid
motsatta stranden följde. Styrningsproblemen blev
här andra då en av monoliterna fick glidgjutas
till halva höjden mot en befintlig dammpelare.
Formen måste samtidigt överhöjas både på
uppströms- och ena långsidan tills pelaren
passerats. Vid sista monolitens gjutning gjorde
man ett försök att komma ifrån alla
överhöjningar genom tvångsstyrning av formen med
gejdrar. Dessa utgjordes av två DIP-balkar,
varav en på frontsidan och en på långsidan.
Balkarna fästes med bult mot den färdiga
betongen och lodades med ställskruvar. Med
rullar i förstyvningsfackverket styrdes formen
utefter de uppstickande gejdrarna. Balkarna
drogs upp med block allteftersom
formlyftningen fortskred.
Då resultatet, i synnerhet efter den sista
gjutningen, var tillfredsställande, tillämpades
glid-gjutning även för flottningsintaget. Detta
bildas av en 20 m bred och 3 m tjock
halv-cirkelformig frontplatta och två 4,2 m tjocka
stödlameller. Höjden var 20 m. Gjutningen
utfördes i två etapper med vertikal gjutfog i
frontplattan. Då kvalitetskraven var stora för
dessa gjutningar, utfördes lodrätstyrningen
"idiotsäker" med ett gejdfackverk av DIP-26,
som låstes med dragstållinor i toppen.
Ett speciellt gejdschakt, 4 x 1,5 m,
utelämnades vid gjutningen och glidformen låstes
med rullar mot eventuella avvikelser i
längd-och tvärriktning samt mot torsion av hela
systemet. Gejderna avstyvades mot den
färdig-gjutna betongen med korta stämpar.
Anordningen visade sig vara mycket pålitlig. För
stomning av bakformen användes reglar av
UNP-8 med påskruvad plank. Beglarna
tillverkades i passlängder och med bultskarv. Betong-
ytan behandlades med brädrivning och
filt-ning. Efterbehandlingen underlättades genom
att formen hade slipats före monteringen. För
slipningen användes högvarviga
vinkelslip-maskiner med elastiska slipskivor.
Vinterkylan utgjorde inget hinder för
glid-formsgjutningarna. Den sista
flottningsmono-liten utfördes den 13—19 december 1957, då
temperaturen under de första skiften var
— 30° C, utan att glidhastigheten behövde
minskas. Presenningar, som räckte från
gjut-ställningens tak till marken, skarvades på
undan för undan. Skarvarna täcktes med dubbla
bräder, upphängda i kättingar för att inte
slitas loss av vinden. Innertemperaturen hölls
med tre oljebyggtorkar på marken och några
10 kW luftvärmare utefter hängställningen.
Glidformsgjutning av tunna väggar
Vid flera av Vattenfalls byggnadsplatser har
maskinsaisväggar glidformsgjutits med gott
resultat. Gjutningarna har utförts parvis, dvs.
två väggformar kopplade med gemensam
plattform har gjutits samtidigt. Då avståndet
mellan väggarna i allmänhet var större än 15 m,
behövdes tunga balkar för ihopkopplingen av
glidformarna. Väggformarna tenderade att dras
mot varandra, när balkarna sviktade.
För utprovning av tvångsstyrda väggformar
göts i Långbjörn varje vägg för sig med
formen styrd mot gejdrar, fig. 3 och 4.
Gejdbal-karna restes med 8—10 m avstånd utefter
bergväggen och fastsattes med stag och stämpar.
Okbalkarna, som bar arbetsställningarna,
kopplades till en genomlöpande U-balk med
anliggning mot gejdbalkarna. Arbetsbryggan
horison-terades med dragband till en U-balk på
överplanet, vilken styrdes med rullar utefter
gejd-balkens fläns. Den översta bryggan behövdes
bara vintertid, då den utgjorde tak för
varmskjulet. Betongen kunde likaväl tappas på
nedre arbetsplan och skyfflas i formen för hand.
Hängställningens övre bomslag användes av
ar-merarna för najning av de horisontella järnen
och från det understa planet filtades betongen.
För väggarna användes betong med 350 kg
standardcement per m3 och
maximistenfrak-tion 25 mm. Glidhastigheten var i medeltal
1,5 m per skift. Väggarna göts i längder upp
till 22 m med höjder upp till 15 m och blev
både exakta och släta. Genom att man göt en
vägg i taget kunde arbetena i sugrören fortgå
obehindrat.
Slutord
Inalles har i Långbjörn under andra halvåret
1957 gjutits 12 951 m3 bettong med 10 585 m*
glidformsberörda ytor. Slutgiltiga enhetspriser
kan ännu inte lämnas, men det råder inget
tvivel om att arbetskraft, material och
framförallt tid har sparats. Glidformsmetoden kan bli
dominerande på framtida byggen, om det
lyckas att tillämpa den även för utskovspelare,
som ju utsättes för strömmande vatten.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
