Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Husformen och ekonomin, av Nils Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Husformen och ekonomin
Arkitekt Nils Lindqvist, Stockholm
728.2.003.1
728.3.003.1
Sedan början av 1930-talet har frågan om hur
kostnaderna för en bostad varierar med
hushöjd och planutformning behandlats i många
utredningar, både i Sverige och utomlands. I
denna uppsats göres ett försök att
sammanställa några av dessa utredningars resultat, i
första hand senare svenska utredningars.
Flerfamiljshus
Våningsantal
Frågan om hur kostnaderna för en
bostadslägenhet i ett flerfamiljshus varierar med husets
höjd har behandlats i fyra utredningar utförda
i Stockholm1, Malmö1, Köpenhamn2 och
Helsingfors3. En sammanställning av dessas resultat
visar att byggnadskostnaden tenderar att
minska då våningsantalet ökar, fig. 1. Tendensen
är emellertid inte entydig. Stora olikheter
förekommer mellan angivna relationstal för
Köpen-hamns- och Malmöhusen. Detta beror
huvudsakligen på skilda bestämmelser för
brandskydd i höga hus i de två städerna, men också
på att utvalda lamellhus från Köpenhamn är
så smala, att de ej tillåter ett lika ekonomiskt
utnyttjande av hissystemet som de tjocka
Malmöhusen. Även inom samma utredning
varierar emellertid relationstalen, fig. 1, vilket
sammanhänger med svårigheten att värdera
uthyrningsbara källarutrymmen som ju är relativt
större vid lägre våningsantal.
Även årskostnadernas variation med
våningsantalet har studerats i tre av de nämnda
utredningarna varvid man iakttagit samma tendens
som beträffande byggkostnader. Dessa
utredningar visar — liksom även tidigare gjorda
utredningar — lägre byggnads- och
årskostnader i höga än låga flerfamiljshus. Jämföres
dessa resultat med på statistisk grund
framräk-nade kostnader från hittills uppförda svenska
hus får man dock ingen bekräftelse på
utredningarnas resultat. De statistiska värdena visar
snarare ett motsatt förhållande.
Är då de hittills publicerade utredningarna
felaktiga? Svaret på den frågan är både ja och
nej. Samtliga utförda utredningar bygger på
teoretiska antaganden om i huvudsak lika plan-
lösningar vid olika våningsantal (med
undantag för vissa variationer som är direkt
betingade av våningsantalet, t.ex. hissinstallation). I
praktiken är däremot planlösningarna som
regel helt olika, fig. 2.
Vidare bygger de teoretiska utredningarna på
förutsättningar om lika teknisk standard vid
olika våningsantal. Inte heller detta
överensstämmer med verkligheten. Vissa detaljer i
höghuset t.ex. fasadbehandling och entréer
Fig. 1. Byggnadskostnadens variation med
våningsantalet enligt fyra utredningar utförda i: S
Stockholm’, M Malmö1, K Köpenhamn", H Helsingfors’.
Byggnadskostnaderna anges per m2 lägenhetsyta i
relation titi kostnaderna för trevåningshus.
Kostnaden för samtliga trevåningshus har satts till 100 för
att möjliggöra en direkt jämförelse av
utredningarnas resultat beträffande våningsantalets inverkan på
byggnadskostnaden.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
